Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler får jobba på distans – och det uppskattas

Varannan privatanställd tjänsteman har fått nya riktlinjer för arbete på distans efter pandemin. De flesta av dem får jobba mer hemma - och uppskattar det.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter på altan med dator i knäet och jobbar
Pandemin har för många tjänstemän inneburit en ny jobbvardag, med större möjligheter att själv välja varifrån man jobbar, visar en undersökning. Foto: Jessica Gow/TT

Varannan arbetsplats för privatanställda tjänstemän har infört nya regler om distansarbete efter pandemin. Det visar en ny undersökning från omställningsorganisationen TRR.

65 procent av de som fått nya riktlinjer säger att de idag har större möjligheter att arbeta på distans än de hade före pandemin. De flesta, 67 procent, är också nöjda med de nya reglerna.

Johan Lagerhäll
Johan Lagerhäll. Foto: TRR

Man uppskattar möjligheten till flexibilitet och valfrihet, förutsättningarna att få ihop livspusslet ökar, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.

Missnöjda vill byta jobb

De som är missnöjda med nya distansregler är främst de som funderar på att byta jobb. Johan Lagerhäll tolkar resultatet som att de kanske vill byta till ett jobb som erbjuder mer distansmöjligheter.

De som är mindre nöjda i undersökningen med rådande regler tycker att de är för inflexibla.

Hur mycket man får jobba på distans skiljer sig åt mellan olika arbetsgivare. De flesta anställda tycker två dagar per vecka är lagom, enligt en enkät från Internetstiftelsen förra året.

En majoritet vill inte ha enbart distansarbete, utan man uppskattar det bara i viss utsträckning. Man ser också värden i att vara på kontoret och ha IRL-möten, säger Johan Lagerhäll.

Chefer tror distans attraherar

Många chefer, 8 av 10 i TRR:s rapport, tror att de nya distansreglerna gör att arbetsgivaren lättare attraherar medarbetare. Men färre chefer tror på en helt digital arbetsplats. Varannan är tveksam till att ha personal helt på distans.

Mest negativa är chefer som jobbat mer än tio år i sin nuvarande roll och de som har fler än tio anställda i sin grupp. Ansvaret för arbetsmiljö kan vara en utmaning för chefer på distans, liksom att samla hela arbetsgruppen.

Utmaningen med mycket distans är att man tappar kunskapsutbyte, det levande mötet och att skapa en organisationskultur, säger Johan Lagerhäll.

”Det hybrida här för att stanna”

Han vill inte sia om huruvida vi kommer jobba mer på distans om fem år. 

Jag tror att det hybrida sättet att arbeta har kommit för att stanna överallt där det finns möjlighet att ha det. Men jag tror också att IRL-mötet består och att arbetet fortsatt utgår från kontoret för att man ska få till samarbete, kompetensdelning och social kontext.

Chefer inom data och it-branschen är de som är mest positiva till att anställa heldistansare enligt undersökningen. Medietjänsterna Spotify och Omni är exempel på företag som erbjuder sina medarbetare att jobba varifrån de vill på heltid.

Undersökningarna till grund för TRRs Insiktskompass genomfördes av undersökningsföretaget Kantar Sifo april 2022. TRRs Insiktskompass sammanfattar resultaten av 1000 intervjuer med privatanställda tjänstemän, 700 tjänstemän i chefsposition och 130 egenföretagare.

Enligt rapporten Svenskarna och internet 2021 arbetade 3 av 4 tjänstemän hemifrån under 2021. Av dem vill 9 av 10 fortsätta med det – men inte på heltid. I snitt svarar de som tidigare har arbetat hemifrån att de vill fortsätta med det två dagar i veckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.