Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Protester på H&M – anställda tvingas till kontoret
H&M:s chefer kräver att alla tjänstemän jobbar på plats igen. Fel tycker 1100 medarbetare som skrivit under en protestlista.
– Det är ett jättestort missnöje inom företaget, säger Unionens klubbordförande Robin Olofsson.
– Det är ett jättestort missnöje inom företaget, säger Unionens klubbordförande Robin Olofsson.
Under pandemin förändrades svenskt arbetsliv och nu pågår en dragkamp på vissa arbetsplatser om det nya hybrida arbetssättet.
I tisdags gick H&M:s vd ut med ett mail om en ny policy som gör det obligatoriskt för cirka 5 000 anställda tjänstemän att jobba från kontoret minst fyra dagar per vecka. Det här har väckt stort missnöje, vilket Breakit rapporterade först.
En anställd på inköpsavdelningen på H&M startade redan dagen efter vd:ns mail en protestlista som snabbt växt till 1100 underskrifter.
– Det är ett jättestort missnöje inom företaget. Vi tycker helt enkelt inte vi är färdiga med den här frågan. Vi tror det hänt något efter pandemin och att flexibilitet är det nya normala. Det här är den mest engagerande arbetsmiljöfråga vi haft, säger Robin Olofsson, klubbordförande för Unionen på H&M.
”Avslutade förhandling i oenighet”
Unionen har drygt 2 500 medlemmar på H&M. Unionen kommer kalla till en ny förhandling med ledningen, men innan dess ska de kalla till ett medlemsmöte med facket på onsdag 31/8. Då ska anslutna få lyfta fram hur de vill gå vidare.
– Den här förändringen ska riskbedömas på varje avdelning och det skedde inte här, säger Robin Olofsson om de nya riktlinjerna.
Från första september till sista november har fackklubben lyckats få till en kompromiss om övergångsregler som säger att tjänstemän får arbeta på distans två dagar per vecka. Från den första december gäller dock kravet från arbetsgivaren på fyra dagar per vecka på plats i genomsnitt.
– Vi avslutade senaste förhandlingen i oenighet. Vi tror inte det här är en bra lösning. Trots det så var det tur i oturen att vi fick igenom en övergångsperiod. I den förhandlingen var vi villiga att kompromissa till tre dagar per vecka på plats, säger Robin Olofsson.
”Främja gemenskap och kreativitet”
Arbetsgivaren hävdar att tillbakagången till kontoret krävs för ökad kreativitet och gemenskap.
– Vi tror på argumenten och att vi har en arbetsplats där vi kan mötas. Sedan kanske det inte behöver vara fyra dagar per vecka, säger Robin Olofsson,
“Vi ser att det är viktigt att i större utsträckning träffas fysiskt på arbetsplatsen för att främja gemenskap och kreativitet. Givetvis utvärderar vi vårt arbetssätt löpande och kommer även fortsättningsvis erbjuda utrymme för flexibilitet för våra medarbetare”, skriver H&M:s kommunikationsavdelning i en kommentar till Breakit.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så får man äldre att stanna kvar på jobbet
Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.
Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.
Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.
Visa äldre anställda uppskattning
En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?
Flexiblare arbetsuppgifter
Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på, kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.
Anpassning efter ålder
Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning.
Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.
Åldersmedveten kultur
För att få mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara. Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.
Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.
Bra arbetsmiljö åt alla
Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.
Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom 50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.
Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.
Osäker anställning kan leda till för tidig död
Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.
– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.
Låg lön dålig för hälsan
En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.
– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.
Svårare att få lån
En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.
– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.
I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.
Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.
