Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

Bandytränare nekad a-kassa

Bandytränarens engagemang i den lokala idrottsföreningen blev ett hinder när han sökte a-kassa. Det ideella arbetet sågs som företagande. Nu prövar LO-TCO Rättsskydd ärendet för Unionenmedlemmen i Högsta förvaltningsdomstolen.
Anton Andersson Publicerad
Tomas Oneborg/TT
Tomas Oneborg/TT

I början på 2012 blev en man i 50-årsåldern bosatt i Söråker utanför Sundsvall av med sitt arbete. Kort därefter sökte han ersättning från sin a-kassa, men fick avslag. Anledningen till avslaget var att bandyföreningen Söråkers IF, som mannen under många år varit engagerad i, sedan en tid drev en idrottsanläggning som ett aktiebolag.

Då mannen satt med i bolagets styrelse stämplade a-kassan honom som företagare, något som inte är förenligt med ersättning.

– Han är en eldsjäl som länge arbetat ideellt med bandyverksamheten. Själva idrottsanläggningen drevs av kommunen fram till ett par år sedan då man lät idrottsföreningen ta över det aktiebolag som anläggningen drevs genom. På grund av det har han fått en styrelsepost i bolaget,  säger Magnus Eriksson, förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd som företräder mannen som är Unionenmedlem och fortsätter:

– Men de har inga egentliga intäkter och bedriver ingen vinstdrivande verksamhet i praktiken utan lever på kommunbidrag och betalar hyra, säger Magnus Eriksson, förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd som företräder mannen.

Ärendet landade hos LO-TCO Rättsskydd i augusti 2012 som då valde att ta frågan till förvaltningsrätten och sedermera kammarrätten. Utfallen i de båda domstolarna betecknade mannens engagemang i aktiebolaget som en bisyssla vilket gav honom rätt till ersättning.

Trots det stämde domstolarna in i a-kassans bedömning av mannen som företagare. För att ses som en företagare ska man bedriva näringsverksamhet, ha utfört arbete i verksamheten samt ha ett väsentligt inflytande. Definitioner som på papperet stämmer väl in på mannens engagemang.

Enligt LO-TCO Rättsskydd är frågan principiellt intressant och har därför valt att driva vidare ärendet till högsta instans – Högsta förvaltningsdomstolen.

– Risken är stor att många som egentligen inte är företagare betraktas som det. Jag menar att en person som inte redovisar någon inkomst från näringsverksamhet och som inte äger någon del i bolaget rimligen inte kan anses bedriva näringsverksamhet. Att det är ett aktiebolag borde i sådant fall inte ha någon betydelse. Vi hoppas att domstolen gör en klarare tolkning av företagarbegreppet. Idag är det för strikt tillämpat hos a-kassorna, säger Magnus Eriksson.

Hur vanligt det är att ideellt engagerade kommer i kläm på det här sättet är osäkert. Magnus Eriksson har inte jobbat med något liknande fall innan, men han vet att problemen förekommer.

– Utfallet kan få stor betydelse. Speciellt för idrottsrörelsen eftersom det blir allt vanligare att kommuner ger bort verksamhet till föreningar. Det finns risk att föreningsaktiva dras in i drivandet av bolag, kanske mot sin vilja, säger Magnus Eriksson.

Borde inte kommunerna se till att ändra bolagsformen i sådana här lägen?
– Det finns varianter av aktiebolag där man tydliggör att syftet inte är vinst. Det skulle vara lämpligare i dessa fall och kanske skulle man komma undan den rättsliga problematiken då. Men det är svårt att känna till om man inte är insatt i bolagsrätt. Jag tror inte att man alltid är medveten om att det kan få sådana här konsekvenser.

LO-TCO Rättsskydd hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen ska komma med ett domslut senare under året.

Så funkar LO-TCO Rättsskydd

LO-TCO Rättskydd är fackets juridiska byrå. Den ägs av LO och TCO och är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och socialförsäkringsrätt. 

  • Byrån driver rättsfall som rör arbetsskador, sjukförsäkring, löner och felaktiga uppsägningar. 
  • Klienter är enskilda fackliga medlemmar som får rättshjälp av sina respektive fackförbund.
  • Byrån bildades 1971 har sedan dess haft över 70 000 ärenden.

LO-TCO Rättsskydd

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Rekordmånga polisanmäls för fusk med a-kassan

Myglet med a-kassan slår nya rekord. Förra året polisanmälde Unionens a-kassa 426 bidragsbrott – en ökning med 46 procent jämfört med 2024. Vi reder ut vad det ökade fusket beror på.
Ola Rennstam Publicerad 23 februari 2026, kl 06:01
Stapeldiagram. A-kassefusket ökar: 426 polisanmälningar under 2025
Unionens a-kassa polisanmälde 426 misstänkta bidragsbrott under 2025 – en kraftig ökning jämfört med de senaste tio åren. Totalt fick 58 425 personer ersättning från kassan i fjol. Källa: Unionens A-kassa

Den allra flesta som går på a-kassa har rätt till sin ersättning. Sen finns det ett fåtal individer som medvetet försöker lura sig till pengarna. Det kan till exempel handla om personer som påstår att de är arbetslösa trots att de jobbar, är föräldralediga eller studerar.

När Unionens a-kassa upptäcker fusk gör de en polisanmälan om bidragsbrott. Statistik som Kollega fått ta del av visar att antalet polisanmälningar har ökat kraftigt de senaste åren: från 292 stycken under 2024 till 426 under 2025. En ökning med 46 procent.

