Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Bandytränare nekad a-kassa
Bandytränarens engagemang i den lokala idrottsföreningen blev ett hinder när han sökte a-kassa. Det ideella arbetet sågs som företagande. Nu prövar LO-TCO Rättsskydd ärendet för Unionenmedlemmen i Högsta förvaltningsdomstolen.
I början på 2012 blev en man i 50-årsåldern bosatt i Söråker utanför Sundsvall av med sitt arbete. Kort därefter sökte han ersättning från sin a-kassa, men fick avslag. Anledningen till avslaget var att bandyföreningen Söråkers IF, som mannen under många år varit engagerad i, sedan en tid drev en idrottsanläggning som ett aktiebolag.
Då mannen satt med i bolagets styrelse stämplade a-kassan honom som företagare, något som inte är förenligt med ersättning.
– Han är en eldsjäl som länge arbetat ideellt med bandyverksamheten. Själva idrottsanläggningen drevs av kommunen fram till ett par år sedan då man lät idrottsföreningen ta över det aktiebolag som anläggningen drevs genom. På grund av det har han fått en styrelsepost i bolaget, säger Magnus Eriksson, förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd som företräder mannen som är Unionenmedlem och fortsätter:
– Men de har inga egentliga intäkter och bedriver ingen vinstdrivande verksamhet i praktiken utan lever på kommunbidrag och betalar hyra, säger Magnus Eriksson, förbundsjurist på LO TCO Rättsskydd som företräder mannen.
Ärendet landade hos LO-TCO Rättsskydd i augusti 2012 som då valde att ta frågan till förvaltningsrätten och sedermera kammarrätten. Utfallen i de båda domstolarna betecknade mannens engagemang i aktiebolaget som en bisyssla vilket gav honom rätt till ersättning.
Trots det stämde domstolarna in i a-kassans bedömning av mannen som företagare. För att ses som en företagare ska man bedriva näringsverksamhet, ha utfört arbete i verksamheten samt ha ett väsentligt inflytande. Definitioner som på papperet stämmer väl in på mannens engagemang.
Enligt LO-TCO Rättsskydd är frågan principiellt intressant och har därför valt att driva vidare ärendet till högsta instans – Högsta förvaltningsdomstolen.
– Risken är stor att många som egentligen inte är företagare betraktas som det. Jag menar att en person som inte redovisar någon inkomst från näringsverksamhet och som inte äger någon del i bolaget rimligen inte kan anses bedriva näringsverksamhet. Att det är ett aktiebolag borde i sådant fall inte ha någon betydelse. Vi hoppas att domstolen gör en klarare tolkning av företagarbegreppet. Idag är det för strikt tillämpat hos a-kassorna, säger Magnus Eriksson.
Hur vanligt det är att ideellt engagerade kommer i kläm på det här sättet är osäkert. Magnus Eriksson har inte jobbat med något liknande fall innan, men han vet att problemen förekommer.
– Utfallet kan få stor betydelse. Speciellt för idrottsrörelsen eftersom det blir allt vanligare att kommuner ger bort verksamhet till föreningar. Det finns risk att föreningsaktiva dras in i drivandet av bolag, kanske mot sin vilja, säger Magnus Eriksson.
Borde inte kommunerna se till att ändra bolagsformen i sådana här lägen?
– Det finns varianter av aktiebolag där man tydliggör att syftet inte är vinst. Det skulle vara lämpligare i dessa fall och kanske skulle man komma undan den rättsliga problematiken då. Men det är svårt att känna till om man inte är insatt i bolagsrätt. Jag tror inte att man alltid är medveten om att det kan få sådana här konsekvenser.
LO-TCO Rättsskydd hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen ska komma med ett domslut senare under året.
Så funkar LO-TCO Rättsskydd
LO-TCO Rättskydd är fackets juridiska byrå. Den ägs av LO och TCO och är Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt och socialförsäkringsrätt.
- Byrån driver rättsfall som rör arbetsskador, sjukförsäkring, löner och felaktiga uppsägningar.
- Klienter är enskilda fackliga medlemmar som får rättshjälp av sina respektive fackförbund.
- Byrån bildades 1971 har sedan dess haft över 70 000 ärenden.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Läsarna om a-kassan: ”Skrämmande läsning”
”Skrämmande”. ”Hemskt och sorgligt”. ”Fruktansvärt”. Många har reagerat starkt på Kollegas granskning av väntetiderna hos Unionens a-kassa.
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Unionens a-kassa får kritik för långa telefonköer
Medlemmar måste kunna nå sin arbetslöshetskassa på telefon. Det anser JO som nu gett Unionens a-kassa kritik för bristande service och tillgänglighet.
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Långa telefonköer
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.
Justitieombudsmannen
- Endast 5-10 procent av JO-anmälningarna leder till kritik
- Anmärkningen kan riktas mot en myndighet eller enskild tjänsteman och handlar om man handlat i enlighet med lagen eller inte.
- JO:s beslut är inte rättsligt bindande, alltså behöver den som fått kritik inte rätta sig.
- I praktiken sker dock ofta förbättringar då man använder kritiken för att ändra interna rutiner och regler.
Unionens a-kassa: ”Testerna pekade mot ett fungerande system”
Det var en fördel att en stor a-kassa testade det nya systemet först, menar föreståndaren för Unionens a-kassa Harald Petersson. Trots problemen är förtroendet för honom intakt, säger ordföranden för a-kassan till Kollega.
