Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Ilska över otydligt besked från Ericsson

– Det är klart att man blir orolig, men jag känner mig luttrad.
Efter 20 år på Ericsson i Borås är Niclas Hjelm, som arbetar med reservdelslogistik, van vid neddragningar. De senaste åren har sparpaketen och varslen duggat tätt. Därför är han mest upprörd över otydligheten i beskedet.
Niklas Hallstedt Publicerad
Björn Larsson Rosvall/TT
Anställda utanför Ericsson i Borås. Björn Larsson Rosvall/TT

– Givetvis påverkar det mig, men det är fortfarande oklart vad vi ska ta ställning till. Jag förstår ju allvaret men vet inte riktigt vad som kommer hända med funktioner som min, säger Niclas Hjelm dagen efter beskedet om att neddragningarna kommer att bli omfattande och att Borås kommer att drabbas hårt.

Det enda som tycks helt säkert är att produktionen i Borås läggs ned. Men vad kommer att hända med de tjänster som inte direkt hör samman med produktionen? Hur ser möjligheterna ut för de omkring 500 tjänstemännen, varav 350 är medlemmar i Unionen, att behålla sina jobb?

– Det är som om ledningen inte riktigt har kollat på vad vi gör i Borås förutom produktionen. Jag jobbar exempelvis globalt och är bara lokaliserad hit, konstaterar Niclas Hjelm.

Oron för vad som ska hända finns där. Samtidigt känner han för egen del ett visst lugn i att hans speciella kompetens kommer att ge honom ett nytt jobb.

– Jag vill ju tro det. Men samtidigt är vi många som är ute efter samma tjänster, då blir det konkurrens om jobben. Det som är bra nu är att det inte är lågkonjunktur.

Kompetensen har han till stor del fått genom jobbet på Ericsson. Men, poängterar han, det beror nog till stor del på honom själv, att han själv tagit initiativ.

– Det gäller att man själv är driftig och söker efter att få kompetensutveckling. Det är upp till var och en att göra det.

Än så länge hänger fortfarande så mycket i luften att Niclas Hjelm avvaktar med att söka nytt jobb. Först vill han veta vad som sker med hans jobb, sedan vill han veta vad företaget kommer att ge för stöd för dem som sägs upp i form av avgångspaket och förlängda uppsägningstider.

– Just nu vet jag inte ens om jag vill vara kvar på Ericsson med tanke på hur det har varit nu. Jag är framför allt arg på läckaget av uppgifter till media. Det har gjort att det blivit mycket spekulationer i stället för tydlighet.

Vad hoppas du på nu?

– Att facket gör en bra förhandling och räddar kvar vissa saker som inte direkt hör ihop med produktionen, säger Niclas Hjelm.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Varsel

Varsel och uppsägning – tänk på det här

Det uppstår många känslor på en arbetsplats vid personalnedskärningar. Som chef finns det mycket du kan göra för att hjälpa oroliga och ledsna medarbetare.
Lina Björk Publicerad 30 april 2025, kl 06:00
två händer fångar en fallande man
Att bli uppsagd kan kännas som att falla fritt. Då är det viktigt att en chef kan fånga upp frågor och oro. Illustration: Anna Skoog

Att sägas upp från sitt jobb kan ibland liknas vid en skilsmässa. Anställda kan ha jobbat i många år, fått vänner för livet och känner arbetsplatsen utan och innan. När företaget ”gör slut” är det inte konstigt att känna ledsamhet, vilsenhet och oro.

– Det behövs helt enkelt någon som fångar upp dig när du faller och där har chefen ett viktigt ansvar, säger Marianne Rozman, ombudsman på Unionen.

Men vi backar några steg. För ett varsel behöver inte nödvändigtvis betyda uppsägning. Det är en förvarning om att det råder arbetsbrist.

Om arbetsgivaren planerar att säga upp fler än fem anställda måste de enligt lag varsla Arbetsförmedlingen om det. Det finns också ett krav om att förhandla med facket innan några beslut om uppsägningar fattas.

 

Viktigt att tänka på hur du informerar

Stora företag har ofta fackklubbar på plats, men finns det inte förtroendevalda är det Unionens regionala ombudsmän som förhandlar. Eftersom förbundet också har chefsmedlemmar får även de stöttning under processen.

Det första steget i en förhandlingsprocess är att arbetsgivare och arbetstagarpart tillsammans gör en kommunikations- och tidsplan. Särskilt i oroliga tider är det viktigt hur, när, var och av vem de anställda får information.

Så hur ska chefen ge det tunga beskedet? Marianne Rozman tipsar om att först berätta för dem vars tjänster är direkt berörda, och därefter för hela arbetsgruppen. Välj samtal i stället för mejl och var öppen för frågor när du ger informationen, även om du inte har alla svar.

Marianne Rozman
Foto: Peter Knutsson

– Ofta tar det tid för den här typen av besked att sjunka in. Därför är det ingen bra idé att ge sådan information på en fredag och sedan ta helg. Eller att som chef resa bort efter beskedet. Dörren måste stå öppen för frågor.

De anställda kommer att fortsätta prata efter att du som chef har lämnat rummet. Att vara tydlig och rak är därför också en viktig pusselbit, menar Marianne Rozman. För att minska missförstånd och ryktesspridning.

– Ibland pratar vi svepande för att vara snälla, men det kan få motsatt effekt i en uppsägningssituation. Som chef är det bättre att säga: ”Nu är vi tio och vi ska bli åtta på grund av arbetsbrist.” Annars skapas fler frågetecken än svar.

 

Okej att älta ett tag

En risk med dålig kommunikation är också att de medarbetare som blir kvar efter att uppsägningarna genomförts blir missnöjda, oroliga och i slutändan säger upp sig. Att ta hand om gruppen som blir kvar är därför också viktigt.

