Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

3 tecken på att vi går mot ljusare tider

Novembermörker och corona. Men det finns tydliga tecken på att vi snart går mot ljusare tider. Nästa år sjunker arbetslösheten, smittspridningen minskar och BNP ökar, enligt flera prognoser.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
Arbetslösheten kommer att minska igen under 2021, spår flera prognoser. Shutterstock

Coronakrisen har slagit hårt mot svensk ekonomi. Flera företag har slagits ut och arbetslösheten har stigit kraftigt. Men nästa år ser det betydligt ljusare ut, enligt Unionens konjunkturprognos som släpptes i dag, onsdag. Fackförbundet spår minskad arbetslöshet och ökad tillväxt, särskilt inom delar av industrin.

– Man ska inte stirra sig blind på de kontaktnära sektorerna, för de har det fortsatt tufft. Men både industrin och telekombranschen går bra och ger draghjälp åt andra sektorer, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Unionen tror också att Industriavtalet (det så kallade "märket") kommer att få fart på konsumtionen. Med en löneökning på 5,4 procent under de kommande 29 månaderna får svenskarna mer pengar i plånboken att handla för.

En återhämtning har dessutom redan skett – och nedgången har inte varit lika kraftig som befarat. I våras var 20 procent av Unionens yrkesverksamma medlemmar korttidspermitterade. I dag är bara 5 procent i korttidsarbete. Siffran skiljer sig visserligen åt mellan branscher, men på det stora hela blev inte den ekonomiska nedgången så kraftig som befarat.

Läs mer: Så höga blir löneökningarna

– Det finns två orsaker till det. Dels kom hushållens konsumtion igång bra, dels studsade exporten – och därmed den svenska industrin – tillbaka starkt under sommar och höst.

En förutsättning för den snabba återhämtningen har varit systemet med korttidspermittering. Det gjorde att företagen inte behövde säga upp anställda och därför kunde ställa om snabbt när efterfrågan ökade igen.

Läs mer: Så funkar permittering och korttidsarbete

– Man ska också komma ihåg att permitterade inte sitter hemma och rullar tummarna. De allra flesta jobbar ju deltid. Det är bra att regeringen nu har meddelat att korttidspermittering får användas även under första halvåret nästa år.  

Unionens prognos bygger på att smittspridningen minskar under första halvåret 2021. Orsaken är dels varmare väder när våren kommer, dels vaccinering av riskgrupper.

– Vi är inga virusexperter och det är extra utmanande att göra bedömningar just nu, men om man lyssnar på vaccinsamordnaren så kan tre miljoner svenskar vara vaccinerade till nästa sommar. Vi tror på minskade restriktioner fram mot mars, april och då finns goda förutsättningar för en stark återhämtning, säger Katarina Lundahl.

Katarina Lundahl säger också att världens länder blir allt bättre på att hantera pandemin. Det innebär bland annat att insatserna mot smittspridningen kan riktas mer och stora nedstängningar undvikas.

Även andra prognoser tyder på en återhämtning nästa år. Enligt Konjunkturinstitutets senaste barometer syns ljusare signaler från samtliga sektorer. I oktober hade indikatorn stigit sex månader i rad. Hushållen tror också på minskad arbetslöshet.

Även Arbetsförmedlingen tror på ett bättre 2021. Deras prognos är att arbetslösheten fortsätter att stiga till slutet av första kvartalet nästa år för att sedan sjunka.

– Krisens effekt på arbetsmarknaden kommer att bli långvarig men vi ser en ljusning, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i ett pressmeddelande.

Foto på Katarina Lundahl: Pontus Lundahl / TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IFAU: Tydliga krav på arbetslösa leder till jobb snabbare

Sannolikheten att få ett jobb inom två månader ökar med 10 procent om handläggarna på Arbetsförmedlingen ställer höga krav på de arbetssökande. Det visar ny forskning från IFAU.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 28 oktober 2026, kl 17:24
Striktare kontroller hos Arbetsförmedlingen kan få arbetssökande snabbare i jobb, visar en ny IFAU-rapport. Foto: Johan Nilsson/TT

Arbetslösa måste söka ett visst antal jobb per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan. Sökta jobb redovisas varje månad i en aktivitetsrapport till Arbetsförmedlingen. Handläggarna bedömer då om de arbetssökande hade sökt tillräckligt många jobb, och om jobben var lämpliga utifrån personens förutsättningar. 

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur möjligheten att få ett nytt jobb påverkades av om arbetssökande hade en mer tillåtande eller en striktare handläggare.

7 procent av aktivitetsrapporterna underkändes 

Med en strikt handläggare avses en person som oftare än genomsnittet underkänner aktivitetsrapporter. I snitt underkändes 7 procent av rapporterna under den undersökta perioden. De strikta handläggarna underkände 13 procent, medan de mer tillåtande handläggarna endast underkände 2 procent.

Lovisa Rambjer
Lovisa Rambjer Foto: Uppsala universitet

– För arbetssökande som fick sina aktivitetsrapporter underkända därför att de hade en striktare handläggare, ser vi att sannolikheten att de får ett jobb inom två månader fördubblas, säger Lovisa Rambjer, nationalekonom och en av forskarna bakom rapporten.

Vad det beror på vet inte forskarna säkert. 

– Vi kan inte avgöra om det beror på kontrollen, risken för sanktioner eller att de ökade kontakterna med Arbetsförmedlingen gör att de arbetssökande söker fler jobb och snabbare kommer i arbete, säger Lovisa Rambjer.

"Viktigt att det finns tydliga krav"

Rapporten Effekter av striktare utvärdering av arbetssökandes aktivitetsrapporter  bygger på registeruppgifter från Arbetsförmedlingen och SCB om drygt 100 000 arbetssökande under perioden 2014–2017.

Säger rapporten något om sannolikheten att få ett nytt jobb i dag?

– Utifrån vår studie verkar det vara viktigt att det finns tydliga krav på de arbetssökande och att de följs upp för att de ska komma i jobb snabbare. Men vi inte kan säga någonting konkret om dagens system eftersom vi inte har tittat på det, säger Lovisa Rambjer.

Hon tillägger att det under den undersökta perioden, till skillnad från i dag, till exempel var otydligt hur många jobb en arbetssökande skulle söka per månad för att ha rätt till ersättning från a-kassan.