Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Facklig diskriminering hos Systembolagets leverantörer
Låga löner, dåliga arbetsvillkor och facklig diskriminering. Så ser verkligheten ut för lantarbetarna på vingårdar som gör vin åt Systembolaget i Argentina, Chile och Sydafrika, enligt en rapport från Swedwatch. Systembolagets Unionenklubb i Sverige försöker påverka sin arbetsgivare i rätt riktning.
Tre av tio vinflaskor som säljs i Sverige kommer från Chile, Argentina eller Sydafrika. I både Chile och Sydafrika är jordbrukssektorn ökänd för sina låga löner och vinodlingarna är inget undantag. De anställda har ofta så låga löner att pengarna varken räcker till mat eller hyra, eller till sjukvård och utbildning för den delen. Dessutom visar Swedwatchs rapport att det ofta förekommer förtryck av fackliga rättigheter på vingårdarna. Hos tre av fyra vinproducenter som granskats upplever medarbetarna att de inte kan organisera sig utan att motarbetas av arbetsgivarna.
”Kod och kontroll räcker inte till för att komma åt de strukturella problem som finns i de här länderna. Systembolaget behöver involvera lokala fackförbund, intresseorganisationer och de anställda på vingårdarna", skriver Lotta Comé, temahandläggare på Afrikagrupperna, i ett pressmeddelande.
Anna Holgersson, ordförande för Systembolagets Unionenklubb, säger att de diskuterat vad klubben kan och bör göra för att hjälpa lantarbetarna i Argentina, Chile och Sydafrika.
- Det är klart att det finns en solidaritetskänsla med de här fackliga organisationerna, vi går liksom hand i hand och vi kan inte bortse från dem som är en del i kedjan. Vi vet att lantarbetarna har det väldigt svårt, att det är svårt att organisera sig och få förståelse för fackligt arbete i de här länderna, säger Anna Holgersson.
För att påverka Systembolaget tar klubben bland annat hjälp av sina representanter i bolagsstyrelsen, där den här typen av frågor ofta kommer upp. Anna Holgersson säger att fackklubben dessutom har regelbundna träffar med Systembolagets CSR-ansvariga* för att diskutera hållbarhetsfrågor. Förra året gjorde Systembolagets bolagstyrelse ett besök i Sydafrika och träffade den inhemska fackorganisationen. I nuläget har man dock inget samarbete med facken i andra länder.
- Systembolaget köper in vin från oerhört många underleverantörer och producenter och därmed är det även väldigt många lantarbetare och fackförbund att hålla kontakt med. Det är i princip omöjligt att ha ett direkt samarbete med alla. I stället försöker vi påverka företaget att satsa på de här frågorna och få det att ställa krav på leverantörerna, till exempel krav på levnadslön. Vi tycker att vi har ett gott samarbete med Systembolaget och att ledningen lyssnar på oss, att vi är en part att räkna med.
Har du något konkret exempel där ni kunnat påverka?
- Nej det har jag inte, men vi har varit delaktiga i att de här frågorna har fått en allt större plats i Systembolagets agenda de senaste åren, säger Anna Holgersson.
Fakta
CSR
Corporate Social Responsibility, kallas idén att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Begreppet hållbarhet används även för den här typen av arbete.
Ägarpolicy
Enligt regeringens ägarpolicy ska alla statliga bolag ha en genomtänkt strategi för att hantera hållbarhetsfrågor. Systembolaget antog sin uppförandekod 2012, i vilken bolaget lägger stor vikt vid revisioner för att kontrollera att de sociala och miljömässiga kraven som ställs på vinproducenterna verkligen följs.
Swedwatch kritiserar att Systembolaget i sitt hållbarhetsarbete inte kartlägger hur det ser ut i leverantörsleden tillräckligt väl.
Swedwatch:
Swedwatch är en ideell och partipolitiskt obunden organisation, vars syfte är att minska sociala och miljömässiga missförhållanden kopplade till svenska företags verksamhet i utvecklingsländer.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så får man äldre att stanna kvar på jobbet
Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.
Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.
Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.
Visa äldre anställda uppskattning
En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?
Flexiblare arbetsuppgifter
Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på, kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.
Anpassning efter ålder
Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning.
Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.
Åldersmedveten kultur
För att få mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara. Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.
Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.
Bra arbetsmiljö åt alla
Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.
Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom 50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.
Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.
Osäker anställning kan leda till för tidig död
Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.
– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.
Låg lön dålig för hälsan
En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.
– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.
Svårare att få lån
En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.
– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.
I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.
Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.
