Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Ovanstående är exempel på skattefria förmåner. Sådana är en utgift för arbetsgivaren, men gratis för dig. Syftet är att göra jobbet lite trevligare och hjälpa medarbetarna att hålla sig friska.

Julklappar får kosta 450 kronor

För att en förmån ska vara skattefri ska den erbjudas alla anställda. Den ska också ha en naturlig koppling till jobbet och inte kunna bytas mot pengar. Gåvor får inte ha ett för högt värde: Julklappen får kosta max 450 kronor och en present till den som fyller 50 eller går i pension som mest 15 000 kronor.

Det finns också skattepliktiga förmåner. En del arbetsgivare erbjuder till exempel sina anställda hushållsnära tjänster, privatresor, billigt semesterboende eller gratis lunch. På sådana förmåner måste medarbetaren betala skatt.

Skatt på förmåner

Skatten räknas ut genom att värdet på förmånen läggs ovanpå den vanliga lönen. Om du utan förmån tjänar 30 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt har du en nettolön på 21 000 kronor. Om du får ett lunchhäfte som är värt 1 000 kronor får du betala skatt på 31 000 kronor. Nettolönen blir då 20 700 kronor. Lönen blir med andra ord 300 kronor lägre och du kan köpa lunch för 1 000 kronor.

Ytterligare ett sätt att skaffa sig en förmån är att löneväxla. Då byter man helt enkelt en del av bruttolönen mot något man vill ha, som en bil eller extra pensionsinbetalningar. Men löneväxling är bara bra om man tjänar mycket pengar: Den som har en bruttolön under 47 748 kronor efter växlingen tjänar inte på att löneväxla. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.

Skriv avtal om förmåner

I en löneförhandling kan det hända att arbetsgivaren erbjuder dig en förmån i stället för högre lön. Det kan vara en bra affär både för dig och din arbetsgivare.

Om du tackar ja ska du se till att ni skriver ett avtal om vad ni har kommit överens om och hur mycket förmånen är värd i pengar. Annars finns risken att din arbetsgivare plockar bort förmånen eller att den tappar i värde över tid.

Tänk också på att en förmån inte räknas in i din bruttolön när Försäkringskassan räknar ut vad du ska få i exempelvis sjuk- eller föräldrapenning.

Trots att kostnaderna för drivmedel som bensin och diesel ökat markant har milersättningen till anställda som kör egen bil i tjänst, legat tämligen stilla. Unionen anser att milersättningen bör höjas årligen i takt med den årliga prisökningen.

På studie- och idrottsförbundet SISU har man dock gått betydligt längre än Unionens rekommendationer – här höjs milersättningen varje månad efter en modell som räknats fram av Jens Harrysson, konsulent och styrelseledamot i Unionenklubben på RF-SISU Småland.

– Det var faktiskt arbetsgivaren som tog första steget och bjöd in till en dialog om milersättningen. Det ska arbetsgivaren ha eloge för, säger Jens Harrysson.

Den modell som han räknat fram och som arbetsgivaren sedan köpte närapå i sin helhet, utgår från den milersättning Unionen rekommenderat arbetsgivare att betala utöver den skattefria ersättningen på 18,50 milen. Alltså sammanlagt 38 kronor per mil.

Kollar snittpris på drivmedel

I början av varje månad tittar man på snittpriset för drivmedel föregående månad och räknar ut skillnaden mot tidigare pris. Sedan ett påslag och därefter avrundas summan till närmsta 50-öring.

I februari fick samtliga anställda på RF-SISUs 19 distrikt i Sverige som använder sin bil i tjänsten ut 41,50 i milersättning och i mars 43,50.

– Min utgångsformel gav något mer, men jag vill verkligen ge arbetsgivaren beröm för att vi får ut ersättningen utan fördröjning. Nu ligger vi så nära verkligheten som man kan komma.

– Just nu är det stort fokus på drivmedelspriset eftersom det ökat så mycket, men man måste komma ihåg att kostnader för service, reparationer, försäkringar, besiktning, inköp av däck, rengöringsmedel, torkarblad med mera också ska täckas av milersättningen. Värdeminskningen, beroende på årsmodell, på bilen kan vara den största kostnaden, säger Jens Harrysson.