Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Bästa arbetsplatsen ger rum för introverta

Den optimala arbetsplatsen rymmer en mix av extroverta och introverta medarbetare. Att anställa bara utåtriktade lagspelare är alltså inget att sträva efter, menar föreläsaren och författaren Linus Jonkman som har skrivit boken ”Introvert. Den tysta revolutionen”.
Petra Rendik Publicerad 13 juni 2014, kl 13:12
Forum förlag.
Författaren och föreläsaren Linus Jonkman tror att det är ett misstag att bara söka efter utåtriktade lagspelare. Forum förlag.

Vi frågade människor på stan vem de trodde lättast skulle få jobb, extroverta eller introverta. Alla svarade extroverta.

Är det så i verkligheten tror du?
- Jag har läst en sammaställning av vilka egenskaper som arbetsgivare söker efter hos sina medarbetare. Tre saker brukar nämnas, strukturerad, självgående och noggrann. Det här är intressant för dessa egenskaper är ofta karaktäristika för introverta.  Men de flesta arbetsgivare skulle aldrig drömma om att söka efter en inåtvänd person i en jobbannons. Istället vill man ha en socialt driven lagspelare.

Varför är det så?
- Om du googlar extrovert så hamnar du på platsannonser, googlar du på introvert så kommer du, tills ganska nyligen, till artiklar som handlar om seriemördare. Jag tror att media har stigmatiserat idén om vad det innebär att var tillbakadragen.

- Många tror att blyg och introvert är samma sak men det är två skilda saker. Vi förväxlar social med att ha social kompetens. Social innebär att det finns ett behov av andra människor. Förmågan att etablera fungerande kontakter med andra, det är att ha social kompetens. Den förmågan har inget att göra med om man är extrovert eller introvert.  Bilden av introverta som kommunikationshandikappade stämmer sällan med verkligheten.

Är det mer accepterat att vara introvert i dag?
- Det har blivit det. En kompis frågade mig om introvert är de ”nya” laktosintoleranta, det är en ganska kul reflektion. Men många fler är introverta än man tror. Inåtvända har blivit bra på att göra karriär för de är duktiga på att till exempel under anställningsintervjuer ge intryck av att vara utåtriktade fast de inte är det. Introverta är duktiga på att spela extroverta hela dagarna. Det är mer sällsynt med det motsatta, hur många extroverta skulle spela inbundna?

Du är själv introvert, hur har det påverkat dig i arbetslivet?
- När jag väl förstod hur jag skulle använda det på rätt sätt har det fungerat bra. Nu vet jag vilka uppgifter jag trivs med och har fallenhet för. Tidigare frågade jag mig själv vad jag behöver för att lyckas i denna roll. I dag frågar jag mig själv vilka roller kan jag trivas med när jag är mig själv.

- Jag funkar bäst när jag får sitta länge med samma uppgifter och ha stor kontroll över min egen tid. När allt detta är på plats blir jag både kreativ, strukturerad och fokuserad.  Jag vet nu att min magi inte kommer i mötet med andra människor utan efteråt på kammaren, i ensamhet.

Är introverta överrepresenterade inom vissa yrken?
- Det finns statistik på att det finns fler introverta inom tekniska och konstnärliga yrken. I väst är vi underrepresenterade på chefssidan men så är inte fallet i öst. Sydkorea har 58 procent introverta chefer till exempel.

Hur leder chefen en introvert medarbetare allra bäst?
- Generellt behöver man inte ge så mycket råd hur chefer leder extroverta, vilken ledarskapsbok som helst beskriver det som ett slags norm. Många råd stämmer bra för utåtriktade medarbetare men kan bli fel för introverta.

- Vanligt på en ledarskapsutbildning är att man får lära sig att om en anställd stänger dörren ofta om sig ska du tolka det som att hon eller han är på väg gå in i väggen eller känner sig utanför. Det stämmer inte på introverta som ofta är känsliga för buller och störningar. En stängd dörr kan istället innebära att du är djupt engagerad i ditt arbete och inget annat.

