Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 tecken på att vi går mot ljusare tider

Novembermörker och corona. Men det finns tydliga tecken på att vi snart går mot ljusare tider. Nästa år sjunker arbetslösheten, smittspridningen minskar och BNP ökar, enligt flera prognoser.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Arbetslösheten kommer att minska igen under 2021, spår flera prognoser. Shutterstock

Coronakrisen har slagit hårt mot svensk ekonomi. Flera företag har slagits ut och arbetslösheten har stigit kraftigt. Men nästa år ser det betydligt ljusare ut, enligt Unionens konjunkturprognos som släpptes i dag, onsdag. Fackförbundet spår minskad arbetslöshet och ökad tillväxt, särskilt inom delar av industrin.

– Man ska inte stirra sig blind på de kontaktnära sektorerna, för de har det fortsatt tufft. Men både industrin och telekombranschen går bra och ger draghjälp åt andra sektorer, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Unionen tror också att Industriavtalet (det så kallade "märket") kommer att få fart på konsumtionen. Med en löneökning på 5,4 procent under de kommande 29 månaderna får svenskarna mer pengar i plånboken att handla för.

En återhämtning har dessutom redan skett – och nedgången har inte varit lika kraftig som befarat. I våras var 20 procent av Unionens yrkesverksamma medlemmar korttidspermitterade. I dag är bara 5 procent i korttidsarbete. Siffran skiljer sig visserligen åt mellan branscher, men på det stora hela blev inte den ekonomiska nedgången så kraftig som befarat.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

– Det finns två orsaker till det. Dels kom hushållens konsumtion igång bra, dels studsade exporten – och därmed den svenska industrin – tillbaka starkt under sommar och höst.

En förutsättning för den snabba återhämtningen har varit systemet med korttidspermittering. Det gjorde att företagen inte behövde säga upp anställda och därför kunde ställa om snabbt när efterfrågan ökade igen.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Man ska också komma ihåg att permitterade inte sitter hemma och rullar tummarna. De allra flesta jobbar ju deltid. Det är bra att regeringen nu har meddelat att korttidspermittering får användas även under första halvåret nästa år.  

Unionens prognos bygger på att smittspridningen minskar under första halvåret 2021. Orsaken är dels varmare väder när våren kommer, dels vaccinering av riskgrupper.

– Vi är inga virusexperter och det är extra utmanande att göra bedömningar just nu, men om man lyssnar på vaccinsamordnaren så kan tre miljoner svenskar vara vaccinerade till nästa sommar. Vi tror på minskade restriktioner fram mot mars, april och då finns goda förutsättningar för en stark återhämtning, säger Katarina Lundahl.

Katarina Lundahl säger också att världens länder blir allt bättre på att hantera pandemin. Det innebär bland annat att insatserna mot smittspridningen kan riktas mer och stora nedstängningar undvikas.

Även andra prognoser tyder på en återhämtning nästa år. Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer syns ljusare signaler från samtliga sektorer. I oktober hade indikatorn stigit sex månader i rad. Hushållen tror också på minskad arbetslöshet.

Även Arbetsförmedlingen tror på ett bättre 2021. Deras prognos är att arbetslösheten fortsätter att stiga till slutet av första kvartalet nästa år för att sedan sjunka.

– Krisens effekt på arbetsmarknaden kommer att bli långvarig men vi ser en ljusning, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Foto på Katarina Lundahl: Pontus Lundahl / TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.