Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Arbetsgivare får statligt stöd trots uppsägningar
Arbetsgivare kan få statligt stöd för att permittera anställda – trots att de redan blivit uppsagda. Ett systemfel anser Unionen, som menar att korttidsarbete ska användas för att undvika att anställda blir av med jobbet.
I slutet av november skickade Finansdepartementet ut förslag på nya regler för korttidsarbete. Ändringarna innebär bland annat att stödet från staten till arbetsgivare förlängs med sju månader och att det ska bli tydligare vilka vinstutdelningar ett bolag kan göra om de vill få del av stödet.
Läs mer: Förlängd permittering ska hjälpa företag i kris
Unionen är positiva till att stödet förlängs, men vissa delar hade man gärna slopat. Bland annat möjligheten för företag att söka ersättningen samtidigt som man säger upp personal.
– För oss har hela grundtanken med systemet varit att företagen får en möjlighet att sänka sina kostnader, ge respit till arbetsgivare och behålla personal. Det ska vara en möjlighet att undvika uppsägningar, men när det finns möjlighet att söka stödet då man säger upp personal blir det systemmässigt fel, säger Martin Linder, förbundsordförande på Unionen.
I en skriftlig kommentar till Kollega skriver Finansdepartementet att:
"Normalt tillåts inte stöd under uppsägningstiden, men eftersom coronautbrottet utgör ett allvarligt hot mot företags överlevnad, gör en tillfällig bestämmelse det möjligt att få stöd även för uppsagd personal. Syftet med bestämmelsen är att hindra konkurser, som i sin tur försvårar för arbetstillfällena att komma tillbaka."
Läs mer: Så funkar permittering och korttidsavtal
– Det är naturligtvis möjligt att arbetsgivare behöver säga upp personal och ställa om verksamheten under den här svåra tiden. Men om det är så, ska det inte ske med hjälp av stödet vid korttidsarbete. Incitamentet att behålla personal kommer att minska på det sättet, säger Martin Linder.
De nya reglerna föreslås träda i kraft 15 februari nästa år, men gälla retroaktivt från första december 2020. Några saker som Unionen gärna hade lagt till i förslaget var bland annat ett höjt tak för lön som överstiger 44 000 kronor. I dag lämnar staten inte stöd för lön över den summan, vilket missgynnar verksamheter med stor andel högkvalificerad personal med en lön som överstiger det.
Läs mer: Debatt - Staten subventionerar uppsägningar
Bild Martin Linder: Jessica Gow/TT
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen
Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.
– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.
Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.
Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt.
Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.
Utköpt för andra gången
Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.
Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.
I början av året var det dags igen.
Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.
”Välfärd lockar många i dataspelsvärlden”
Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.
– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.
Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.
Nu har det mattats av.
Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.
Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.
Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar
Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.
På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.
– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.
Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.
Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.
– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.
Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.
Kan man säga nej till att bli utköpt?
– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.
