Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

H&M skär ner: ”Kommer beröra personal”

H&M skär ner på it-satsningar och tjänstemän riskerar att bli av med jobbet.
– Vi jobbar nu stenhårt med att hjälpa och stötta våra medlemmar genom det här, säger Robin Olofsson på Unionen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 september 2022, kl 10:34
H&M skyltfönster
Tjänstemän på H&M:s kontor riskerar att bli av med jobbet när företaget skär ner på sina it-satsningar. Foto: Janerik Henriksson / TT

Förra veckan hölls ett digitalt stormöte på H&M:s kontor där personalen fick veta att ledningen kommer omorganisera och skära ner på it-organisationen Business Tech, vilket Breakit var först med att rapportera. 

H&M:s satsningar på utveckling inom e-handel, appar och AI har blivit för dyra. 

– Man ska fokusera mer på våra kärnområden. Det här kommer beröra både personal och konsulter, säger Robin Olofsson, klubbordförande för Unionen på H&M.

Kan behöva söka om sina jobb

Arbetsgivaren har uttryckt behov av kompetensväxling och personal kommer att behöva lämna företaget enligt lokala fackföreträdare. Omorganisationen av it berör över 2 000 anställda som kan behöva söka om sina jobb eller bli erbjudna avgångsvederlag, enligt Unionen. 

– Vi jobbar nu stenhårt med att hjälpa och stötta våra medlemmar genom det här, säger Robin Olofsson.​​​​​​

Klubbordföranden tror att den kommande omorganisationen kommer innebära att många tjänster försvinner. Men i dagsläget är det oklart hur många som kan behöva sluta.

– Som jämförelse fick 350 anställda på it lämna med ett avgångsvederlag 2020 vid den senaste neddragningen, säger Robin Olofsson.

Oro bland personalen

H&M har över 25 olika kontor i Sverige, främst i Stockholm, där det arbetar cirka 5 000 tjänstemän. Unionen har totalt 2 500 medlemmar på företaget. Beskedet har skapat oro och många hör av sig till facket med frågor.  

– Folk börjar läsa på om omställningsstöd, säger Robin Olofsson.

H&M:s pressavdelning kommenterar nedskärningarna i ett mejl till Kollega. Företaget hänvisar till långvariga pandemieffekter och en osäkerhet i omvärlden. 

”Vi fortsätter arbetet för att säkerställa att vår verksamhet är flexibel, effektiv och snabb. En del av det arbetet innebär också att se över organisationen och mixen av kompetenser. Det medför tyvärr att både anställda och konsulter berörs inom funktionen Business Tech. Hur många som berörs är i dagsläget för tidigt att svara på.

Protester mot att tvingas jobba på plats

Tidigare i höst har det också varit missnöje på H&M:s huvudkontor av helt andra skäl. Personalen har protesterat mot ledningens nya policy att alla ska jobba på plats minst fyra dagar per vecka.

1 100 anställda har skrivit på en protestlista mot beslutet. Unionen 
har kallat arbetsgivaren till en ny förhandling. Fackklubbens önskemål är att nuvarande policy med tre dagars arbete på plats permanentas, vilket ger större möjlighet till individanpassning enligt Unionen. 

Arbetsmarknad

Återkrav hotar jobb på idrottsklubbar

Flera idrottsklubbar återkrävs på miljonbelopp och kommer troligen att behöva säga upp anställda, enligt Arbetsgivaralliansen. Tillväxtverket hävdar att man bara följer lagen.
Johanna Rovira Publicerad 27 mars 2023, kl 06:00
Till vänster barn som tränar fotboll på en gräsplan. Till höger en säck med mynt.
Flera idrottsklubbar riskerar att behöva säga upp anställda på grund av orimliga återbetalningskrav från Tillväxtverket. Myndigheten hävdar att man bara lyder lagen. Foto: Ørn E. Borgen/NTB/TT & Colourbox.