Våren 2022 började Unionens a-kassa använda det nya ärendesystemet Våra sidor. Systemet var, enligt anställda som Kollega prata med, fullt av fel vilket gjorde handläggningen långsam. Många av de arbetslösa fick när det var som värst vänta tio veckor eller längre på sina första utbetalningar.
Redan under teststadiet såg handläggarna att systemet inte höll vad det lovade. Ändå infördes det. Men Harald Petersson, föreståndare för Unionens a-kassa, håller inte med om att testerna visade på problem.
– Testerna pekade mot ett fungerande system, vilket det också var i stora delar. Men vissa saker tog längre tid och behövde anpassas och trimmas.
Varför testkörde ni inte systemet under längre tid?
– Det går aldrig att testa den här typen av system fullt ut. Systemet innehåller komponenter som samkörs med andra myndigheter. Att testa dem hade varit omöjligt eftersom myndigheter inte kan stå still en dag för att vi ska testa.
Vad ser du som förklaring till de långa handläggningstiderna?
– Det nya systemet var en del. När vi började komma i kapp blev vi och övriga a-kassor utsatta för en cyberattack. Dessutom fick vi ökade volymer på grund av lågkonjunkturen. Orsakerna till de långa väntetiderna var de här tre delarna, tillsammans med en del organisatoriska utmaningar.
Unionens a-kassa är landets näst största. Det gjorde problemen ännu större, enligt handläggarna. Om en liten a-kassa hade infört systemet först hade andra a-kassor kunnat avsätta personal för att hjälpa till med handläggningen, säger de. Men enligt Harald Petersson hade det inte varit möjligt.
– Då hade inte alla funktioner blivit testade. Det hade inte heller blivit ett riktigt prestandatest av stora volymer eftersom en mindre a-kassa inte har alla ärendeslag.
Men gjorde inte er stora ärendemängd att problemen blev större?
– Vi påverkades av att vi under den här perioden också fick ökade volymer.
Förutom en påfrestande arbetssituation för handläggarna innebar den långa väntetiden att arbetslösa fick gå i månader utan ersättning. De senaste två åren har en stor mängd läsare hört av sig till Kollega och berättat om den ekonomiska stress de känt – och om hur de varit tvungna att låna pengar för att kunna betala räkningar.
– Jag är väldigt ödmjuk inför det. Att tvingas vänta på sin ersättning är definitivt inte bra och vi ska verkligen se till att det inte är så längre.
Kan man lita på att man får sina pengar den dagen man blir arbetslös?
– Ja, det kan man göra. Men försäkringen är komplicerad och kräver omfattande inhämtning av underlag som kan komplicera utredningstiden. Men tryggheten ska finnas i en ersättning inom rimlig tid.
Hur har perioden med långa väntetider påverkat förtroendet för er?
– Förtroendet hos dem som har väntat lång tid på ersättning är givetvis sämre och något som vi måste jobba för att återupprätta. Samtidigt har många av våra medlemmar inte behövt vänta så länge på ersättning. Vi ser inga negativa effekter som till exempel minskad medlemstillströmning, snarare tvärtom, men vi måste givetvis gör allt vad vi kan för att säkerställa en verksamhet med god tillgänglighet och rimliga väntetider.
I dag (oktober 2024) fungerar systemet bättre. Enligt statistiken är medianen för väntetiden fem veckor. Det innebär att hälften av de som väntar får besked snabbare än fem veckor, hälften måste vänta längre än fem veckor. Målet är att komma ner till en median på fyra veckor.
Samtidigt skymtar nya orosmoln: arbetslösheten ökar och nästa år får arbetslöshetsförsäkringen nya regler.
Finns det risk att ni hamnar i samma situation som tidigare?
– Det ska vi absolut inte göra, vi ska hålla oss inom rimliga väntetider. Men det är såklart omöjligt att säga vilka utmaningar vi kommer att möta i framtiden.
Fortsatt förtroende
A-kassans föreståndare utses av en styrelse som i sin tur utses av en föreningsstämma. Ordförande i styrelsen är Krista Andersson. Hon säger att styrelsen har fortsatt förtroende för Harald Petersson.
– Det har vi. Vi har hela tiden fått väldigt bra information och kunnat följa de utmaningar som har funnits för honom, för organisationen och för våra medlemmar. Vi har upplevt att Harald har haft koll på läget och kommit med förslag på åtgärder för att komma till rätta med situationen.
Finns det något som ni hade kunnat göra annorlunda för att situationen inte skulle ha uppstått?
– Jag kan konstatera att vi nu har byggt en ny, förstärkt organisation. Man kan naturligtvis diskutera om vi borde ha gjort det tidigare och hur vi i så fall skulle ha gjort det. Men just där och då, när alla var så överhopade med arbete, var de svårt att fatta drastiska beslut eller fatta beslut om att öka antalet anställda.
Hur tror du att de långa handläggningstiderna har påverkat förtroendet för Unionens a-kassa?
– Jag tror absolut att förtroendet påverkades negativt. Därför jobbar vi nu för att minimera riskerna för att samma situation ska uppstå igen.
Nu ökar arbetslösheten och nästa år kommer en ny arbetslöshetsförsäkringslag. Har ni en organisation som klarar av det?
– Ja, den bedömningen gör vi. Men det är inte riktigt klarlagt hur den nya försäkringen blir att hantera. A-kassorna arbetar med att utveckla ärendesystemet allt eftersom det kommer mer uppgifter om den nya lagen.
Det här är del tre av tre i granskningen av Unionens a-kassa. Läs även om Lars Lindqvist som har väntat i månader på ersättning och om hur handläggarna på a-kassan upplevde situationen.
