Hoppa till huvudinnehåll
Varsel

Fler riskerar att bli av med jobbet

Antalet varsel ökar. Det kan vara ett tecken på att konjunkturen är på väg nedåt. Samtidigt är bristen på kompetens hög och få tjänstemän har hittills blivit av med jobbet.
David Österberg Publicerad 12 december 2022, kl 06:00
Arbetsförmedlingen.
I oktober varslades nästan 5 000 personer och i november runt 5 700 personer, enligt Arbetsförmedlingens statistik. Foto: Johan Nilsson/TT

Det är turbulent i svensk ekonomi. Elpriset och inflationen är höga och räntorna stiger. Nu ökar också antalet varsel om uppsägningar.

I oktober varslades nästan 5 000 personer och i november runt 5 700 personer, enligt Arbetsförmedlingens statistik. Det är en kraftig ökning jämfört med månaderna före. I augusti och september varslades omkring 3 000 respektive 2 000 personer.

I onsdags meddelade exempelvis Clas Ohlson att 85 kontorsanställda sägs upp och förra veckan stod det klart att 1 500 tjänster ska bort från H&M.

Även havredrycksproducenten Oatly är på väg att genomföra stora personalneddragningar.

Men allt är inte nattsvart. Hos omställningsorganisationen TRR, som hjälper uppsagda tjänstemän till ny sysselsättning, finns ännu inga tecken på att fler blir av med jobbet.

– Vi ser att antalet varsel ökar, men vet också att långt ifrån alla varsel leder till uppsägningar. Tvärtom ser vi en fortsatt stark efterfrågan på tjänstemän, säger Erica Sundberg, operativ chef på TRR.

Fortsatt brist på kompetens

Erica Sundberg räknar ändå med en viss ökning av antalet uppsagda tjänstemän runt slutet av första kvartalet nästa år.

– Samtidigt vittnar så gott som alla branscher om hög kompetensbrist och många företag kämpar för att behålla den kompetens de har rekryterat. Arbetsmarknaden har varit het länge och många har haft svårt att tillsätta tjänster, säger hon.

Hur orolig ska man vara som tjänsteman?

– Jag manar till lugn. Arbetsmarknaden ser fortsatt stark ut. Under pandemin såg vi dessutom att många privatanställda tjänstemän fick nya anställningar i offentlig sektor. Nu finns också möjligheten att söka omställningsstudiestödet. Det kan vara en möjlighet för en del att klara av en turbulent tid.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Varsel

Ericssons storvarsel överraskade facket

Vilka verksamheter ska bort på Ericsson? Det är frågan Unionenklubbarna ställer när telekomjätten går ut och flaggar för att man minskar antalet anställda i Sverige med 1 200.
Johanna Rovira Publicerad 3 april 2024, kl 13:45
Ericsson logga
I slutet av mars varslade Ericsson 1 200 anställda i Sverige. Företaget hänvisar till en försämrad mobilnätsmarknad. Foto: Henrik Montgomery/TT

Strax före påsk avslöjade Ericsson i ett pressmeddelande att företaget ska krympa med 1 200 anställda i Sverige. För facken på Ericsson kom nyheten som en överraskning. 

Andreas Larsson

När företaget reducerat antalet anställda tidigare har vi kommit längre i vår dialog med arbetsgivaren. Nu var arbetsgivaren snabb på att dra i stora tofsen och vi är inte vana att stå där vi står, säger Andreas Larsson, ordförande för Unionens samarbetsorganisation inom Ericsson. 

Han har suttit i förhandlingar med arbetsgivaren och övriga fackliga organisationer på företaget som har omkring 14 500 anställda i Sverige, varav cirka 4 500 är medlemmar i Unionens åtta klubbar. Man har bland annat diskuterat nya målbilder för olika verksamheter.  

Det finns många frågetecken som vi jobbar på att räta ut. Exempelvis vad vi ska sluta göra och vad ska vi fokusera på framöver. Vi vill ju att det vi gör ska leda till något så stabilt som möjligt, säger Andreas Larsson. 

Han är trots allt hoppfull.

Vi tror att vi ska kunna göra något bra av detta ihop med företaget. Det finns ett samförstånd kring hur vi ska landa bra, men har lite olika syn på hur vägen dit ska se ut. 

För ett år sedan presenterade Ericsson ett sparpaket på 11 miljarder kronor som innebar att 1 400 tjänster försvann i Sverige.