Som chef får du stå ut med att medarbetarna kan bli lite ineffektiva ett tag, ältar och är ledsna.

– Ett sätt att undvika för mycket ältande är att ha möten för att ventilera de frågor som kommer upp, säger Marianne Rozman.

Att ge tråkiga besked påverkar förstås även dig som chef. Medarbetarna blir arga, ledsna och oroliga och som chef är det lätt att bli en bägare för all frustration. Att skilja på jobb och person blir därför viktigt, menar Marianne Rozman. Liksom att slussa vidare till andra som kan hjälpa, för att inte stå med hela bördan själv.

– I detta läge är det inte meningen att chefen ska vara psykolog och bästa kompis. Chefen måste vara chef och ledare. Behövs samtalsstöd finns till exempel företagshälsovården.

Vad är viktigast att ha med sig som chef vid arbetsbrist?

– Var ödmjuk, lyhörd och tydlig. Det besked du ger kan ha diskuterats av ledningen under lång tid, men vara helt ny information för de anställda. Ge medarbetarna tid och låt informationen sjunka in, säger Marianne Rozman. 

Chefens checklista vid varsel om uppsägning

Inför förhandling

  • Vid arbetsbrist ska alla berörda fackförbund kallas till förhandling.
     
  • Om arbetsgivaren planerar att säga upp fler än fem anställda ska Arbetsförmedlingen varslas.
     
  • Undersök om det finns möjlighet till omplacering.
     
  • Uppsägning ska (med vissa undantag) ske genom turordningen ”först in, sist ut”.
     
  • Undvik att lämna besked om en kommande förändring en fredag eller inför en ledighet.
     
  • Var på plats för följdfrågor.

Efter förhandling

  • Vid en uppsägning ska du som närmaste chef lämna besked både skriftligt och muntligt.
     
  • Du ska också utfärda arbetsgivarintyg och anmäla till den omställningsorganisation, exempelvis TRR, som företaget har avtal med.
Varsel

Facket på Northvolt: ”Folk är ledsna och chockade”

Det har varit en kaotisk dag för de anställda på Northvolt. Victor Matinlassi, klubbordförande i Stockholm, beskriver stämningen som dyster. Men fortfarande finns hoppet om att företaget på något sätt ska överleva.
David Österberg Publicerad 12 mars 2025, kl 16:08
Skylt Northvolt
I dag fick de anställda på Northvolt beskedet att företaget går i konkurs. Pontus Lundahl/TT

Northvolt har verksamhet i Skellefteå, Västerås och Stockholm. Victor Matinlassi är klubbordförande i Stockholm.

Hur har den här dagen varit?

– Ganska kaotisk. Den började vid 7 med att vi i facket fick information från företaget. Vid åtta informerade företaget via intranätet och klockan 9 informerades alla anställda vid samtliga bolag. Vi har haft enskilda möten inom respektive bolag om hur just vårt företag påverkas i den här situationen. Dagen har också handlat mycket om att stötta medlemmar och svara på frågor från dem eller hänvisa frågor vidare till Unionens regionkontor eller rådgivningen.

Victor Matinlassi
Victor Matinlassi, klubbordförande på Northvolt i Stockholm.

Hur är stämningen bland medlemmarna?

– Många är ledsna, andra chockade. Det är ganska dystert. Vi har haft det tufft en ganska lång period. Förra månaden var våra löneutbetalningar försenade, så då låg vi också pyrt till. Men hittills har vi alltid kunnat hitta en kortsiktig lösning och kämpat vidare. Nu räckte det inte och det är extremt tungt. Vi har haft hoppet uppe och trott att det skulle finnas en lösning även den här gången.

Samtidigt kommer det signaler från arbetsgivaren om att det kanske kan gå att fortsätta verksamheten på något sätt. Vad tror du om det?

– Det tror jag definitivt. Det går inte att fortsätta som Northvolt är i dag, men vi har oerhört kompetent personal, vi har fungerande produktion i Skellefteå, vi har börjat få upp volymerna. Så jag hoppas verkligen att någon tar över och driver verksamheten i samma anda som vi har haft.

Jobbar ni som vanligt nu?

– Ja, ända tills konkursförvaltaren ger något annat besked.

Och hoppas att ni får era löner den 25 mars?

– Det hoppas vi. Men det är klart att det finns en risk att det blir en fördröjning.

Har ni mycket kontakt med de förtroendevalda i Västerås och Skellefteå?

– Vi pratar dagligen. Jag känner verkligen med de anställda i Skellefteå där de har det extremt tungt. Jag är mest orolig för den internationella arbetskraft som finns i framförallt Skellefteå, men också i Stockholm och Västerås. De har kommit till Sverige både från länder utanför Europa och från Europa tillsammans med sina familjer. De har byggt ett liv här, så det är klart att jag är orolig för vad som händer med dem. 

Hur har arbetsgivaren skött det här?

– De har varit bra på att informera facken om det ekonomiska läget. Den senaste perioden har vi haft möten varje vecka med företagsledningen om ekonomin och om potentiella investerare på både kort och lång sikt. Så det här kommer inte som en blixt från klar himmel. Vi har vetat om att situationen varit väldigt oroväckande, men hade förhoppningar ända in i det sista om att det kommer att lösas. 

Vad gör ni i klubben de närmaste dagarna?

– Vi finns här för våra medlemmar. Försöker vara ett stöd och hålla stämningen uppe. Vi väntar på beslut från konkursförvaltaren. Jag vet att också Unionen kommer att kontakta konkursförvaltaren för att diskutera medlemmarnas rättigheter och löner.