Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tusentals besökare till kärnkraftverken - trots corona

När svenska kärnkraftverk ska underhållas reser tusentals personer dit för att jobba. Trots risken för smittspridning av coronaviruset kommer även i år extrapersonal från flera länder till Forsmark och Ringhals. Något som lett till oro bland anställda.
David Österberg Publicerad
Tomas Oneborg / SvD / TT
Både anställda och anhöriga till personal på Forsmark är oroliga för smittspridning av corona när över 1 000 personer nu reser dit. Tomas Oneborg / SvD / TT

En gång om året stängs reaktorerna vid svenska kärnkraftverk av i omgångar. Under några veckor utförs service, tester och moderniseringar. Dessutom byts en del av uranbränslet ut. Arbetet kallas revision.

En revision kräver mycket personal. Därför hyr kärnkraftverken in flera hundra – ibland upp mot 2 000 – entreprenörer för att klara av arbetet.

I går, söndag, inledde kärnkraftverket i Forsmark sin revision av reaktor 2. Den pågår till den 26 juni och Forsmark räknar med att drygt 1 000 personer kommer att vara där under perioden, även om inte alla är där samtidigt. Majoriteten är extrapersonal som rest till Forsmark från olika delar av Sverige, men även från länder som Danmark, Finland och Tyskland. Det kan innebära ökad risk för smittspridning av coronaviruset och enligt Upsala Nya Tidning har det lett till oro, främst bland anhöriga till anställda.

Läs mer: Oro på Forsmark efter misstänkt coronafall

Josef Nylén är presschef på Forsmark. Han säger till Kollega att det finns personal som är orolig.

– Det måste man ha respekt för. Samtidigt är det så att vi har vidtagit en rad säkerhetsåtgärder för att skydda varandra och minska risken för spridning av covid-19. Vi tar de här frågorna på stort allvar och följer myndigheternas restriktioner samtidigt som vi också har egna förhållningsregler och särskilda hygienrutiner, säger han.

Hur sårbart är kärnkraftverket om många ur personalen skulle bli sjuka?
– Vi har en god beredskap och planering för en rad olika scenarion. Just nu har vi sjukskrivningstal på en normal nivå, men vi har som en del i vår pandemiplan också en omfallsplanering om läget skulle förändras. I alla lägen sätter vi säkerheten främst.

Hur arbetar ni för att minska risken?
– Åtgärderna handlar bland annat om information om vad som gäller för att vistas på Forsmark, om handspritstationer, mattält, hygienstationer samt säkra personalflödesvägar.

Hade ni kunnat skjuta på revisionen?
– I praktiken hade det varit svårt. Forsmarks kärnkraftverk ingår i energisektorn som är en samhällsviktig verksamhet. Den el vi producerar behövs inte minst för att sjukvården och andra delar av välfärden ska fungera. Vi behöver rusta anläggningen inför kommande driftsäsong och genomföra kravställda åtgärder.

Även Ringhals är mitt uppe i revision av en av reaktorerna. Enligt presschefen Anna Collin har det inte varit aktuellt att skjuta upp den.

Hur ser ni på risken för ökad smittspridning?
– Vår sjukfrånvaro ligger på en stabil och låg nivå vilket vi är tacksamma för. Vi försöker underlätta för alla att hålla extra god hygien, vi skapar förutsättningar och uppmanar ständigt att avstånd till andra ska hållas, säger hon.

Enligt Anna Collin har reserestriktionerna inte lett till svårigheter att hitta den kompetens de behöver under revisionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.