Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Arbetsgivare får statligt stöd trots uppsägningar

Arbetsgivare kan få statligt stöd för att permittera anställda – trots att de redan blivit uppsagda. Ett systemfel anser Unionen, som menar att korttidsarbete ska användas för att undvika att anställda blir av med jobbet.
Lina Björk Publicerad
Simon Rehnström / SvD / TT
Korttidsavtal finns till för att arbetsgivare ska undvika uppsägningar, menar Unionen som vill att reglerna ändras. Simon Rehnström / SvD / TT

I slutet av november skickade Finansdepartementet ut förslag på nya regler för korttidsarbete. Ändringarna innebär bland annat att stödet från staten till arbetsgivare förlängs med sju månader och att det ska bli tydligare vilka vinstutdelningar ett bolag kan göra om de vill få del av stödet.

Läs mer: Förlängd permittering ska hjälpa företag i kris

Unionen är positiva till att stödet förlängs, men vissa delar hade man gärna slopat. Bland annat möjligheten för företag att söka ersättningen samtidigt som man säger upp personal.

– För oss har hela grundtanken med systemet varit att företagen får en möjlighet att sänka sina kostnader, ge respit till arbetsgivare och behålla personal. Det ska vara en möjlighet att undvika uppsägningar, men när det finns möjlighet att söka stödet då man säger upp personal blir det systemmässigt fel, säger Martin Linder, förbundsordförande på Unionen.

I en skriftlig kommentar till Kollega skriver Finansdepartementet att:

"Normalt tillåts inte stöd under uppsägningstiden, men eftersom coronautbrottet utgör ett allvarligt hot mot företags överlevnad, gör en tillfällig bestämmelse det möjligt att få stöd även för uppsagd personal. Syftet med bestämmelsen är att hindra konkurser, som i sin tur försvårar för arbetstillfällena att komma tillbaka."

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsavtal

– Det är naturligtvis möjligt att arbetsgivare behöver säga upp personal och ställa om verksamheten under den här svåra tiden. Men om det är så, ska det inte ske med hjälp av stödet vid korttidsarbete. Incitamentet att behålla personal kommer att minska på det sättet, säger Martin Linder.

De nya reglerna föreslås träda i kraft 15 februari nästa år, men gälla retroaktivt från första december 2020. Några saker som Unionen gärna hade lagt till i förslaget var bland annat ett höjt tak för lön som överstiger 44 000 kronor. I dag lämnar staten inte stöd för lön över den summan, vilket missgynnar verksamheter med stor andel högkvalificerad personal med en lön som överstiger det.

Läs mer: Debatt - Staten subventionerar uppsägningar

Bild Martin Linder: Jessica Gow/TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.