Kan du ge fler konkreta exempel på hur man leder introverta?
- Boka inte ett möte på kort varsel, boka helst en vecka i förväg. Ska det fattas stora beslut ge gott om beslutsunderlag innan mötet. Introverta har ofta en lång beslutsprocess och vi har inte har samma magkänsla som extroverta. De vet oftare vad man tycker direkt medan vi nästan kan vara apatiska i början.

- Tolka inte brist på ögonkontakt som brist på intresse, tolka inte kroppsspråk. Ju mer som händer i huvudet på en introvert, ju stillsammare blir kroppen.

Den bästa mixen måste väl ända vara det finns både extroverta och introverta på jobbet?
- Det är min teori och erfarenhet. Extroverta gillar att gasa och introverta att bromsa. Oavsett forum så behöver man både gas, den som kommer med massa idéer, och broms, den som som funderar kring risker och inte direkt hoppar på båten. Dessutom är det ofta som så att det som stressar mig som introvert, stressar inte en extrovert och vice versa.

- Problemet i dag är att arbetlivet medvetet söker utåtriktade personer, du få en hel hög medarbetare som är extroverta och en hög introverta som låtsas vara extroverta.

Arbetsmarknad

Transport vill ta över kabinanställda

Transportarbetarförbundet är i öppen strid med Unionen. LO-förbundet har börjat organisera kabinanställda − en bransch som tillhör Unionen − med uttalat syfte att ta över hela avtalsområdet.
Ola Rennstam Publicerad 8 mars 2024, kl 14:18
Till vänster kabinpersinal, till höger Transportarbetarförbundets huvudkontor.
Transportarbetarförbundet och Unionen är i öppen konflikt. Transport organiserar nu kabinpersonal, som normalt tillhör Unionen, i ett försök att utvidga sitt inflytande över avtalsområdet. Foto: AP/Claudio Bresciani/TT.

Det har seglat upp en konflikt mellan Unionen och Transportarbetarförbundet. Bråket gäller vilket fackförbund som anställda inom flyget ska tillhöra. Enligt Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, är många kabinanställda missnöjda med Unionens sätt att företräda dem och vill nu gå över till LO-förbundet.

Tommy Wreeth.
Tommy Wreeth. Foto: Martin Hörner Kloo.

I en krönika i tidningen Transportarbetaren går Tommy Wreeth till attack mot Unionen och konstaterar att hans förbund nu officiellt börjat organisera kabinpersonal inom flyget. Syftet är att ”ta över hela avtalsområdet från Unionen på sikt”. Han passar också på att dela ut en råsop mot Unionen:
”Deras nuvarande förbund Unionen verkar mest intresserade av deras avgift och mindre intresserade av fackligt medlemsnära arbete", skriver Tommy Wreeth i krönikan.

Unionen har en annan bild av stämningen bland medlemmarna inom flyget. Samtidigt är ledningen medveten om att det finns en frustration kring hur villkoren i branschen har försämrats under de senaste åren, särskilt efter pandemin.

− Generellt är medlemmarna inom flyget nöjda med Unionen men vi vet också att det finns missnöje. Vi har nu en tät dialog med alla klubbar för att reda ut eventuella missförstånd och se hur vi kan hjälpa dem istället för de lämnar till ett annat förbund, säger Martin Johansson, andre vice ordförande i Unionen.

Vilken är er kommentar till Transports agerande i den här frågan?

Martin Johansson.
Martin Johansson. Foto: Peter Jönsson.

Det är bara ett halvår sedan vi fick till ett avtal mellan Unionen och LO för att hantera den här typen av frågor, och nu väljer de att bryta mot det avtalet genom att försöka organisera en grupp som vi sedan länge organiserar och tecknar avtal för. Det är tråkigt och bekymmersamt, säger Martin Johansson.

Kollega har varit i kontakt med de tre kabinklubbar, som enligt Transportarbetarförbundet, har uttryckt att de är beredda att lämna Unionen. Samtliga tillbakavisar uppgifterna, man påpekar dock att man uttryckt missnöje med hur förbundet företrätt dem men att man nu har en bra dialog.

