Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Bästa arbetsplatsen ger rum för introverta

Den optimala arbetsplatsen rymmer en mix av extroverta och introverta medarbetare. Att anställa bara utåtriktade lagspelare är alltså inget att sträva efter, menar föreläsaren och författaren Linus Jonkman som har skrivit boken ”Introvert. Den tysta revolutionen”.
Petra Rendik Publicerad
Forum förlag.
Författaren och föreläsaren Linus Jonkman tror att det är ett misstag att bara söka efter utåtriktade lagspelare. Forum förlag.

Vi frågade människor på stan vem de trodde lättast skulle få jobb, extroverta eller introverta. Alla svarade extroverta.

Är det så i verkligheten tror du?
- Jag har läst en sammaställning av vilka egenskaper som arbetsgivare söker efter hos sina medarbetare. Tre saker brukar nämnas, strukturerad, självgående och noggrann. Det här är intressant för dessa egenskaper är ofta karaktäristika för introverta.  Men de flesta arbetsgivare skulle aldrig drömma om att söka efter en inåtvänd person i en jobbannons. Istället vill man ha en socialt driven lagspelare.

Varför är det så?
- Om du googlar extrovert så hamnar du på platsannonser, googlar du på introvert så kommer du, tills ganska nyligen, till artiklar som handlar om seriemördare. Jag tror att media har stigmatiserat idén om vad det innebär att var tillbakadragen.

- Många tror att blyg och introvert är samma sak men det är två skilda saker. Vi förväxlar social med att ha social kompetens. Social innebär att det finns ett behov av andra människor. Förmågan att etablera fungerande kontakter med andra, det är att ha social kompetens. Den förmågan har inget att göra med om man är extrovert eller introvert.  Bilden av introverta som kommunikationshandikappade stämmer sällan med verkligheten.

Är det mer accepterat att vara introvert i dag?
- Det har blivit det. En kompis frågade mig om introvert är de ”nya” laktosintoleranta, det är en ganska kul reflektion. Men många fler är introverta än man tror. Inåtvända har blivit bra på att göra karriär för de är duktiga på att till exempel under anställningsintervjuer ge intryck av att vara utåtriktade fast de inte är det. Introverta är duktiga på att spela extroverta hela dagarna. Det är mer sällsynt med det motsatta, hur många extroverta skulle spela inbundna?

Du är själv introvert, hur har det påverkat dig i arbetslivet?
- När jag väl förstod hur jag skulle använda det på rätt sätt har det fungerat bra. Nu vet jag vilka uppgifter jag trivs med och har fallenhet för. Tidigare frågade jag mig själv vad jag behöver för att lyckas i denna roll. I dag frågar jag mig själv vilka roller kan jag trivas med när jag är mig själv.

- Jag funkar bäst när jag får sitta länge med samma uppgifter och ha stor kontroll över min egen tid. När allt detta är på plats blir jag både kreativ, strukturerad och fokuserad.  Jag vet nu att min magi inte kommer i mötet med andra människor utan efteråt på kammaren, i ensamhet.

Är introverta överrepresenterade inom vissa yrken?
- Det finns statistik på att det finns fler introverta inom tekniska och konstnärliga yrken. I väst är vi underrepresenterade på chefssidan men så är inte fallet i öst. Sydkorea har 58 procent introverta chefer till exempel.

Hur leder chefen en introvert medarbetare allra bäst?
- Generellt behöver man inte ge så mycket råd hur chefer leder extroverta, vilken ledarskapsbok som helst beskriver det som ett slags norm. Många råd stämmer bra för utåtriktade medarbetare men kan bli fel för introverta.

- Vanligt på en ledarskapsutbildning är att man får lära sig att om en anställd stänger dörren ofta om sig ska du tolka det som att hon eller han är på väg gå in i väggen eller känner sig utanför. Det stämmer inte på introverta som ofta är känsliga för buller och störningar. En stängd dörr kan istället innebära att du är djupt engagerad i ditt arbete och inget annat.

Kan du ge fler konkreta exempel på hur man leder introverta?
- Boka inte ett möte på kort varsel, boka helst en vecka i förväg. Ska det fattas stora beslut ge gott om beslutsunderlag innan mötet. Introverta har ofta en lång beslutsprocess och vi har inte har samma magkänsla som extroverta. De vet oftare vad man tycker direkt medan vi nästan kan vara apatiska i början.

- Tolka inte brist på ögonkontakt som brist på intresse, tolka inte kroppsspråk. Ju mer som händer i huvudet på en introvert, ju stillsammare blir kroppen.

Den bästa mixen måste väl ända vara det finns både extroverta och introverta på jobbet?
- Det är min teori och erfarenhet. Extroverta gillar att gasa och introverta att bromsa. Oavsett forum så behöver man både gas, den som kommer med massa idéer, och broms, den som som funderar kring risker och inte direkt hoppar på båten. Dessutom är det ofta som så att det som stressar mig som introvert, stressar inte en extrovert och vice versa.

- Problemet i dag är att arbetlivet medvetet söker utåtriktade personer, du få en hel hög medarbetare som är extroverta och en hög introverta som låtsas vara extroverta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.

Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.