Det går inte att jämställa idrottsklubbar med vinstdrivande företag. Det hävdar en rad svenska idrottsföreningar i ett öppet brev till Tillväxtverket. Bakgrunden är att verket krävt tillbaka miljonbelopp i stöd för korttidsarbete av idrottsklubbar, som till exempel Sirius, AIK, Gif Sundsvall, Djurgården och Malmö FF.

– Det blir tokigt att ha vinstdrivande företag som förebild, säger Björn Eriksson, ordförande på riksidrottsförbunden, en av de intresseorganisationer som skrivit under det öppna brevet. 

De sportklubbar som sökt det statliga stödet för korttidsarbete under pandemin anser att de uppfyllt de kriterier som ställdes - bland annat att man fått tillfälliga allvarliga ekonomiska svårigheter när läktarna stängdes och branschen i princip fick näringsförbud.

Krav på lönsamhet

En anledning till att Tillväxtverket begär återkrav är om problemen inte var tillfälliga utan att det fanns ekonomiska svårigheter redan före pandemin. Det finns inga krav på att de arbetsgivare som sökt stöd skulle ha gått med vinst, men däremot finns krav på lönsamhet och soliditet, enligt Tillväxtverket.

Idrottsklubbarna kontrar med att de inte ska vara lönsamma. Tanken är att de ska gå plus minus noll och att man knappast kan hävda att klubbar, som exempelvis Djurgården och AIK som funnits i 130 år, inte skulle vara solida.

Intentionerna missas

Madeleine Wagemyr.

Enligt Madeleine Wagemyr, chefsjurist på Arbetsgivaralliansen som också undertecknat det öppna brevet, missar Tillväxtverket intentionerna med lagen eftersom det i förarbetena står att hänsyn ska tas till den aktuella branschen.

– Tanken med lagen om stöd vid korttidsarbete är ju att parterna ska dela på kostnaderna vid kriser. Men nu långt efter att både arbetsgivare och arbetstagare tagit på sig sin del av skrällen, drar staten tillbaka sin del.

– Tillväxtverket utgår ifrån en mall och vägrar göra de undantag som ska göras enligt förarbetena, säger hon.

Johanna Pauldin, tillförordnad avdelningschef på Tillväxtverket, hänvisar till lagen:   

– Lagen säger att vi ska behandla alla stödsökande lika oberoende av bransch. Skulle vi göra på något annat sätt skulle vi göra fel. Jag förstår att det är tufft för alla de stödsökare vi riktar återkrav mot, men vi kan inte behandla idrottsklubbarna på något annat sätt än övriga, säger hon.

Återkrav på miljonbelopp

Arbetsgivaralliansens hjälper fjorton idrottsklubbar som åkt på återkrav och flaggat om hjälp, men Madeleine Wagemyr vet att det finns betydligt fler klubbar än så som måste betala igen stöd de fått under pandemin.

– Det är åtskilliga miljoner som återkrävs och det finns risk för att det kommer att bli uppsägningar på grund av arbetsbrist. Syftet var ju att rädda arbetstillfällen, men det verkar Tillväxtverket helt bortse från. Det är sorgligt att nu kommer man att vara tvungen att göra de uppsägningar man försökte undvika, säger hon.

I de flesta av de fall om idrottsklubbar som prövats, har domstolen gett Tillväxtverket rätt i sin tolkning av lagen. Men enligt Madeleine Wagemyr har Tillväxtverket också krävt återbetalning av en klubb som fått rätt i sak i förvaltningsdomstolen.

– Domstolen har prövat frågan, men ändå återkrävs klubben på pengarna på exakt samma grunder som tidigare, säger Madeleine Wagemyr.

– Jag vet inte vilket ärende det gäller, men min uppfattning är att vi följer de domar som avkunnas, säger Johanna Pauldin.

Villkor för stöd vid korttidsarbete

  • Kan sökas av arbetsgivare vid  tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. 
  • Svårigheterna ska ha orsakats av förhållanden utom arbetsgivarens kontroll
  • Svårigheterna ska bero på omvärldshändelser som rimligtvis inte hade kunnat förutses eller undvikas.
  • Arbetsgivaren ska ha gjort vad som går för att minska kostnaderna för arbetskraft.