Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

A-kassa efter studier – då har du rätt till ersättning

Många som studerar tror inte att de har rätt till a-kassa om de blir arbetslösa efter att de pluggat klart. Men faktum är att sommarjobb under studierna kan räcka, i alla fall för att du ska få ett mindre belopp.
Niklas Hallstedt Publicerad 18 mars 2021, kl 09:55
Kvinna sitter i soffan med huvudet i händerna framför laptop.
Om du blir arbetslös direkt efter examen kan du få a-kassa medan du söker jobb. Foto: Shutterstock

För att få ersättning från a-kassan när du studerat klart är det några villkor som måste vara uppfyllda. Det grundläggande kravet är naturligtvis att du är arbetssökande och inskriven hos Arbetsförmedlingen. Du ska vara beredd att ta ett jobb omedelbart och arbeta minst 17 timmar i veckan.

Så mycket måste du ha jobbat

Dessutom finns ett arbetsvillkor som måste vara uppfyllt. Där är kraven tillfälligt ändrade på grund av coronapandemin. Fram till och med den 1 januari 2023 gäller att du uppfyller ett arbetsvillkor om du antingen har jobbat:

  • minst 60 timmar per kalendermånad under sex av de senaste tolv månaderna
  • minst 40 timmar per kalendermånad och 420 timmar totalt under en sammanhängande period av sex månader under de senaste tolv månaderna.

Studier räknas som överhoppningsbar tid. Det innebär att det räcker om du arbetat under tolvmånadersperioden före studierna och uppfyllt något av de ovanstående arbetsvillkoren. Villkoret är att du har studerat på heltid och att studierna avslutats efter att du fyllt 25 år. 

För dig som ännu inte fyllt 25 gäller att du ska ha arbetat heltid minst fem sammanhängande månader före studierna.

Men även för dig som inte arbetat före studierna finns stora möjligheter att leva upp till villkoret. Tolvmånadersperioden under vilken arbetsvillkoret ska ha uppfyllts går nämligen att lägga ut under hela studietiden, maximalt fem år, utöver året innan studierna inleddes. De månader som du har arbetat under studieperioden räknas därför in i arbetsvillkoret.

Om du exempelvis sommarjobbar fyra veckor – två av dem i juli, två i augusti – tre somrar under studierna har du arbetat 80 timmar per kalendermånad i sex månader, och därför uppfyllt arbetsvillkoret.

Så stor blir ersättningen från a-kassan

Eftersom ersättningen bland annat baseras på hur mycket du jobbat under den tolvmånadersperiod som utgör ramen för ditt arbetsvillkor kan du som tjänat ihop till arbetsvillkoret genom att arbeta kortare perioder under sommarlovet dock inte räkna med några högre belopp.

Har du varit medlem i a-kassan kortare tid än tolv månader får du en grundersättning, fram till 2023 högst 510 kronor per dag. Hur mycket du får beror på hur mycket du arbetat under de tolv månaderna som utgör ramen för ditt arbetsvillkor.

Den som, likt exemplet ovan, uppfyllt arbetsvillkoret genom att sommarjobba två veckor i månaden under totalt sex månader har alltså arbetat heltid tolv av totalt 52 veckor. Hens ersättning blir då 12/52*510 kronor = 118 kronor per dag.

Har du varit medlem i en a-kassa minst tolv månader baseras din ersättning i stället på din tidigare inkomst i kombination med hur mycket du jobbat under ramtiden för arbetsvillkoret. Fram till 2023 är den högsta ersättningen 1 200 kronor per dag. För att få så mycket måste du ha tjänat 33 000 kronor eller mer i genomsnitt före arbetslösheten.

A-kassa

Allt fler krävs på pengar av a-kassan

Det har skett en kraftig ökning av antalet personer som har krävts på återbetalning av Unionens a-kassa under de senaste åren. En orsak är att både kassan och myndigheterna har skärpt kontrollen.
Anita Täpp Publicerad 26 september 2022, kl 09:34
Bild på Unionens-kassa.
Enligt nya siffror från Arbetsförmedlingen fanns det under 2022 rekordmånga lediga jobb att söka. Foto: Ola Rennstam

Allt fler medlemmar i Unionens a-kassa har fått återkrav under de senaste fem åren.

