Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 tecken på att vi går mot ljusare tider

Novembermörker och corona. Men det finns tydliga tecken på att vi snart går mot ljusare tider. Nästa år sjunker arbetslösheten, smittspridningen minskar och BNP ökar, enligt flera prognoser.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Arbetslösheten kommer att minska igen under 2021, spår flera prognoser. Shutterstock

Coronakrisen har slagit hårt mot svensk ekonomi. Flera företag har slagits ut och arbetslösheten har stigit kraftigt. Men nästa år ser det betydligt ljusare ut, enligt Unionens konjunkturprognos som släpptes i dag, onsdag. Fackförbundet spår minskad arbetslöshet och ökad tillväxt, särskilt inom delar av industrin.

– Man ska inte stirra sig blind på de kontaktnära sektorerna, för de har det fortsatt tufft. Men både industrin och telekombranschen går bra och ger draghjälp åt andra sektorer, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Unionen tror också att Industriavtalet (det så kallade "märket") kommer att få fart på konsumtionen. Med en löneökning på 5,4 procent under de kommande 29 månaderna får svenskarna mer pengar i plånboken att handla för.

En återhämtning har dessutom redan skett – och nedgången har inte varit lika kraftig som befarat. I våras var 20 procent av Unionens yrkesverksamma medlemmar korttidspermitterade. I dag är bara 5 procent i korttidsarbete. Siffran skiljer sig visserligen åt mellan branscher, men på det stora hela blev inte den ekonomiska nedgången så kraftig som befarat.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

– Det finns två orsaker till det. Dels kom hushållens konsumtion igång bra, dels studsade exporten – och därmed den svenska industrin – tillbaka starkt under sommar och höst.

En förutsättning för den snabba återhämtningen har varit systemet med korttidspermittering. Det gjorde att företagen inte behövde säga upp anställda och därför kunde ställa om snabbt när efterfrågan ökade igen.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Man ska också komma ihåg att permitterade inte sitter hemma och rullar tummarna. De allra flesta jobbar ju deltid. Det är bra att regeringen nu har meddelat att korttidspermittering får användas även under första halvåret nästa år.  

Unionens prognos bygger på att smittspridningen minskar under första halvåret 2021. Orsaken är dels varmare väder när våren kommer, dels vaccinering av riskgrupper.

– Vi är inga virusexperter och det är extra utmanande att göra bedömningar just nu, men om man lyssnar på vaccinsamordnaren så kan tre miljoner svenskar vara vaccinerade till nästa sommar. Vi tror på minskade restriktioner fram mot mars, april och då finns goda förutsättningar för en stark återhämtning, säger Katarina Lundahl.

Katarina Lundahl säger också att världens länder blir allt bättre på att hantera pandemin. Det innebär bland annat att insatserna mot smittspridningen kan riktas mer och stora nedstängningar undvikas.

Även andra prognoser tyder på en återhämtning nästa år. Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer syns ljusare signaler från samtliga sektorer. I oktober hade indikatorn stigit sex månader i rad. Hushållen tror också på minskad arbetslöshet.

Även Arbetsförmedlingen tror på ett bättre 2021. Deras prognos är att arbetslösheten fortsätter att stiga till slutet av första kvartalet nästa år för att sedan sjunka.

– Krisens effekt på arbetsmarknaden kommer att bli långvarig men vi ser en ljusning, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Foto på Katarina Lundahl: Pontus Lundahl / TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)