Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Strax före jul 2006 tvingades Susanne Baarsöe sluta sitt arbete som telemarketingsäljare på grund av arbetsbrist. Till hennes stora förvåning nekades hon ersättning från HTF:s a-kassa, som hon varit medlem i under många år.
Vid sidan om sitt arbete utbildar sig Susanne Baarsöe till alkohol- och drogterapeut och enligt a-kassans bedömning är studierna så omfattande att de inkräktar på Susannes arbetssökande.
- Enligt a-kassans beslut anses jag inte i första hand som arbetssökande och man hävdar att jag skulle kunna finansiera mina studier med a-kassa. Det är befängt att påstå något sådant, säger Susanne Baarsöe.
Huvudregeln är att den som studerar inte står till arbetsmarknadens förfogande och därmed inte har rätt till ersättning från a-kassan. Om studierna däremot sker på deltid och inte hindrar den arbetslöse att söka och ta heltidsarbete kan ersättning utbetalas.
För att få a-kasseersättning måste man alltså vara arbetssökande i första hand men exakt vad som anses vara "i första hand" och hur omfattande studierna har varit kan, som i Susannes fall, bli en tolkningsfråga.
Susanne Baarsöe påpekar att hon under utbildningens första ett och ett halvt år har arbetat i stort sett heltid och har kunnat försörja sig själv och sin son.
- Jag tycker att mina årsinkomster talar för sig själv. Man har inte dem om man i första hand är studerande. Jag blir straffad för att jag tar ansvar och betalar mina studier själv, säger hon.
Enligt utbildningsföretaget Ceans vd bedrivs Susanne Baarsöes utbildning på halvfart och ger inte möjlighet till studielån från CSN. I stället kombinerar de allra flesta eleverna studierna med arbete, vilket är fullt möjligt eftersom närvaroplikten i skolan är två till tre dagar per månad. Susanne har ägnat kvällar och helger åt studier.
- Jag tycker att det borde vara min sak vad jag läser på min fritid och studierna har på inget sätt påverkat min försörjningsförmåga. Jag har varit med i a-kassan i tio år och då tycker jag inte att man kan utesluta mig på så här osakliga grunder, säger hon.
Susanne Baarsöe tycker att a-kassans bedömning är godtycklig och tyder på förmyndarmentalitet av den sämsta sorten.
- Den här handläggningen måste ha kostat mycket mer än vad ersättningen handlar om och man kan fråga sig vad a-kassan lägger sina resurser på. Det verkar ha gått prestige i det här från deras sida och nu kan de inte ge med sig, säger Susannes Baarsöe.
- Det kan väl inte vara kassans avsikt att jag förutom att ha blivit uppsagd dessutom ska avbryta en utbildning som jag redan gått halva delen av?
I dag har Susanne Baarsöe ett nytt arbete som telefonförsäljare. Hennes sammanlagda arbetslöshet rör sig om några veckor. Susanne har överklagat a-kassans beslut till länsrätten.
HTF:s a-kassa kommenterar av sekretesskäl aldrig enskilda fall, men försäkringschef Jeanette Mandl tillbakavisar att det skulle ha gått prestige i just Susanne Baarsöes ärende.
- Det vill jag verkligen försäkra att så är det inte. Naturligtvis har vi bedömt det här ärendet på precis samma sätt alla andra, säger hon.
- Det är viktigt att klarlägga att huvudregeln är att a-kassa och studier normalt inte går så bra ihop. Det är enbart i rena undantagsfall, efter ett ansökningsförfarande, som det är möjligt att kombinera dem.
A-kassan grundar sitt beslut på den praxis som utkristalliserat sig. Den säger att studierna ska vara på deltid samt vara tillfälliga.
- Studierna får inte vara något hinder för att söka eller ta heltidsarbete. Och studier i allt för hög omfattning blir lätt ett sådant hinder, säger Jeanette Mandl.
- I ansökan till a-kassan måste medlemmen försäkra att man är beredd att avbryta studierna om man får ett heltidsjobb. Ju längre studierna varar desto större risk är det att man i första hand är studerande, vilket kan inkräkta på arbetssökandet och minska benägenheten att avbryta studierna.
Det är den samlade bilden av utbildningen som ligger till grund för a-kassans beslut. Alltså inte bara hur många timmar eleverna måste vistas i skolan utan även omfattningen av självstudier, antalet tentor och utbildningens upplägg.
Jeanette Mandl håller med IAF om att rättsläget kring undantagskriterierna är otydligt, vilket komplicerar kassans bedömningar.
- Det är olyckligt att rättspraxis inte är tydlig och enhetlig. Det råder en flytande gräns men vi måste följa en linje tills vi få mer tydlighet i de här frågorna. Hon har gjort alldeles rätt i att överklaga vårt beslut. De här fallen behöver drivas upp till domstolarna, vi behöver prejudikat.
(Lön & Jobb nr 9-2007)
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.