Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

”Tungt men väldigt viktigt”

Telia genomför lönekartläggningar vart tredje år. Men vilken är fackets roll i en kartläggning? Oftast funkar samarbetet mellan fack och arbetsgivare bra, även om fackklubben vill kartlägga löner varje år. Det säger Agneta Ahlström, ordförande för Unionens riksklubb på Telia.
Linnea Andersson Publicerad 30 april 2015, kl 11:14
Fredrik Persson / TT
Telia Sonera genomför lönekartläggningar vart tredje år. Fredrik Persson / TT

Sedan lagen ändrades, från att tidigare kräva årliga lönekartläggningar till nuvarande vart tredje år, ändrade också Telia Sonera sina rutiner.

- Vi ser positivt på lönekartläggningar och på samarbetet, men vi vill ha mer av det, säger Agneta Ahlström, ordförande för Unionens riksklubb på Telia, Unionen-Tele.

Även om lagen bara kräver lönekartläggningar vart tredje år är problemet, enligt Agneta Ahlström, att det är svårt att få rutin. Det blir svårt att följa upp och ha koll på att de osakliga löneskillnader som ska åtgärdas när arbetsgivaren har tre år på sig. Innan lagen ändrades hängde kartläggningen ofta ihop med löneåret och löneavtalet på Telia säger att det inte får finnas några diskriminerande eller oegentliga löneskillnader. Först gjorde man lönekartläggningen och sedan löneförhandlade man. Agneta Ahlström säger att det är mycket svårare att hålla kolla på om det blev som man kom överens om eller inte nu.

Samtidigt säger hon sig ha förståelse för att lönekartläggning är en komplex historia. Inte minst på ett företag som Telia med 9 000 anställda och med olika juridiska enheter och dotterbolag som måste räknas in.

- Det är ingen enkel process från vår sida heller. Det är ett tungt men väldigt viktigt arbete som ingår i vårt fackliga arbete.

Vilken är klubbens roll i en lönekartläggning?
­- Dels kan vi ha en känsla för om det är någon specifik avdelning på företaget där vi vill kolla lite extra. Då lyfter vi upp det. Annars jämför vi liknande befattningar och kön. Vi ser inte namnen men ålder, kön och så vidare.

Hittar de någonting som inte verkar stämma så skriver arbetsgivaren upp det och ”går hem till sig” och kollar. När de sedan kommer tillbaka så justerar de antingen lönen eller så fanns det anledningen till löneskillnaden.

Hur brukar arbetsgivaren agera om ni upptäcker skillnader?
- Det är olika. Nu var det några som skulle få lönen justerad, där man har sett oegentliga lönesättningar som handlar om olika kön. Då justerar arbetsgivaren lönen eller så har de en plan så att personen ska öka i lön till nästa lönekartläggning om tre år.

Fackligt

Så jobbar Unionen för bättre arbetsmiljö på apoteken

Mindre ensamarbete, bättre kollektivavtal och lokala diskussioner om schemat. Så jobbar Unionens klubbar vidare med arbetsmiljön på apotekskedjorna.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2024, kl 14:34
Stephanie Nielsen vid en medicinhylla.
Unionens ombud - däribland Stephanie Nielsen, klubbordförande på Kronans apotek - tar olika initiativ för att minska ensamarbete, förbättra kollektivavtal och diskutera optimala scheman på apotekskedjorna. Foto: Henrik Witt.

Kollega har rapporterat om kritik från Unionens fackliga mot bemanningen och arbetsmiljön på Apotek Hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek. Men vad gör riksklubbarna själva för att få arbetsgivarens öra?

Sagt upp arbetstidsavtal och stoppat ensamarbete

På skärtorsdagen förra året sa Unionen och Sveriges Farmaceuter upp sitt lokala arbetstidsavtal med Apotek Hjärtat för att markera mot brister i schemaläggningen. 

Lena Svensson.
Lena Svensson. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Enligt Lena Svensson, riksklubbordförande på Apotek Hjärtat, driver Unionen på för en dialog mellan arbetsgivaren och lokala ICA-handlare om att anpassa öppettiderna på apoteken vid Maxienheterna för en bättre arbetsmiljö. 

– Anpassa helgerna till öppettider klockan 08:00-20.00 så får anställda en helt annan återhämtning och det blir en bättre bemanning i veckorna, säger Lena Svensson. 

Hon vill också se möjlighet till fyra veckors sammanhängande sommarsemester för den som vill ha det. 

– Vilket vi idag inte får på många apotek, säger hon. 

Stress till följd av hot, trakasserier och rån är också faktorer som påverkar apoteksanställda negativt. Men det är arbetsmiljöfrågor som Lena Svensson tycker fack och arbetsgivare lyckats förbättra ihop.  

– Ensamarbete har vi dragit mycket i från fackligt håll och det finns nästan inte i dag, säger hon. 

Förhandlar om bättre semestervillkor

På Apoteket AB arbetar Unionens fackliga mycket med stöd i semesterplanering och lönerevision. De deltar också i ett nytt projekt för att locka och behålla personal. 

per_skoglund
Per Skoglund.

– Utöver det får vi släcka bränder när våra medlemmar hör av sig och behöver hjälp att lösa olika frågor. Vi har varje vecka olika slags förhandlingar, säger Unionens riksklubbordförande Per Skoglund. 

Klubben har ett tätt samarbete med Akademikerföreningen och de gör gemensamma medlemsundersökningar om arbetsmiljön. 

Per Skoglund tycker det är positivt att facket fått igenom nya skarpare skrivningar kring semesterrätt i kollektivavtalet. 

Men ni har bara rätt till tre veckor i följd på sommaren?

– Nja, det stämmer förvisso delvis men endast om det inte alls är möjligt att bevilja fyra veckor. Det gjordes en justering i kollektivavtalets text för något år sedan som ökat möjligheten till fyra veckors sammanhängande semester. 

Kan man inte ändra antalet veckor till fyra i kollektivavtalet i nästa avtalsförhandling?

– Jo, gärna. Frågan har funnits med som krav i de senaste avtalsrörelserna. Men det är inte så lätt att komma överens med vår motpart. Arbetsgivarna ger inget utan att få något och motkravet har vanligen handlat om att de vill plocka bort de extra semesterdagarna som medarbetarna enligt vårt avtal får från 40 respektive 50 års ålder.

Hoppas fler ber om hjälp med arbetsmiljön

Stephanie Nielsen. Foto: Henrik Witt.

Stephanie Nielsen på Kronans apotek har, liksom de andra två riksklubbordföranden, berättat för Kollega om rädda medlemmar som ibland inte vågar ta förhandlingshjälp av facket. 

I de fallen tar de förtroendevalda ändå upp sakfrågan med arbetsgivaren högre upp i organisationen. Riksklubben har också gjort undersökningar om arbetsmiljön. 

Unionens klubbordförande tycker det är viktigt att cheferna i företaget får tydliga riktlinjer om att man vill att upplevda problem ska diskuteras ute på apoteken.

– Att vi lyfter upp frågor och vågar diskutera dem öppet för att komma till de bästa lösningarna. Historiskt kanske man fått veta att man ska hålla det nere och göra sitt jobb, säger hon. 

Har du något positivt exempel på när ni lyckats lösa arbetsmiljöproblem?

– Nyligen hade vi ett ärende där vissa medarbetare tyckte att de fått ett orättvist schema och de hade problem i arbetsgruppen. Men när de var raka gentemot fack och regionchef kunde vi påkalla en arbetsmiljökartläggning och reda ut problemen.