Under 2017 krävde kassan tillbaka ersättning av 3 300 personer, 2021 fick nästan 8 500 medlemmar samma besked. Vilket alltså är mer än två och en halv gång så många individer.

Enligt Anette Ben Naceur, Försäkringsansvarig på Unionens a-kassa, är förklaringen att man nu har ett ökat informationsutbyte med Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Dessutom har både myndigheterna och a-kassan har skärpt sitt kontrollarbete.

Får nu uppgifter från Skatteverket

– Att Arbetsförmedlingen har vidtagit åtgärder för att förbättra och förstärka sitt kontrolluppdrag under de senaste åren gör att vi nu oftare blir underrättade när någon har misskött sitt arbetssökande, vilket kan leda till återkrav. Sedan 2019 har vi också tillgång till arbetsgivardeklarationer på individnivå via Skatteverket, vilket gör att fler ärenden där en ersättningssökande som inte har redovisat arbete upptäcks, säger Anette Ben Naceur.

- Sedan finns det också ett större fokus på att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet nu, vilket gör att alla myndigheter och a-kassor har lagt ner mer resurser på att utveckla kontrollarbete.

En av de vanligaste orsakerna till att medlemmar får återkrav är att de har misskött sitt arbetssökande på något vis, enligt lagen om arbetslöshetsförsäkringen. Det kan då exempelvis handla om att man har missat en planerad kontakt med Arbetsförmedlingen, inte har skickat in sin aktivitetsrapport i tid eller att man inte har varit tillräckligt aktiv i sitt arbetssökande.

 Föräldraledighet en orsak till återkrav

– En annan vanlig anledning är att man inte har redovisat allt arbete i sina tidrapporter eller att man har varit sjuk eller föräldraledig samtidigt som man har redovisat att man är arbetslös. Sedan kan vi också upptäcka större felaktigheter ibland, då man kan ha fått ersättning under relativt lång tid utan att ha rätt till det, som om man har studerat, varit utomlands eller har bedrivit näringsverksamhet utan att informera oss om det, säger Anette Ben Naceur.

Att antalet personer som har fått återkrav från Unionens a-kassa har ökat så mycket mellan 2017 och 2021 gör ändå inte att kassan sticker ut, påpekar Jessica Idbrant, chef för analysenheten på IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

– Alla a-kassor har generellt sett gjort fler återkrav av ersättning på senare år bland annat därför att de har fokuserat mer på kontroller och blivit bättre på det, säger hon.

Knappt 400 återkrav överklagades

De återkrav som a-kassan ställer kan handla om stora belopp för individerna. Den som vill försöka häva kassans beslut kan överklaga det till a-kassan och sedan också till Förvaltningsrätten.

Exakt hur många som har använt sig av den möjligheten kan Unionens a-kassa inte ge besked om eftersom den statistik man har om överklaganden och domar även gäller andra beslut.

Men enligt denna statistik överklagades under 2021 endast 338 av a-kassans beslut till förvaltningsrätten. Och av dessa fick medlemmen bara helt eller delvis rätt i elva fall under året. Fem av dessa domar överklagades också sedan till Kammarrätten.

Unionens a-kassa

  • Antalet medlemmar ökade från cirka 600 000 till runt 725 000 mellan den 31 augusti 2017 och den 31 augusti 2021. Under samma period ökade antalet personer som fick ersättning från knappt 16 000 till nära 22 000 personer.
  • Under hela 2017 krävdes cirka 3 300 medlemmar på återbetalning av ersättning. Under 2021 fick nästan 8 500 samma besked.
  • Enligt den senaste statistiken, till och med den sista maj i år, kräver Unionens a-kassa tillbaka 16,5 miljoner kronor av 2 200 personer under 2022.