Antalet polisanmälningar ska ses mot bakgrund av det totala antalet ersättningstagare, som var 58 425 under 2025. Så andelen är fortsatt låg, men vår bedömning är att fusket har ökat något, säger Harald Petersson, kassaföreståndare.

 

Därför ökar antalet polisanmälningar för a-kassefusk

Enligt a-kassan beror ökningen på flera faktorer. Dels har man fått effektivare metoder att upptäcka fuskare och dels har antalet ärenden ökat till följd av den stigande arbetslösheten. Att kontrollerna blivit effektivare kan bero på att a-kassan numera får lov att samköra sitt register med olika myndigheter.

– Vi har tillsatt extra resurser för att motverka fusk och bedrägerier. Men en anledning till att vi hittar fler som missbrukar arbetslöshetsförsäkringen är att kontakten mellan myndigheter har möjliggjorts, förklarar Harald Petersson.

Exempelvis kontrollerar Arbetsförmedlingen olika IP-adresser för att kunna identifiera personer som får ersättning men befinner sig utomlands, utan att ha meddelat det. Även den nybildade Utbetalningsmyndigheten kan komma med underrättelser till kassan.

Fler uteslöts från a-kassan under 2025

Under 2025 uteslöt Unionens a-kassa 344 medlemmar på grund av fusk. Under 2024 uteslöts 242 medlemmar. 

Antal medlemmar som uteslutits ur Unionens a-kassa under 2024 och 2025.

Men vad händer då med alla dessa polisanmälningar? Unionens a-kassa saknar statistik över det och får, enligt Harald Petersson, ingen automatisk återkoppling från polisen.

– Det kan ta lång tid innan ärendena landar i domstol. Men vi noterar ett större intresse från polisen, det här är en väldigt aktuell fråga i samhällsdebatten och prioriteras mer.

A-kassa

Så blir din ekonomi som arbetslös

Hur påverkas din ekonomi om du blir arbetslös? Hur mycket får man i a-kassa? De flesta får ett rejält inkomsttapp vid arbetslöshet. För den som har en inkomstförsäkring blir ekonomin något bättre – men avtrappningen gör att du måste hitta nytt jobb snabbt.
David Österberg Publicerad 15 december 2025, kl 06:01
Mynt och spargris. Som arbetslös gäller det att hålla i pengarna.
Hur mycket får man i a-kassa och hur mycket får man från Unionens inkomstförsäkring? De flesta får betydligt mindre pengar som arbetslösa. Colourbox

Det är fattigt att vara arbetslös – även om du är medlem i en-kassa.

Som mest kan du få 80 procent av din tidigare inkomst, upp till taket på 34 000 kronor i månaden. Det betyder att du efter skatt har ungefär 19 000 kronor att leva på. 

Efter 100 ersättningsdagar, vilket motsvarar ungefär 4,5 månader, sänks ersättningen till knappt 17 000 kronor efter skatt.

Mellan dag 201 och 300 får du en utbetalning på cirka 15 600 kronor när skatten är dragen.

Den som fortfarande är arbetslös efter 300 dagar kan få aktivitetsstöd.

Hur mycket får man från inkomstförsäkringen? 

Den som är medlem i Unionen har automatiskt en inkomstförsäkring. Den ger ersättning vid arbetslöshet i 150 dagar – knappt sju månader. Precis som a-kassan ger inkomstförsäkringen högst ersättning de första 100 dagarna. Hur hög den är beror på hur mycket du tjänade innan arbetslösheten.

Hur mycket får man i a-kassa?

Kollega har räknat på hur mycket tre fiktiva personer, Muhammed, Peter och Sara, har att leva på som arbetslösa. Samtliga har varit med i en a-kassa i minst 12 månader och uppfyller villkoren för att få maximal ersättning. Mohammed och Sara har varit medlemmar i Unionen i minst 12 månader innan arbetslösheten och har därför rätt till pengar från inkomstförsäkringen.

 

Peter

Tjänade 37 100 kronor innan arbetslösheten. Saknar inkomstförsäkring.

Ersättning efter skatt:

Dag 0-100: 18 900.

Dag 101-200: 16 700.

Dag 201-300: 15 600.

 

Muhammed

Tjänade 37 100 kronor. Har inkomstförsäkring.

Ersättning efter skatt:

Dag 0-100: 20 500.

Dag 101-150: 18 150.

Dag 151-200: 16 700.

Dag 201-300: 15 600.

 

Sara

Tjänade 46 600. Har inkomstförsäkring.

Ersättning efter skatt:

Dag 0-100: 25 600.

Dag 101-150: 22 550.

Dag 151-200: 16 700.

Dag 201-300: 15 600.

 

Fotnot: Uträkningarna är ungefärliga. Exakt hur hög ersättningen blir beror bland annat på i vilken kommun du bor i och om du är medlem i Svenska kyrkan eller inte.

Så funkar inkomstförsäkringen

  • Den som är medlem i Unionen har en inkomstförsäkring. Försäkringen gäller den som också är medlem i en a-kassa och inte har fyllt 66 år.
  • Försäkringen kompletterar a-kassan på inkomster högre än taket i a-kassan. Försäkringens tak är 60 000 kronor.
  • Du kan få ersättning från inkomstförsäkringen i upp till 150 ersättningsdagar, ungefär sju månader.
  • Inkomstförsäkringen följer a-kassans ersättningstrappa. Från dag 101 sänks ersättningen.