Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 tecken på att vi går mot ljusare tider

Novembermörker och corona. Men det finns tydliga tecken på att vi snart går mot ljusare tider. Nästa år sjunker arbetslösheten, smittspridningen minskar och BNP ökar, enligt flera prognoser.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Arbetslösheten kommer att minska igen under 2021, spår flera prognoser. Shutterstock

Coronakrisen har slagit hårt mot svensk ekonomi. Flera företag har slagits ut och arbetslösheten har stigit kraftigt. Men nästa år ser det betydligt ljusare ut, enligt Unionens konjunkturprognos som släpptes i dag, onsdag. Fackförbundet spår minskad arbetslöshet och ökad tillväxt, särskilt inom delar av industrin.

– Man ska inte stirra sig blind på de kontaktnära sektorerna, för de har det fortsatt tufft. Men både industrin och telekombranschen går bra och ger draghjälp åt andra sektorer, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Unionen tror också att Industriavtalet (det så kallade "märket") kommer att få fart på konsumtionen. Med en löneökning på 5,4 procent under de kommande 29 månaderna får svenskarna mer pengar i plånboken att handla för.

En återhämtning har dessutom redan skett – och nedgången har inte varit lika kraftig som befarat. I våras var 20 procent av Unionens yrkesverksamma medlemmar korttidspermitterade. I dag är bara 5 procent i korttidsarbete. Siffran skiljer sig visserligen åt mellan branscher, men på det stora hela blev inte den ekonomiska nedgången så kraftig som befarat.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

– Det finns två orsaker till det. Dels kom hushållens konsumtion igång bra, dels studsade exporten – och därmed den svenska industrin – tillbaka starkt under sommar och höst.

En förutsättning för den snabba återhämtningen har varit systemet med korttidspermittering. Det gjorde att företagen inte behövde säga upp anställda och därför kunde ställa om snabbt när efterfrågan ökade igen.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Man ska också komma ihåg att permitterade inte sitter hemma och rullar tummarna. De allra flesta jobbar ju deltid. Det är bra att regeringen nu har meddelat att korttidspermittering får användas även under första halvåret nästa år.  

Unionens prognos bygger på att smittspridningen minskar under första halvåret 2021. Orsaken är dels varmare väder när våren kommer, dels vaccinering av riskgrupper.

– Vi är inga virusexperter och det är extra utmanande att göra bedömningar just nu, men om man lyssnar på vaccinsamordnaren så kan tre miljoner svenskar vara vaccinerade till nästa sommar. Vi tror på minskade restriktioner fram mot mars, april och då finns goda förutsättningar för en stark återhämtning, säger Katarina Lundahl.

Katarina Lundahl säger också att världens länder blir allt bättre på att hantera pandemin. Det innebär bland annat att insatserna mot smittspridningen kan riktas mer och stora nedstängningar undvikas.

Även andra prognoser tyder på en återhämtning nästa år. Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer syns ljusare signaler från samtliga sektorer. I oktober hade indikatorn stigit sex månader i rad. Hushållen tror också på minskad arbetslöshet.

Även Arbetsförmedlingen tror på ett bättre 2021. Deras prognos är att arbetslösheten fortsätter att stiga till slutet av första kvartalet nästa år för att sedan sjunka.

– Krisens effekt på arbetsmarknaden kommer att bli långvarig men vi ser en ljusning, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Foto på Katarina Lundahl: Pontus Lundahl / TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.