Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

It-strul är ett kostsamt krångel

It-strul kostar Sveriges företag drygt 31 miljarder kronor om året – men skapar också onödig stress hos tjänstemännen. På Ica Distribution i Helsingborg gör man tummen upp för den digitala arbetsmiljön, även om svordomarna även här kan hagla när tekniken krånglar.
Petra Rendik Publicerad
it-strul
Unionens utställning om it-stress har landat på ICA i Helsingborg där Veronika Andersen och Linus Nilsson känner igen sig i flera exempel på strul som de själva möter på jobbet. Foto: Lars Jansson

Obegripliga manualer, datorer som låser sig, nya lösenord som är omöjliga att komma ihåg och teamsmöten som tjorvar. Få saker kan stjäla så mycket tid, framkalla mental härdsmälta och svordomar som när tekniken strular på jobbet.

Det är också anledningen till att Unionens vandringsutställning som bygger på medlemmars berättelser om it-strul och som förbundet har tillsammans med Arbetets museum i Norrköping, heter Jävla k*kdator!. 

Annika Sander
Annika Sander

– Det är ett kraftfullt uttryck och några har reagerat. Men igenkänningen är väldigt stor hos de flesta vi möter, säger Annika Sander Welstad från Unionen arbetar med utställningen som ska vandra mellan olika arbetsplatser från södra till norra Sverige. 

Digital arbetsmiljö handlar inte bara om utrustning som datorer, skrivare och programvaror, utan också om hur vi mår när vi använder oss av tekniken. För it-strul kostar inte bara enorma pengar utan skapar också onödig stress hos medarbetare 

 

Unionen: 73 miljoner arbetstimmar läggs på it-strul

En undersökning från Unionen visar att privatanställda tjänstemän lägger nära 73 miljoner timmar varje år på it-strul. Det generar en kostnad på drygt 31 miljarder kronor per år. Åtta av tio uppger att de i någon utsträckning blir stressade av teknik som inte fungerar, tre av tio blir MYCKET stressade.

Uppgraderingar av nya system, krav på att man ska hänga med och förstå, att kommunicera i flera kanaler och digitala möten som hänger sig är exempel på sådant som skapar stress. 

Det senare kan både Linus Nilsson och Martin Falk, som jobbar på Ica Distributions enhet i Helsingborg, skriva under på.

Martin Falk
Martin Falk

–  Jag kan bli frustrerad över när man ska koppla upp sig på Teamsmöten och så går inte kameran i gång. Det finns heller aldrig någon enkel lösning där och då, säger Martin Falk.

Kollegan Linus Nilsson håller med.

–  Det kan gå fem minuter av mötet bara att få i gång Teams. Men jag personligen blev stressad av att vi inte kunde enas om vilken kanal vi skulle sprida information på och kommunicera i. Fast det har blivit bättre nu, för att vi nog lärt oss.

 

Underlättar med it-support på plats

De är trots allt nöjda med den digitala arbetsmiljön på jobbet. Visst kan det bli lite stökigt när man till exempel byter olika system, men arbetsgivaren är bra på att tillhandahålla utbildningar för medarbetarna. Den absolut största fördelen tycker de är att arbetsplatsen har en egen it-support på plats, vilket underlättar oerhört.

–  Jag kan störa mig på alla uppdateringar och AI stressar mig lite. Men jag springer till supporten när något inte fungerar, där finns alltid någon som hjälper mig, säger Veronika Andersen som också arbetar på Ica i Helsingborg. 

Martin Falk, Veronika Andersen och Linus Nilsson spelar teknikstrulsbingo. Foto: Lars Jansson

De digitala lösningarna utvecklas i snabbt tempo och flera undersökningar visar att medarbetare kan känna oro över att inte hänga med. Men Martin Falk tänker lite tvärtom. Han menar att han i stället har lärt sig vad han inte behöver kunna för att det alltid finns någon annan som kan det bättre. På så vis bli det inte lika övermäktigt, menar han.

Linus Nilsson känner lite annorlunda.

