Hoppa till huvudinnehåll
A-kassa

A-kassa efter studier – då har du rätt till ersättning

Många som studerar tror inte att de har rätt till a-kassa om de blir arbetslösa efter att de pluggat klart. Men faktum är att sommarjobb under studierna kan räcka, i alla fall för att du ska få ett mindre belopp.
Niklas Hallstedt Publicerad
Kvinna sitter i soffan med huvudet i händerna framför laptop.
Om du blir arbetslös direkt efter examen kan du få a-kassa medan du söker jobb. Foto: Shutterstock

För att få ersättning från a-kassan när du studerat klart är det några villkor som måste vara uppfyllda. Det grundläggande kravet är naturligtvis att du är arbetssökande och inskriven hos Arbetsförmedlingen. Du ska vara beredd att ta ett jobb omedelbart och arbeta minst 17 timmar i veckan.

Så mycket måste du ha jobbat

Dessutom finns ett arbetsvillkor som måste vara uppfyllt. Där är kraven tillfälligt ändrade på grund av coronapandemin. Fram till och med den 1 januari 2023 gäller att du uppfyller ett arbetsvillkor om du antingen har jobbat:

  • minst 60 timmar per kalendermånad under sex av de senaste tolv månaderna
  • minst 40 timmar per kalendermånad och 420 timmar totalt under en sammanhängande period av sex månader under de senaste tolv månaderna.

Studier räknas som överhoppningsbar tid. Det innebär att det räcker om du arbetat under tolvmånadersperioden före studierna och uppfyllt något av de ovanstående arbetsvillkoren. Villkoret är att du har studerat på heltid och att studierna avslutats efter att du fyllt 25 år. 

För dig som ännu inte fyllt 25 gäller att du ska ha arbetat heltid minst fem sammanhängande månader före studierna.

Men även för dig som inte arbetat före studierna finns stora möjligheter att leva upp till villkoret. Tolvmånadersperioden under vilken arbetsvillkoret ska ha uppfyllts går nämligen att lägga ut under hela studietiden, maximalt fem år, utöver året innan studierna inleddes. De månader som du har arbetat under studieperioden räknas därför in i arbetsvillkoret.

Om du exempelvis sommarjobbar fyra veckor – två av dem i juli, två i augusti – tre somrar under studierna har du arbetat 80 timmar per kalendermånad i sex månader, och därför uppfyllt arbetsvillkoret.

Så stor blir ersättningen från a-kassan

Eftersom ersättningen bland annat baseras på hur mycket du jobbat under den tolvmånadersperiod som utgör ramen för ditt arbetsvillkor kan du som tjänat ihop till arbetsvillkoret genom att arbeta kortare perioder under sommarlovet dock inte räkna med några högre belopp.

Har du varit medlem i a-kassan kortare tid än tolv månader får du en grundersättning, fram till 2023 högst 510 kronor per dag. Hur mycket du får beror på hur mycket du arbetat under de tolv månaderna som utgör ramen för ditt arbetsvillkor.

Den som, likt exemplet ovan, uppfyllt arbetsvillkoret genom att sommarjobba två veckor i månaden under totalt sex månader har alltså arbetat heltid tolv av totalt 52 veckor. Hens ersättning blir då 12/52*510 kronor = 118 kronor per dag.

Har du varit medlem i en a-kassa minst tolv månader baseras din ersättning i stället på din tidigare inkomst i kombination med hur mycket du jobbat under ramtiden för arbetsvillkoret. Fram till 2023 är den högsta ersättningen 1 200 kronor per dag. För att få så mycket måste du ha tjänat 33 000 kronor eller mer i genomsnitt före arbetslösheten.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
A-kassa

Uppsagd utan intyg kan få hjälp av ny lag

Närmare tusen medlemmar årligen får krångel med a-kassan på grund av att deras ex-arbetsgivare inte lämnar arbetsgivarintyg. Tack vare en ny lag som träder i kraft om drygt ett år, kan problemen minska, även om de kanske inte försvinner.
Johanna Rovira Publicerad 12 september 2024, kl 06:01
Cecilia Weber fick stöd från Unionen efter att ha blivit uppsagd utan arbetsgivarintyg, ett problem som drabbar många. Unionen har hanterat 547 ärenden i år, och en ny lag som förenklar intygsprocessen kan vara lösningen när den träder i kraft nästa år. Foto: Ola Rennstam/Colourbox.

