Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Varannan arbetsplats för privatanställda tjänstemän har infört nya regler om distansarbete efter pandemin. Det visar en ny undersökning från omställningsorganisationen TRR.
65 procent av de som fått nya riktlinjer säger att de idag har större möjligheter att arbeta på distans än de hade före pandemin. De flesta, 67 procent, är också nöjda med de nya reglerna.
– Man uppskattar möjligheten till flexibilitet och valfrihet, förutsättningarna att få ihop livspusslet ökar, säger Johan Lagerhäll, vd på TRR.
De som är missnöjda med nya distansregler är främst de som funderar på att byta jobb. Johan Lagerhäll tolkar resultatet som att de kanske vill byta till ett jobb som erbjuder mer distansmöjligheter.
– De som är mindre nöjda i undersökningen med rådande regler tycker att de är för inflexibla.
Hur mycket man får jobba på distans skiljer sig åt mellan olika arbetsgivare. De flesta anställda tycker två dagar per vecka är lagom, enligt en enkät från Internetstiftelsen förra året.
– En majoritet vill inte ha enbart distansarbete, utan man uppskattar det bara i viss utsträckning. Man ser också värden i att vara på kontoret och ha IRL-möten, säger Johan Lagerhäll.
Många chefer, 8 av 10 i TRR:s rapport, tror att de nya distansreglerna gör att arbetsgivaren lättare attraherar medarbetare. Men färre chefer tror på en helt digital arbetsplats. Varannan är tveksam till att ha personal helt på distans.
Mest negativa är chefer som jobbat mer än tio år i sin nuvarande roll och de som har fler än tio anställda i sin grupp. Ansvaret för arbetsmiljö kan vara en utmaning för chefer på distans, liksom att samla hela arbetsgruppen.
– Utmaningen med mycket distans är att man tappar kunskapsutbyte, det levande mötet och att skapa en organisationskultur, säger Johan Lagerhäll.
Han vill inte sia om huruvida vi kommer jobba mer på distans om fem år.
– Jag tror att det hybrida sättet att arbeta har kommit för att stanna överallt där det finns möjlighet att ha det. Men jag tror också att IRL-mötet består och att arbetet fortsatt utgår från kontoret för att man ska få till samarbete, kompetensdelning och social kontext.
Chefer inom data och it-branschen är de som är mest positiva till att anställa heldistansare enligt undersökningen. Medietjänsterna Spotify och Omni är exempel på företag som erbjuder sina medarbetare att jobba varifrån de vill på heltid.
Undersökningarna till grund för TRRs Insiktskompass genomfördes av undersökningsföretaget Kantar Sifo april 2022. TRRs Insiktskompass sammanfattar resultaten av 1000 intervjuer med privatanställda tjänstemän, 700 tjänstemän i chefsposition och 130 egenföretagare.
Enligt rapporten Svenskarna och internet 2021 arbetade 3 av 4 tjänstemän hemifrån under 2021. Av dem vill 9 av 10 fortsätta med det – men inte på heltid. I snitt svarar de som tidigare har arbetat hemifrån att de vill fortsätta med det två dagar i veckan.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
– Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda.
– Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen.
– Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer.