Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenskt Näringsliv: ”Trygghet är inte att bita sig fast vid ett jobb”

Slopa turordningsreglerna och arbetsgivarens omplaceringsskyldighet. Det är ett par förslag som Svenskt Näringsliv presenterade i dag. Unionen å sin sida betonar vikten av att individens trygghet på arbetsmarknaden stärks.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 21 februari 2019, kl 16:38
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Svenskt Näringsliv presenterade på torsdagen en ny modell för hur arbetslivet bör reformeras. En viktig anledning till att modellen presenteras just nu är den så kallade januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

– De regelverk som ligger till grund för förutsättningarna på arbetsmarknaden i dag är gamla och tillkom på 1970-talet med 1960-talets förutsättningar. Vi är glada över att det från politiskt håll nu har uppmärksammats att det finns ett behov av att göra förändringar i arbetsrätten, säger Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.

En stor förändring som efterfrågas av näringslivsorganisationen är en grundläggande förändring av lagen om anställningsskydd (las). Lagen anses bland annat påverka företagens konkurrenskraft negativt och begränsa deras vilja och förmåga att skapa jobb. För att komma till rätta med problemen vill organisationen att båda parter har fri uppsägningsrätt vid anställningsavtal. Då försvinner turordningsregler, omplaceringsskyldighet och företrädesrätt till återanställning automatiskt.

Läs också: "Myt att las inte fungerar"

– Med fri uppsägningsrätt förändras synen på vad som är saklig grund för uppsägning helt och hållet – misskötsamhet och personliga förhållanden kan då till exempel bli grund för uppsägning, säger Peter Jeppsson.

Den fria uppsägningsrätten ska enligt förslaget kombineras med uppsägningstid och ett slags avgångsvederlag, en omställningsersättning.

– Vi vill att uppsägningsrätten ska vara omgärdad med en annan trygghet än den som vi har i dag – en kombination av uppsägningstid och omställningsersättning inför nästa jobb, sade Jeppsson under en pressträff.

Hur påverkas anställningstryggheten vid fri uppsägningsrätt?
– Vår uppfattning är att trygghet på arbetsmarknaden inte längre kan bestå i att bita sig fast vid det jobb som man en gång har lyckats skaffa sig. Tryggheten måste bestå i att jag vet att om vi måste skiljas åt därför att någon av oss vill det får jag hjälp att skaffa nästa jobb, och jag kan känna mig trygg under tiden, säger Peter Jeppsson.

Ökar risken att få sparken därför att arbetsgivaren ogillar en om vi får fri uppsägningsrätt?
– Jag tror inte att den risken är särskilt stor. Jag känner ingen arbetsgivare som jobbar på det sättet. Det skulle vara otroligt oseriöst, så sköter vi inte mellanhavanden på arbetsmarknaden, säger Peter Jeppsson.

Han anser dessutom att skydd mot oskäliga uppsägningar finns i annan lagstiftning – till exempel diskrimineringslagen, medbestämmandelagen och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen.

Unionen förhandlingschef Niklas Hjert vill inte uttala sig om förslagen i modellen inför förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter.

– Men anställningsavtalet är ett av de viktigaste avtal man ingår i livet. Det krävs därför regler som är utformade så att de inte öppnar för godtycke. Det måste finnas rättssäkerhet när det handlar om anställningens ingående och upphörande, säger han och tillägger:

– Nu har Svenskt Näringsliv presenterat sina ingångar för en förhandling. Det är bra att de är tydliga. När vi går in i den förhandlingen är det med målet att stärka individens trygghet på arbetsmarknaden. Som vi ser det består trygghet på arbetsmarknaden av flera delar – kompetensutveckling, omställningsstöd för den som blir av med jobbet, ekonomisk trygghet för den som blir uppsagd och reglerna kring anställning. Man måste titta på helheten när man förhandlar om de här frågorna, säger Niklas Hjert.

Svenskt Näringslivs föreslår även att den i dag frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen ska bli obligatorisk. Taket i arbetslöshetsförsäkringen kan under en inledande period vara högre än i dag. Med en brant avtrappning anses individen få starka incitament att snabbt återgå i arbete.

Ett tredje förslag är att Arbetsförmedlingens roll blir myndighetsutövning och kontroll, medan privata aktörer får ett större ansvar för matchning och stöd till arbetssökande. På så sätt frigörs resurser som kan användas till bland annat omställning.

Näringslivsorganisationen tycker att de omställningsavtal som har ingåtts mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK för att underlätta för anställa som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist fungerar väl.

– Men våra fackliga motparter vill att fler ska omfattas. Det är vi beredda att diskutera om vi kan diskutera förändringar av las i grunden, säger Peter Jeppsson.

Unionen hör till dem som gärna vill se att fler omfattas av omställningsstöd.

– Det är viktigt att även visstidsanställa omfattas, det är ett krav som vi har drivit i många år, säger Niklas Hjert.

Det femte förslaget i modellen innebär att förutsättningarna för kompetensutveckling ska stärkas. Kompetensutveckling bör, enligt modellen, ske på företagsnivå eller utifrån branschsamverkan. För att företagens vilja att investera i det ska öka föreslås kostnaderna bli avdragsgilla.

– Det är bra om det finns en samsyn kring kompetensens betydelse på arbetsmarknaden. Tyvärr har vi inte sett att arbetsgivarna satsar på kompetensutveckling i den utsträckning som behövs. De byter ofta hellre ut människor än kompetensutvecklar den personal de redan har, säger Niklas Hjert.

Han tror att arbetsmarknadens parter kan hitta en modell för arbetlivet tillsammans.

– Det här är definitivt parternas frågor. Vi har kunskap om arbetsmarknaden och de behov som finns. Om alla går in i förhandlingen med god vilja att hitta lösningar tror jag att det är möjligt, men det är klart att det här är svåra frågar.

Han betonar samtidigt att även staten behöver involveras i arbetet.

– Om det ska gå att hitta helhetslösningar kring kompetensutveckling och omställning måste det finnas en beredskap från statens sida att ställa upp. Det har länge talats om att det är viktigt att kompetensutveckla sig under hela yrkeslivet, men det har inte skapats några förutsättningar för det. Studiemedelssystemet är till exempel fortfarande utformat så att det är väldigt svårt att studera längre upp i åldrarna, säger Niklas Hjert.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."