Tommy Wreeth vill inte uppge vilka företag det rör sig om eller hur många som gått över till Transport, men skriver i ett mejlsvar att det finns en lång historik av missnöje med Unionen bland kabinanställda.

Enligt Unionen finns ett avtal mellan LO och Unionen om att inte ta över varandras medlemmar. Bryter ni mot det avtalet?

"Transport har inte sökt medlemmar inom avtalsområdet. Det är kabinanställda som kontaktat oss och uppgett att de är missnöjda med Unionen och att de vill byta till Transport. Vi har sedan informerat Unionen, LO och arbetsgivarorganisationen om situationen, enligt praxis."

Du går hårt mot Unionen i din krönika och skriver att Unionen inte är någon riktig fackförening och att Unionen bara är intresserad av medlemsavgifterna. Står du fast vid den kritiken? På vilket sätt är Unionen inte någon riktig fackförening?

"Jag skriver att medlemmar i Unionen vänt sig till oss och att de söker efter en riktig fackförening som är närvarande och tar fighten. Jag skriver ingenting om vad Unionen är eller inte är. Jag skriver också att det "verkar" som att Unionen mest är intresserade av deras avgifter och det är ordagrant den kritik som framförts till oss från de som kontaktat oss. Om kabinanställda varit nöjda med Unionen hade vi sannolikt inte varit där vi är. Sedan kan Unionen säkerligen agera bättre inom andra branscher och till andra medlemsgrupper."

Arbetsmarknad

Halverat söktryck till nya studiestödet

Söktrycket till omställningsstudiestödet har halverats sedan i höstas. Ett nytt IT-system och enklare regler kommer att korta köerna ytterligare, tror CSN. Men fortfarande väntar 27 000 personer på besked.
Ola Rennstam Publicerad 5 mars 2024, kl 13:10
En person öppnar ett kuvert från CSN.
Nytt IT-system och kortare köer. Men fortfarande väntar många på besked om omställningsstudiestödet. Foto: Jessica Gow/TT.

Antalet sökande till det statliga omställningsstudiestödet har halverats från den senaste omgången i höstas, från 30 000 till 15 000. Den första omgången för ett år sedan ansökte också 30 000. Annika Fahlander, chef för utbetalningsavdelningen på CSN, ser två tänkbara förklaringar till utvecklingen.

Inledningsvis var det många som redan studerade på högskolan och som såg en möjlighet att växla om till omställningsstudiestödet och det ser vi inte längre i samma utsträckning. En annan förklaring kan vara att våra långa handläggningstider tråkigt nog får en del att avvakta tills vi på CSN kommit ikapp, säger hon.

Det minskade söktrycket bidrar till att läget ser ljusare ut. När omställningsstudiestödet sjösattes hösten 2022 var det många som nappade. Det höga söktrycket och begränsade resurser hos CSN ledde till att myndigheten inte hann med. De långa handläggningstiderna medförde att tusentals personer, som var berättigade till bidrag, inte fick några pengar. Det har Kollega rapporterat om i en rad artiklar.

”Många har väntat väldigt länge”

Under 2024 har utbildningssatsningen byggts ut, tanken är att dubbelt så många studenter som i fjol ska kunna få stödet. Men frågan är om köerna kommer växa ytterligare när mer stöd ska delas ut eller om CSN har fått fart på handläggningsmaskineriet? Både och, visar det sig.

− Köerna har minskat men för närvarande väntar 27 000 personer på ett avgörande. Beklagligt nog finns det personer som väntat väldigt länge. Vi är nästan klara med de sista ärendena i den första ansökningsomgången, alltså den som öppnade oktober 2022, säger Annika Fahlander.

Trots anhopningen med sökande menar CSN att mycket går åt rätt håll. Idag jobbar dubbelt så många - 150 personer - med handläggningen jämfört med i fjol. Detta tack vare att CSN omfördelar resurser internt men myndigheten har också fått medel av regeringen för att öka bemanningen.

− Insatserna har gjort skillnad. Vi handlägger fler ärenden än som kommer in och antalet som väntar har minskat från 37 000 i höstas till dagens 27 000, understryker Annika Fahlander.

