Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

1 500 tjänster ska bort på H&M

I går meddelade H&M:s ledning att 1 500 tjänster ska försvinna.
– Nu inriktar vi oss primärt på att finnas till för och stötta våra medlemmar genom den här processen, säger Robin Olofsson, ordförande i Unionenklubben.
Anita Täpp Publicerad
Foto utanför H&M-butik
H&M berättade under onsdagen att 1 500 tjänster ska bort. Fredrik Sandberg/TT

I slutet av september meddelade H&M att man årligen ska spara två miljarder kronor.

Och enligt ett pressmeddelande från klädjättens ledning ska nu 1 500 tjänster försvinna.

Bakgrunden till beslutet är enligt uppgift att klädjättens satsning på utveckling inom e-handel, appar och AI har blivit för kostsam.

 Man ska fokusera mer på våra kärnområden, har Robin Olofsson sagt till Kollega i en tidigare intervju.

De nära 3 500 anställda på H&M:s it-avdelning fick under onsdagen information om att organisationen ska bantas med 2 000 tjänster, inklusive konsultuppdrag.

600 tjänster flyttas utomlands

I och med det här så kommer H&M också flytta över 600 tjänster till andra länder, bland annat i Östeuropa.

 – Det som kommer hända nu är att nästan alla inom it kommer att behöva söka om sina jobb. Vi har också runt 800 konsulter som får gå. Så vi i klubben uppskattar att dryg 2 500 anställda kommer att behöva söka om de 1 500 platser som blir kvar i Sverige, säger Robin Olofsson och fortsätter:

– Vi tycker det är för jävligt tråkigt för kollegorna och medarbetarna att de efter den stora neddragningen som gjordes 2020 ska behöva gå igenom det här igen. Och det har varit en tuff och påfrestande förhandling att komma fram till dagens besked.  Men nu inriktar vi oss primärt på att finnas till för att stötta våra medlemmar genom den här processen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.