Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
De flesta av oss har perioder när det är tufft att gå till jobbet. Det kan exempelvis handla om stress, tristess eller konflikter i arbetsgruppen. Om problemen är kortvariga klarar vi oftast av dem bra, men att under lång tid ha det tufft på jobbet sliter allvarligt på hälsan.
Den amerikanska tidningen Huffington Post har gått igenom forskning om hur stress och vantrivsel på jobbet påverkar oss. Listan visar tydligt att det är förenat med stor fara att inte ta sin jobbsituation på allvar.
Ett av de vanligaste tecknen på att man har det tufft på jobbet är att man antingen har svårt att somna eller vaknar för tidigt.
Musklerna spänns hos den som upplever att arbetsplatsen är ett farligt ställe. Spända muskler kan i sin tur leda till huvudvärk.
Vid hotfulla situationer flödar adrenalin och andra stresshormoner genom kroppen.
– Vi är hela tiden på spänn, redo att reagera på en obehaglig chef eller medarbetare, säger psykologen Monique Reynolds till tidningen.
Att exempelvis skriva mejl med spända axlar och käkar kan orsaka smärtor i musklerna.
Den som redan har psykiska problem riskerar att bli sämre av stress och orättvisor på jobbet. En forskningsgenomgång från 2012 fann samband mellan orättvisor på arbetsplatser och depressioner och överätande.
Kronisk stress ger sämre immunförsvar, vilket exempelvis kan leda till ständiga förkylningar.
Att ta med sig jobbet hem och att hela tiden känna sig stressad kan ge minskad sexlust.
– Vi måste känna oss avkopplade för att kunna känna lust. Dessutom uppger många att de inte har tid att ha sex, säger Monique Reynolds.
Att ha det tufft på jobbet kan leda till en typ av trötthet som inte försvinner trots att man sover. Och risken är att tröttheten blir till en ond spiral.
– Du känner dig slutkörd för att du har jobbat för mycket och du jobbar för mycket för att du känner dig slutkörd, säger Jeffrey Pfeffer, forskare vid Stanford university.
Matsmältningsbesvär, förstoppning och uppblåsthet kan hänga samman med stress.
Långvarig stress leder till ökad utsöndring av kortisol. Det kan i sin tur leda till ökad hunger vilket kan göra att vi äter för mycket.
Frågan är då om det finns något vi kan göra åt problemen? Jodå, forskarna som Huffington Post har pratat med uppmanar alla att se till att hitta tid för återhämtning och att försöka förändra sitt sätt att tänka på jobbet. Men ibland räcker inte det. Enligt Jeffrey Pfeffer kan enda vägen ut vara att säga upp sig.
– Man måste åtgärda grundproblemet, inte bara symptomen, säger han.
Lagsporten uppfanns för 3,5 miljarder år sedan. Då bestämde sig två celler för att för första gången i jordens historia börja samarbeta. De tog på sig samma lagtröja och evolutionen exploderade. Plötsligt kunde det skapas högre livsformer och vips så fanns det både civilisation och melodifestival. Men för att vi skulle överleva behöver vi mer än syre, sömn och makaroner. Vi behöver relationer, skriver poeten och föreläsaren Bob Hansson i sin nya bok, där han tittat på vad forskningen säger om snälla människor.
– Forskning visar att en snäll människa är bättre på sitt jobb, är en bättre ledare, partner och förälder och anledningen är enkel: för att uppnå framgång behövs samarbete och för ett lyckat samarbete krävs snällhet, säger han.
Att vara vänlig och kunna samarbeta sker dock inte i en handvändning. Det kräver övning och det sker varje dag. Ta bekräftelse till exempel. Har du gett ett förslag på ett möte som möts av tystnad eller blickar som riktar sig bort? Chansen för att du ska komma med en idé på nästa möte minskar rejält. Eller att du hälsar på någon men får ett snäsigt svar tillbaka. Det påverkar oss, får oss att krypa ihop och undra om det är något fel.
Bob Hansson kallar det för pupilltid, alltså hur vi möter någons blick och bekräftar att den är värd att lyssna på.
–Snällhet genomsyrar allt det. Det är när jag känner mig sedd, när jag har fokus på någon annan än mig själv. När jag visar att jag ser dig och lägger energi på att lyssna.
Vi tillbringar oerhört mycket tid med våra kollegor. Ibland mer tid än med vår familj. När relationerna fungerar på jobbet är vi mer produktiva och mår bättre.
Ändå tenderar vi att lägga rätt lite energi på våra arbetskamrater. Vi går till jobbet för att få en lön och sedan gå hem. Är det ett kul jobb är det en bonus. Men att skapa en snällhetskultur på jobbet går rätt fort, med små handlingar.
– Starta en enmansgerilla i snällföring. Öppna dörren till någon, hämta en kopp kaffe, bjud på en pralin, möt blickar och le till okända människor. Gå in till din chef och berätta att din kollega gjort något bra. Och som chef eller kollega belöna snällheten.
Hurdå?
– Synliggör den. Varför inte ha en stor jävla plastbanan. Gå runt med den till personer som är snälla, det är ju skitkul. Forskningen är tydlig på den punkten, snabba tydliga belöningar av snällhet får den att öka.
Bob Hansson menar att det även är intelligent att vara snäll. När man gjort studier på vilka team som fungerar bäst blev svaret att det är de team som hjälper varandra. De som frågar om råd, bollar idéer och ventilerade sådant de inte förstod. De grupper som misslyckas är de som vill lösa allt själva.
Men att ha ett klimat där det går att ställa frågor och ”visa sig dum” kräver också att det finns några andra variabler, psykologiskt trygghet och tillit till exempel. Om stämningen i ett rum är vänlig så är den också tillåtande för att blotta svagheter.
– Jag blir bättre på att lösa en uppgift om jag inte känner mig stressad och trängd. Men det handlar inte om att allt ska vara bekvämt. Du ska bli utmanad, du ska bli arg, du ska känna att saker blir obekväma - för det är så vi lär oss. Men du ska kunna lära dig i en trygg miljö.
Snällhet är även en grogrund för kollektiv intelligens. Du kan lägga hur mycket energi som helst på att anställa intelligenta personer utan att få till fungerande team. För att få personer att fungera i grupp har forskningen enats om att det behövs åtminstone två parametrar: empati alltså förmågan att läsa av andra människor och att man håller sitt eget kakhål stängt ibland och låter andra tala.
– Om en person babblar igenom möten så sjunker den kollektiva intelligensen. Och i en grupp där snällhet och empati är eftersatt skapas en gruppdynamik där medarbetarna slutar att lära sig saker.
Ska vi bara gå runt och vara snälla mot andra hela tiden? Nej, inte bara mot andra. Lika viktigt är det att vara snäll mot sig själv, enligt Bob Hansson, som till vardags även håller ”snällhetskurser”.
– Det handlar om att reflektera över vad jag gör bra, vad jag behöver för att växa, vad mitt hjärta längtar efter och när jag känner mig som mest stark. Det är kanske inte mycket pengar jag behöver eller titeln chef. Men jag är en glad jävel, hur mår du själv?