Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler får jobba på distans – och det uppskattas

Varannan privatanställd tjänsteman har fått nya riktlinjer för arbete på distans efter pandemin. De flesta av dem får jobba mer hemma - och uppskattar det.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter på altan med dator i knäet och jobbar
Pandemin har för många tjänstemän inneburit en ny jobbvardag, med större möjligheter att själv välja varifrån man jobbar, visar en undersökning. Foto: Jessica Gow/TT

Varannan arbetsplats för privatanställda tjänstemän har infört nya regler om distansarbete efter pandemin. Det visar en ny undersökning från omställningsorganisationen TRR.

65 procent av de som fått nya riktlinjer säger att de idag har större möjligheter att arbeta på distans än de hade före pandemin. De flesta, 67 procent, är också nöjda med de nya reglerna.

Johan Lagerhäll
Johan Lagerhäll. Foto: TRR

Man uppskattar möjligheten till flexibilitet och valfrihet, förutsättningarna att få ihop livspusslet ökar, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.

Missnöjda vill byta jobb

De som är missnöjda med nya distansregler är främst de som funderar på att byta jobb. Johan Lagerhäll tolkar resultatet som att de kanske vill byta till ett jobb som erbjuder mer distansmöjligheter.

De som är mindre nöjda i undersökningen med rådande regler tycker att de är för inflexibla.

Hur mycket man får jobba på distans skiljer sig åt mellan olika arbetsgivare. De flesta anställda tycker två dagar per vecka är lagom, enligt en enkät från Internetstiftelsen förra året.

En majoritet vill inte ha enbart distansarbete, utan man uppskattar det bara i viss utsträckning. Man ser också värden i att vara på kontoret och ha IRL-möten, säger Johan Lagerhäll.

Chefer tror distans attraherar

Många chefer, 8 av 10 i TRR:s rapport, tror att de nya distansreglerna gör att arbetsgivaren lättare attraherar medarbetare. Men färre chefer tror på en helt digital arbetsplats. Varannan är tveksam till att ha personal helt på distans.

Mest negativa är chefer som jobbat mer än tio år i sin nuvarande roll och de som har fler än tio anställda i sin grupp. Ansvaret för arbetsmiljö kan vara en utmaning för chefer på distans, liksom att samla hela arbetsgruppen.

Utmaningen med mycket distans är att man tappar kunskapsutbyte, det levande mötet och att skapa en organisationskultur, säger Johan Lagerhäll.

”Det hybrida här för att stanna”

Han vill inte sia om huruvida vi kommer jobba mer på distans om fem år. 

Jag tror att det hybrida sättet att arbeta har kommit för att stanna överallt där det finns möjlighet att ha det. Men jag tror också att IRL-mötet består och att arbetet fortsatt utgår från kontoret för att man ska få till samarbete, kompetensdelning och social kontext.

Chefer inom data och it-branschen är de som är mest positiva till att anställa heldistansare enligt undersökningen. Medietjänsterna Spotify och Omni är exempel på företag som erbjuder sina medarbetare att jobba varifrån de vill på heltid.

Undersökningarna till grund för TRRs Insiktskompass genomfördes av undersökningsföretaget Kantar Sifo april 2022. TRRs Insiktskompass sammanfattar resultaten av 1000 intervjuer med privatanställda tjänstemän, 700 tjänstemän i chefsposition och 130 egenföretagare.

Enligt rapporten Svenskarna och internet 2021 arbetade 3 av 4 tjänstemän hemifrån under 2021. Av dem vill 9 av 10 fortsätta med det – men inte på heltid. I snitt svarar de som tidigare har arbetat hemifrån att de vill fortsätta med det två dagar i veckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.