Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Fler får jobba på distans – och det uppskattas

Varannan privatanställd tjänsteman har fått nya riktlinjer för arbete på distans efter pandemin. De flesta av dem får jobba mer hemma - och uppskattar det.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter på altan med dator i knäet och jobbar
Pandemin har för många tjänstemän inneburit en ny jobbvardag, med större möjligheter att själv välja varifrån man jobbar, visar en undersökning. Foto: Jessica Gow/TT

Varannan arbetsplats för privatanställda tjänstemän har infört nya regler om distansarbete efter pandemin. Det visar en ny undersökning från omställningsorganisationen TRR.

65 procent av de som fått nya riktlinjer säger att de idag har större möjligheter att arbeta på distans än de hade före pandemin. De flesta, 67 procent, är också nöjda med de nya reglerna.

Johan Lagerhäll
Johan Lagerhäll. Foto: TRR

Man uppskattar möjligheten till flexibilitet och valfrihet, förutsättningarna att få ihop livspusslet ökar, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.

Missnöjda vill byta jobb

De som är missnöjda med nya distansregler är främst de som funderar på att byta jobb. Johan Lagerhäll tolkar resultatet som att de kanske vill byta till ett jobb som erbjuder mer distansmöjligheter.

De som är mindre nöjda i undersökningen med rådande regler tycker att de är för inflexibla.

Hur mycket man får jobba på distans skiljer sig åt mellan olika arbetsgivare. De flesta anställda tycker två dagar per vecka är lagom, enligt en enkät från Internetstiftelsen förra året.

En majoritet vill inte ha enbart distansarbete, utan man uppskattar det bara i viss utsträckning. Man ser också värden i att vara på kontoret och ha IRL-möten, säger Johan Lagerhäll.

Chefer tror distans attraherar

Många chefer, 8 av 10 i TRR:s rapport, tror att de nya distansreglerna gör att arbetsgivaren lättare attraherar medarbetare. Men färre chefer tror på en helt digital arbetsplats. Varannan är tveksam till att ha personal helt på distans.

Mest negativa är chefer som jobbat mer än tio år i sin nuvarande roll och de som har fler än tio anställda i sin grupp. Ansvaret för arbetsmiljö kan vara en utmaning för chefer på distans, liksom att samla hela arbetsgruppen.

Utmaningen med mycket distans är att man tappar kunskapsutbyte, det levande mötet och att skapa en organisationskultur, säger Johan Lagerhäll.

”Det hybrida här för att stanna”

Han vill inte sia om huruvida vi kommer jobba mer på distans om fem år. 

Jag tror att det hybrida sättet att arbeta har kommit för att stanna överallt där det finns möjlighet att ha det. Men jag tror också att IRL-mötet består och att arbetet fortsatt utgår från kontoret för att man ska få till samarbete, kompetensdelning och social kontext.

Chefer inom data och it-branschen är de som är mest positiva till att anställa heldistansare enligt undersökningen. Medietjänsterna Spotify och Omni är exempel på företag som erbjuder sina medarbetare att jobba varifrån de vill på heltid.

Undersökningarna till grund för TRRs Insiktskompass genomfördes av undersökningsföretaget Kantar Sifo april 2022. TRRs Insiktskompass sammanfattar resultaten av 1000 intervjuer med privatanställda tjänstemän, 700 tjänstemän i chefsposition och 130 egenföretagare.

Enligt rapporten Svenskarna och internet 2021 arbetade 3 av 4 tjänstemän hemifrån under 2021. Av dem vill 9 av 10 fortsätta med det – men inte på heltid. I snitt svarar de som tidigare har arbetat hemifrån att de vill fortsätta med det två dagar i veckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2025, kl 06:00
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds