Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
För att få ersättning från a-kassan när du studerat klart är det några villkor som måste vara uppfyllda. Det grundläggande kravet är naturligtvis att du är arbetssökande och inskriven hos Arbetsförmedlingen. Du ska vara beredd att ta ett jobb omedelbart och arbeta minst 17 timmar i veckan.
Dessutom finns ett arbetsvillkor som måste vara uppfyllt. Där är kraven tillfälligt ändrade på grund av coronapandemin. Fram till och med den 1 januari 2023 gäller att du uppfyller ett arbetsvillkor om du antingen har jobbat:
Studier räknas som överhoppningsbar tid. Det innebär att det räcker om du arbetat under tolvmånadersperioden före studierna och uppfyllt något av de ovanstående arbetsvillkoren. Villkoret är att du har studerat på heltid och att studierna avslutats efter att du fyllt 25 år.
För dig som ännu inte fyllt 25 gäller att du ska ha arbetat heltid minst fem sammanhängande månader före studierna.
Men även för dig som inte arbetat före studierna finns stora möjligheter att leva upp till villkoret. Tolvmånadersperioden under vilken arbetsvillkoret ska ha uppfyllts går nämligen att lägga ut under hela studietiden, maximalt fem år, utöver året innan studierna inleddes. De månader som du har arbetat under studieperioden räknas därför in i arbetsvillkoret.
Om du exempelvis sommarjobbar fyra veckor – två av dem i juli, två i augusti – tre somrar under studierna har du arbetat 80 timmar per kalendermånad i sex månader, och därför uppfyllt arbetsvillkoret.
Eftersom ersättningen bland annat baseras på hur mycket du jobbat under den tolvmånadersperiod som utgör ramen för ditt arbetsvillkor kan du som tjänat ihop till arbetsvillkoret genom att arbeta kortare perioder under sommarlovet dock inte räkna med några högre belopp.
Har du varit medlem i a-kassan kortare tid än tolv månader får du en grundersättning, fram till 2023 högst 510 kronor per dag. Hur mycket du får beror på hur mycket du arbetat under de tolv månaderna som utgör ramen för ditt arbetsvillkor.
Den som, likt exemplet ovan, uppfyllt arbetsvillkoret genom att sommarjobba två veckor i månaden under totalt sex månader har alltså arbetat heltid tolv av totalt 52 veckor. Hens ersättning blir då 12/52*510 kronor = 118 kronor per dag.
Har du varit medlem i en a-kassa minst tolv månader baseras din ersättning i stället på din tidigare inkomst i kombination med hur mycket du jobbat under ramtiden för arbetsvillkoret. Fram till 2023 är den högsta ersättningen 1 200 kronor per dag. För att få så mycket måste du ha tjänat 33 000 kronor eller mer i genomsnitt före arbetslösheten.
Förra veckan publicerade vi vår granskning av de långa väntetiderna hos Unionens a-kassa. När situationen var som värst tvingades många arbetslösa vänta i flera månader på ersättning. Här är några av alla de reaktioner som publiceringen väckt:
”A-kassan är ju den inkomst man har när man blivit av med jobbet. Hyra, mat mm ska ju betalas så självklart ska det inte ta mer än en månad innan a-kassan börjar betalas ut.”
” Helt otroligt att människor ska behöva skuldsätta sig för att överleva.”
” A-kassan idag skapar psykisk ohälsa & skulder.”
”Att skylla på ett IT-system signalerar ju bara inkompetens vid upphandling och implementation.”
”Jag behövde vänta tre månader innan jag fick ut min a-kassa. Som tur var hade jag besparingar som jag kunde ta ifrån men alla har ju inte det.”
”Tycker att det är super när media granskar och går till djupet med haveri inom egen organisation eller sfär omkring. Då kan vi uppnå förbättringar och förklaringar.”
”Skrämmande läsning.”
”Så hemskt och sorgligt att läsa om konsekvenserna. Vad bra att Kollega finns där och kan granska!”
”Långa handläggningstider är förödande för personer med en svag ekonomisk ställning. Dit hör bland andra många arbetssökande och många som väntar på besked om sjukersättning.”
”Det kan ju krascha en ekonomi för många och det är inte okej!”
”Så fruktansvärt att det kan få vara så här!”
”Tragiskt!”
”Känner att det skönt att jag är utanför arbetslivet. Lider med alla drabbade.”
”Vi har ju faktiskt betalat varje månad för en arbetslöshetsförsäkring. Det är inte bara en hand-out av snälla farbror staten.”
”Det som beskrivs i inlägget är totalt orimligt! Jag vet inte hur kassorna styrs men om det är så att reglerna styrs av lag och föreskrifter är det givetvis nödvändigt att tillsätta en utredning.”
”Fan vad ruttet.”
”Att som Lars, behöva vänta i sju månader borde vara straffbart på någon skala. HELT obegripligt!"
Förra året kom det in flera anmälningar till Justitieombudsmannen som handlade om servicen på Sveriges arbetslöshetskassor. Medlemmar på Unionens a-kassa kunde inte nå sina handläggare och föll ur telefonkön när de ringde. JO beslutade sig därför för att starta en utredning, vilket Sveriges Radio var först med att berätta.
Under 2023 hade Unionens a-kassa problem med långa handläggningstider. Man beslutade därför att begränsa tillgängligheten via telefon för att frigöra resurser till handläggarna. Medlemmar kunde därför bara nå sin a-kassa en timme per dag, vilket resulterade i telefonkaos.
A-kassorna är inte myndigheter men står under JO:s tillsyn då de utövar myndighetsutövning. Och som myndighet har man vissa krav att vara tillgänglig för kontakter med människor utan dröjsmål. Enligt JO:s utredning besvarade Unionens a-kassa under några månader färre än hälften av de inkommande samtalen. Under samma period gick det inte heller att få prata med sin ordinarie handläggare utan många fick nöja sig med svar på allmänna frågor, istället för sitt enskilda ärende.
Justitieombudsmannen konstaterar att Unionens a-kassa har brustit i både tillgänglighet och service och för detta förtjänar kritik.