Nytt IT-system ska korta köerna

Under 2023 skulle budgeten för utbildningssatsningen räcka till 8 900 heltidsstudenter, men på grund av handläggningskaoset betalade CSN bara ut stöd till drygt 5 000 personer. Det innebar att myndigheten tvingades betala tillbaka 600 miljoner kronor av de öronmärkta pengarna till statskassan. I år har CSN alltså tilldelats dubbelt så mycket pengar, totalt 2,84 miljarder kronor. Anslaget är tänkt att räcka till cirka 18 000 heltidsstudenter.

Idag sker handläggningen manuellt. CSN hyser stora förhoppningar till ett nytt IT-system, som sjösätts i slutet av mars, och som kommer att automatisera delar av arbetet inför nästa sökperiod. Annika Fahlander tror dock inte att myndigheten kommer lyckas betala ut hela stödet på 2,84 miljarder under 2024.

− Vår bedömning är att handläggningstiden kommer att halveras med IT-systemet. Vi kommer att lyckas bättre än i fjol men med en fördubbling av anslagen kommer det bli svårt att lyckas hela vägen, säger hon.

Reglerna kommer förenklas

Dagens regelverk är komplicerat. CSN har kommit med förslag till om förenklade lagändringar, dessa förslag är nu ute på remiss och kan träda ikraft först under 2025.

Redan den 1 april i år träder dock två regeländringar i kraft som ska förenkla handläggningen. Det gäller bland annat rätt till förtur för fortsatta studier, idag måste vissa studerande skicka in nya ansökningar, vilket lett till längre handläggningstider. Det andra handlar om så kallad ramtid för arbetsvillkoren, och reglerar när studiestarten ska beräknas ifrån.

3 700 yttranden från TRR

Tjänsteman i privat sektor som vill söka omställningsstudiestöd bör i första hand vända sig till Trygghetsrådet TRR, som utfärdar yttranden som underlättar CSN:s handläggning. Sedan starten hösten 2022 har TRR skrivit 3 700 yttranden.
Är det en låg eller hög siffra med tanke på att CSN fått in 75 000 ansökningar? 

−  Det är svårt att värdera eftersom en stor del av ansökningarna till CSN, särskilt inledningsvis, kom från personer som inte uppfyllde kvalifikationsvillkoren. Vi ser ändå 3 700 yttranden som en relativt hög volym för denna period. Med tiden och allt eftersom kännedomen för stödet ökar tror vi att också antalet yttrande kommer att öka, skriver TRR:s presschef Anton Almqvist Källén till Kollega.

Vad tror ni att det beror på att så pass få privata tjänstemän hittills utnyttjat möjligheten? Kan de långa handläggningstiderna på CSN spelat in?

− Hur många privatanställda tjänstemän som totalt sett sökt omställningsstudiestöd har vi inte hela bilden av. Det är endast de som TRR har lämnat yttrande för som vi har statistik över. Vi bedömer dock att de långa handläggningstiderna sannolikt har påverkat intresset för att söka stödet.

FAKTA – OMSTÄLLNINGSSTUDIESTÖDET:

  • TRR, de privata tjänstemännens omställningsorganisation, har hittills skrivit 3 700 yttranden till CSN för tjänstemän inom privat sektor. Trygghetsrådet har avstyrkt i fyra procent av yttrandena. TRR:s yttrande underlättar handläggningen för CSN.
  • 60 procent av de sökande är kvinnor och 40 procent män. De vanligaste inriktningarna bland tjänstemännen är studier inom företagsekonomi, handel, administration och IT.
  • CSN har fått in 75 000 ansökningar om omställningsstudiestöd sedan reformen sjösattes den 1 oktober 2022. 27 000 personer väntar fortfarande på svar från CSN.
  • Under 2023 fick totalt 5 191 personer ta del av stödet. Majoriteten var mellan 40–49 år.
  • 2,84 miljarder kronor öronmärkts till utbildningssatsningen under 2024. För 2025 är budgeten närmare fem miljarder kronor.

Källa: Trygghetsrådet TRR och CSN