Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Fler riskerar att bli av med jobbet

Antalet varsel ökar. Det kan vara ett tecken på att konjunkturen är på väg nedåt. Samtidigt är bristen på kompetens hög och få tjänstemän har hittills blivit av med jobbet.
David Österberg Publicerad 12 december 2022, kl 06:00
Arbetsförmedlingen.
I oktober varslades nästan 5 000 personer och i november runt 5 700 personer, enligt Arbetsförmedlingens statistik. Foto: Johan Nilsson/TT

Det är turbulent i svensk ekonomi. Elpriset och inflationen är höga och räntorna stiger. Nu ökar också antalet varsel om uppsägningar.

I oktober varslades nästan 5 000 personer och i november runt 5 700 personer, enligt Arbetsförmedlingens statistik. Det är en kraftig ökning jämfört med månaderna före. I augusti och september varslades omkring 3 000 respektive 2 000 personer.

I onsdags meddelade exempelvis Clas Ohlson att 85 kontorsanställda sägs upp och förra veckan stod det klart att 1 500 tjänster ska bort från H&M.

Även havredrycksproducenten Oatly är på väg att genomföra stora personalneddragningar.

Men allt är inte nattsvart. Hos omställningsorganisationen TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän till ny sysselsättning, finns ännu inga tecken på att fler blir av med jobbet.

– Vi ser att antalet varsel ökar, men vet också att långt ifrån alla varsel leder till uppsägningar. Tvärtom ser vi en fortsatt stark efterfrågan på tjänstemän, säger Erica Sundberg, operativ chef på TRR.

Fortsatt brist på kompetens

Erica Sundberg räknar ändå med en viss ökning av antalet uppsagda tjänstemän runt slutet av första kvartalet nästa år.

– Samtidigt vittnar så gott som alla branscher om hög kompetensbrist och många företag kämpar för att behålla den kompetens de har rekryterat. Arbetsmarknaden har varit het länge och många har haft svårt att tillsätta tjänster, säger hon.

Hur orolig ska man vara som tjänsteman?

– Jag manar till lugn. Arbetsmarknaden ser fortsatt stark ut. Under pandemin såg vi dessutom att många privatanställda tjänstemän fick nya anställningar i offentlig sektor. Nu finns också möjligheten att söka omställningsstudiestödet. Det kan vara en möjlighet för en del att klara av en turbulent tid.

Varsel

Betydligt fler varsel – men ljusglimtar finns

Under de första tio dagarna i februari ökade antalet varsel dramatiskt. Men Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom, tror inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.
David Österberg Publicerad 15 februari 2023, kl 09:42
Människor i bakgrunden. I förgrunden e nskylt för Arbetsförmedlingen.
Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Foto: Johan Nilsson / TT.

Artikeln har uppdaterats den 16 februari med en förklaring till varselsiffrorna.

Efter pandemin var arbetsmarknaden i Sverige stark. Förra året var antalet uppsagda tjänstemän lägre än på 17 år, enligt statistik från omställningsorganisationen TRR. Men under hösten kom de första tecknen på en försvagning när antalet varsel ökade.

Det var ingen dramatisk ökning, utan en återgång till mer normala varseltal från en väldigt låg nivå. Historiskt brukar vi ha mellan 4 000 och 5 000 varsel i månaden och så var det också i januari, säger Tobias Brännemo, Unionens chefsekonom.

Men nu ser läget betydligt sämre ut. Under de första tio dagarna i februari tog Arbetsförmedlingen emot 13 000 varsel. Tobias Brännemo tror dock inte att den utvecklingen kommer att fortsätta.

När uppgången är så kraftig på så kort tid finns det ofta en förklaring. Jag tror inte att resten av februari kommer att se likadan ut. När många företag varslar märker vi av det genom att vår rådgivning får många frågor om uppsägningar. Under hösten har vi märkt av en ökning av den typen av frågor, men har inte alls sett det under februari – snarare tvärtom.

Han säger också att delar av arbetsmarknaden fortsatt är väldigt stark – och att det i bästa fall kan leda till att arbetslösheten hålls nere.

– Vi har en situation där vi samtidigt som vi har höga varseltal också har väldigt många nya lediga jobb hos Arbetsförmedlingen. Rekryteringsbehovet är fortfarande väldigt stort i flera branscher.

Är vi på väg in i en lågkonjunktur?

Det finns mycket som tyder på att konjunkturen nu mattas av. Under en tid kunde hushållen hålla uppe konsumtionen men med fortsatt hög inflation, höga elpriser och höjda räntor börjar de nu se över sina kostnader. Det leder till exempel till att delar av handeln får det svårare.

Samtidigt finns det flera ljusglimtar, enligt Tobias Brännemo. Elpriserna och inflationen kan i bästa fall sjunka inom kort och efter årets avtalsrörelse kommer hushållen att få mer pengar i plånboken.

Kanske ser vi reallöneökningar redan i slutet av året och då kan efterfrågan öka igen.

I början av februari frågade Unionen 300 Unionenklubbar om hur de ser på framtiden. Majoriteten tror på sämre tider, men svarar samtidigt att deras företag kommer att öka antalet anställda och att kompetensbristen fortsatt är stor.

Uppdatering: Under torsdagen uppgav omsorgsbolaget Humana för Nyhetsbyrån Direkt att det är Humana som ligger bakom de höga varseltalen. Bolaget riskerar att bli av med sitt tillstånd att bedriva personlig assistans och har därför varslat hela personalstyrkan, drygt 11 000 personer, om uppsägning.