– Jo, visst kan jag känna någon form av stress – jag måste ju hänga med för att vara relevant. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

AI tar inte ditt jobb – än så länge

AI:s intåg på arbetsmarknaden har inte lett till ökade uppsägningar bland tjänstemän i stort. Det visar en analys som TRR har gjort. Men det finns branscher där AI kan ha orsakat uppsägningar.
David Österberg Publicerad 12 maj 2026, kl 06:03
Robot sitter vid en laptop på ett kontor, som illustration till AI på arbetsplatsen och hur tekniken kan påverka tjänstemannajobb.
Införandet av AI-verktyg på svenska arbetsplatser har inte lett till omfattande uppsägningar. Men vissa yrken är mer utsatta än andra. Colourbox

Många tjänstemän har arbetsuppgifter som helt eller delvis kan utföras av AI-verktyg. Det gäller exempelvis anställda inom IT, marknadsföring, HR, administration och försäljning. Men hittills har AI:s intåg inte orsakat uppsägningar på bred front, enligt en analys som omställningsorganisationen TRR har gjort.

I analysen har TRR använt ett index som visar hur stor del av arbetsuppgifterna i ett yrke som är exponerat för AI. Därefter har de undersökt om antalet uppsagda tjänstemän är större i yrken som är högt AI-exponerade.

– Vi kan inte se att andelen uppsägningar inom yrken med hög AI-exponering har ökat. Den har legat konstant under de tre år som vi har tittat på, säger Jacob Grönlund, arbetsmarknadsanalytiker på TRR.

Kan ersätta personal inom kundtjänst

Samtidigt finns en del tecken på att AI-verktyg kan ha orsakat uppsägningar. Flera rådgivare hos TRR har mött personer som anger att de har blivit uppsagda för att deras arbetsgivare infört AI-verktyg. Det gäller exempelvis medicinska sekreterare som blivit ersatta av AI-baserade journalsystem. Även personal inom kundtjänst och kontaktcenter kan delvis ha blivit ersatt av AI-verktyg.

TRR kan också se att en del administrativa roller kan bli överflödiga när digitala stödsystem införs. Dessutom finns enstaka fall av uppsägningar på grund av AI inom mjukvaruutveckling, reklam, programmering och spelutveckling.

Det tyder, enligt TRR, på att AI-relaterade effektiviseringar kan få större genomslag framöver.

– Vi befinner oss fortfarande i en experimentfas. Både företag och medarbetare undersöker ju just nu hur man kan bli mer produktiv med hjälp av AI. Men huruvida det kan leda till uppsägningar är för tidigt att säga, säger Jacob Grönlund.

Ska man vara orolig som tjänsteman?

– Man ska inte vara orolig, men observant på de förändringar som sker och i största möjliga mån försöka förstå hur det kan påverka ens jobb framöver. Man behöver kanske se över sitt behov av kompetensutveckling och där kan vi som omställningsorganisation vara ett stöd.

AI kan göra kundanalyser och testa programvara

 I en rapport från Unionen från förra året syns en liknande utveckling. Rapporten baseras på en undersökning bland förbundets klubbar. Enligt den har 67 procent av företagen infört AI i verksamheten. Det är en kraftig uppgång sedan hösten 2023 då motsvarande andel var 29 procent.

AI används bland annat för att hantera kundkontakter, ersätta eller komplettera kundtjänst, sammanfatta texter, göra kundanalys och att testa programvara.

Enligt rapporten är det svårt att veta om AI har börjat ta tjänstemännens jobb. För en yrkesgrupp – administration och kundtjänst – finns dock en del som tyder på att det kan vara så. Mellan hösten 2023 och hösten 2025 minskade antalet anställda i den gruppen med 49 000 personer. Nedgången kan bero på dåliga tider, men också på att deras arbetsuppgifter har automatiserats med AI.

AI kan snart orsaka uppsägningar

I övriga yrkesgrupper finns inte någon liknande kraftig nedgång. Unionens klubbar tror inte heller att AI hittills har haft någon negativ påverkan på personalstyrkan. De kommande åren kan det komma att ändras. Drygt 20 procent av klubbarna svarar att personalstyrkan kommer att minska på grund av planerade AI-implementeringar.