Unionenmedlemmen Cecilia Weber insåg snart att hennes nya jobb inte var något drömjobb. Ingenting fungerade som det skulle och det skar sig snabbt mellan henne och arbetsgivaren. När hon blev uppsagd var det ingen större förlust, ansåg hon. 

Cecilia Weber
Cecilia Weber.

Jag fick hjälp av facket att få ut min slutlön, men jag har ännu inte fått något arbetsgivarintyg som man behöver för att få a-kassa. Jag tror inte det är någon vits att jag kontaktar arbetsgivaren igen, och jag vet faktiskt inte heller om det är värt det. 

Trots att arbetsgivarna är skyldiga att skriva arbetsgivarintyg är Cecilia Weber är långt ifrån ensam om att ha problem med att få ut intyg. Förra året fick Unionen in 829 rådgivningsärenden som handlade om arbetsgivarintyg. I år har rådgivningen fram till månadsskiftet juli-augusti hanterat 547 ärenden, så siffran kan tangera tusen före årets slut. 

Sanktioner efterlyses

Ombudsmannen Thomas Fahrenholz, som hjälpte Cecilia Weber att få ut sin slutlön, har efterlyst påtryckningsmedel att ta till mot de arbetsgivare som struntar i skyldigheten att leverera intyg. 

Vi på Unionen lägger ner mycket tid på att hjälpa medlemmar genom att jaga och truga arbetsgivare som är ointresserade av att göra rätt för sig, säger han i en artikel i Kollega

Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa tror och hoppas att problemen med arbetsgivarintyg kommer att minska i och med att den nya lagen om en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring träder i kraft i oktober nästa år. 

Vi kommer fortfarande att behöva vissa uppgifter från arbetsgivaren, men det blir inte samma komplicerad intyg som i dag. Det borde göra det enklare för arbetsgivaren att fylla i intygen, säger Anette Ben Naceur. 

Inga böter i nya lagen

I den nya lagen finns bestämmelser som innebär att arbetsgivaren är skyldig att lämna uppgifter till a-kassan, men det finns inget skrivet om straffansvar för arbetsgivare som ignorerar den skyldigheten. Tidigare förslag på böter finns inte med i det nya regelverket.  

Man bedömer att rädslan för böter skulle kunna innebära en risk att arbetsgivarna lämnar mer uppgifter än vi faktiskt behöver, säger Anette Ben Naceur, som delar de farhågorna. 

Dessutom är det oklart vem hos arbetsgivaren som skulle drabbas av böter. 

Anette Ben Naceur påpekar att det finns en möjlighet för lagstiftarna att införa straffansvar i efterhand, om det visar sig att arbetsgivare fortsätter strunta i att lämna arbetsgivarintyg. 

Dörren för böter är väl inte helt stängd, säger hon. 

Inte kört utan intyg

Cecilia Weber tycker att den nya lagen om inkomstbaserad a-kassa låter som en god idé, åtminstone på pappret. Hennes chans att få ut a-kassa, trots arbetsgivarens ovilja att ge henne intyget, är inte helt körd, enligt Anette Ben Naceur. 

Även om medlemmen ger upp gentemot arbetsgivaren, ska hon inte ge upp gentemot a-kassan. Det finns möjlighet att bedöma ersättningsrätten på annat underlag, som exempelvis anställningsavtal och lönespecifikationer. Det går att få ersättning fastän arbetsgivaren trilskas, även om det tar längre tid. säger Anette Ben Naceur. 

Den nya lagen i korthet: 

  • A-kassan ska baseras på inkomst i stället för arbetad tid och inkomst. 
  • Taket på ersättningen kommer att fastställas i en förordning som ännu inte är klar 
  • Nedtrappningen av ersättningen sker snabbare
  • Fler kommer att kunna få ersättning, hur mycket påverkas av medlemstiden i a-kassan.