Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Den 1 mars blir det dyrare att vara medlem i Unionens a-kassa. Månadsavgiften höjs från 140 kronor till 160 kronor. Höjningen har flera skäl, enligt Harald Petersson, kassaföreståndare.
– Vi ser en total kostnadsökning i samhället, och vi ser framför allt att finansieringsavgiften till staten har ökat väsentligt, säger han.
Alla a-kassor betalar en finansieringsavgift till staten. Avgiften täcker en del av statens utgifter för arbetslöshetsersättningen. Hur hög avgiften är beror på hur många medlemmar en a-kassa har, hur höga inkomster medlemmarna har och hur hög arbetslösheten är.
Under 2024 ökade arbetslösheten bland Unionens a-kassas medlemmar, jämfört med 2023. I snitt var arbetslösheten 2,55 procent per månad förra året, mot 1,83 procent året innan. Dessutom ökade deras inkomster.
Omkring 75 procent av medlemsavgiften går till finansieringsavgiften. Resten använder Unionens a-kassa för att bekosta sin verksamhet.
Varför höjs avgiften så drastiskt? Flera andra a-kassor höjde sina avgifter med omkring tio kronor förra året.
– Drastiskt är ett för starkt ord. Vi har inte höjt avgiften på ett par år, medan andra kanske i stället höjt i omgångar. Dessutom är vi den a-kassa som har de största volymerna och som betalar ut mest ersättning av samtliga a-kassor, vilket också har en påverkan. Att vara medlem i en a-kassa är fortfarande en billig försäkring, säger Harald Petersson.
Många medlemmar fick vänta länge på sina första utbetalningar under 2022, 2023 och delar av 2024. Ser ni en risk att höjningen skapar irritation mot den bakgrunden?
– Vi är ödmjuka inför det. Samtidigt är höjningen en signal om att vi fortsätter att säkra och utveckla vår verksamhet för att kunna hantera nuvarande och kommande utmaningar. I oktober börjar den nya arbetslöshetsförsäkringen gälla samtidigt som den gamla lever vidare under ett par år. Vi säkerställer att vi kan hantera parallella försäkringar under övergångsperioden.
I dag kan den som är arbetslös som mest få 300 ersättningsdagar från a-kassan. Det motsvarar ungefär 14 månaders arbetslöshet. Men den som är förälder till ett barn under 18 år kan få ytterligare 150 ersättningsdagar. Tanken är att visa extra hänsyn till den arbetssökandes barn och övrig familj.
Från 1 oktober gäller en ny arbetslöshetsförsäkring. I den försvinner de extra 150 dagarna. Som mest kan man alltså få 300 ersättningsdagar, oavsett om man har barn eller inte.
I utredningen som ligger till grund för den nya a-kassan motiveras förändringen med att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Om föräldrar får 450 ersättningsdagar riskerar det att förlänga deras arbetslöshet, enligt utredningen.
Utredaren anser dessutom att det är fel att en förälder kan få extra ersättningsdagar oavsett om personen har vårdnaden om barnet eller inte.
Tidningen Arbetet har frågat Akademikerförbundet SSR vad de tycker om förändringen.
– Sverige har skrivit under barnkonventionen. Men det här kommer att drabba barnen direkt, barnfattigdomen riskerar att öka när föräldrarnas a-kassa tar slut, säger Simon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSR, till Arbetet.
Även Unionen är kritiskt. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver pressekreterare Torbjörn Granrot att ”Unionen är kritiskt till att möjligheten till förlängning av ersättningsperioden har tagits bort för föräldrar, särskilt då ersättningsperioderna samtidigt har gjorts kortare för många.”
