Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Stressen kan ta livet av dig
Långvarig stress kan vara livsfarlig. Det försämrar immunförsvaret och höjer blodtrycket – och kan i värsta fall leda till hjärtinfarkt.
Långa arbetsdagar, övertid och arbete i hemmet under kvällar och helger. Det är vardagen för många chefer. Enligt en färsk undersökning från Unionen är sju av tio chefer så stressade att de prioriterar sina medarbetares arbetssituation framför sin egen.
Varannan chef känner sig stressad under en normal arbetsvecka, ofta på grund av för många arbetsuppgifter. Bara en av fyra kan vara hemma och vila när de är sjuka, enligt undersökningen.
Men att jobba hårt, länge och utan återhämtning är farligt. Töres Theorell är professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet och har sedan 1960-talet studerat hur stressen påverkar oss. Han säger att det i dag finns ”ett massivt stöd i forskningen” för kopplingen mellan stress och hjärtsjukdomar.
– Värst är att arbeta med höga krav och samtidigt ha låg kontroll. Det är också skadligt att ha väldigt långa arbetstider och att uppleva att man anstränger sig mycket för liten belöning. En grupp som ofta är utsatt för press både uppifrån och nerifrån – ibland med små mandat att påverka – är mellanchefer. Arbetstempot är ofta högt och kraven höga.
Att under kortare perioder ha mycket att göra är inte farligt. Men långvarig stress utan möjligheter till återhämtning påverkar kroppen negativt.
– Vid långvarig stress kan vi få blodfettsrubbningar och förändringar i immunsystemet. Det har i sin tur effekt för åderförkalkning, med ökad risk för stroke och förträngningar i hjärtats kranskärl, säger Töres Theorell.
Ledaren: Mördande stress
Många studier pekar alltså på att långvarig stress kan ge hjärt-kärlsjukdomar. Men hittills har det varit omöjligt att objektivt mäta hur stressad en person har varit. Via exempelvis salivprov kan man visserligen mäta stresshormonet kortisol, men det visar bara hur stressad en person är för tillfället. Just nu pågår dock ett femårigt forskningsprojekt vid Linköpings universitet, finansierat av AFA försäkring, för att ta reda på hur långvarig stress påverkar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Värst är att arbeta med höga krav och samtidigt ha låg kontroll
Projektet leds av Tomas Faresjö, professor i medicinsk sociologi. Forskarna studerar hårstrån från de 5 000 deltagarna i studien för att mäta kortisolnivåer. Kortisol lagras nämligen i hår, vilket gör det möjligt att mäta långvarig stress.
– Kortisol är ett livsviktigt stresshormon i människors liv. Utan det kan vi inte leva. Det får oss att gasa när något händer. Det är en stenåldersreaktion och halterna ökar ganska dramatiskt vid stress. Samtidigt går andra delar av kroppens system ner, immunförsvaret sänks, matsmältningen går ner, kroppen läker inte sår och så vidare.
Kan långtidsstress ge hjärt-kärlsjukdomar?
– Ja, vi tror det. Men det finns få studier som verkligen visar det. Vi vet att riktigt allvarlig, akut stress kan ge hjärtinfarkt. Men forskningen kring långvarig stress är mer oklar. Det finns många faktorer som påverkar risken för hjärtsjukdom. Fyra av de starkaste är högt blodtryck, höga blodfetter, rökning och fetma. Det är inte otroligt att långvarig stress kan vara ytterligare en sådan faktor. Dels för att stress har effekter på kroppen som vi inte känner till, dels för att stress i sig kan leda till högt blodtryck, blodfetter, rökning och ohälsosamma ätvanor.
Att bara fråga människor om de är stressade fungerar inte alltid så bra, enligt Tomas Faresjö.
– Vi har sett människor med självupplevd stress vars kroppar inte visar några som helst symptom på det. Riktigt varför det är så vet vi inte. Man kan också ha höga kortisolnivåer utan att känna sig stressad. Men man kan å andra sidan inte alltid känna att man har högt blodtryck heller.
Är det ofarligt att känna sig stressad om kroppen inte är stressad?
– Rent mentalt kan ju stressen påverka ändå, men fysiologiskt är det inte farligt, kroppen påverkas inte.
TUSENTALS DÖDSFALL I JAPAN
Japan är ökänt för sina långa arbetsdagar. Att jobba 100 timmar övertid i månaden är inte ovanligt, trots att myndigheterna de senaste åren ansträngt sig för att korta arbetsdagarna. Varje år dör mängder av japaner av hjärtinfarkter, hjärnblödningar och självmord med direkt koppling till hårt arbete. Redan på 80-talet var fenomenet så vanligt att det fick ett eget namn: karoshi (karo betyder ”jobba för mycket” och shi betyder ”död”).
Läs mer: Japans arbetsliv leder till döden
Det är svårt att säga exakt hur stort problemet är. De senaste åren har efterlevande till runt 200 personer per år fått ersättning från den japanska myndighet som arbetar med frågan. Men mörkertalet är förmodligen enormt. Enligt uppskattningar från japanska forskare kan de karoshi-relaterade dödsfallen vara så många som 10 000 per år.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Rekordmånga svenskar sjukskrivna för stress
Aldrig förr har så många varit sjukskrivna på grund av stress som nu. Kvinnor i 30-årsåldern är värst drabbade. Förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet kan bryta utvecklingen, enligt Försäkringskassan.
Rekordmånga är sjukskrivna för stress. Det visar en rapport från Försäkringskassan. Mellan 2019 och 2024 har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 25 procent. 43 500 personer är sjukskrivna på grund av stress vilket innebär en ny högstanivå. Kvinnor löper mer än dubbelt så hög risk för sjukfrånvaro på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa jämfört med män.
– Det positiva är att vi känner till de bakomliggande orsakerna och att utvecklingen går att bryta genom förebyggande arbetsmiljöarbete och ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.
Kvinnor med små barn är oftare sjukskrivna
Flest sjukskrivna finns i åldersgruppen 30-39 år. Det finns också ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer som har barn i åldern tre till åtta år. Dessutom är den stressrelaterade psykiska ohälsan högre för personer med fler än tre barn.
– Vi vet att en faktor för att inte bli sjuk av stress är just balansen mellan arbetsliv och fritid, och arbete och återhämtning, och det kan bli svårare för den som har yngre och fler barn. Eftersom kvinnor tar större ansvar för barn och hem så löper de större risk att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning, säger Ulrik Lidwall.
Varannan svensk är stressad på jobbet
Även en internationell undersökning, från Manpowergroup, visar att många svenskar är stressade på jobbet. Undersökningen har vägt in hälsa och välmående, karriärmöjligheter, trygghet och meningsfullhet etcetera, hos anställda i 16 länder för att få fram ett medarbetarindex. Där hamnar Sverige först på tionde plats.
Stress på jobbet är en av de faktorer där Sverige sticker ut. 53 procent av de svarande i Sverige anser att de stressar mycket eller ganska mycket varje dag på sina arbetsplatser. Det är enligt rapporten betydligt stressigare än på jämförbara arbetsmarknader i Norge, Tyskland och Nederländerna.
Vi är dessutom något mer missbelåtna med våra nuvarande jobb än kollegor i de tre jämförbara länderna och upplever oss ha sämre karriärmöjligheter på våra nuvarande jobb.
9 sätt att minska stressen under arbetsdagen
Har du en stressig dag? Det här kan du göra för att må bättre. Psykologen och författaren Henrik Wiman, känd som "psykologenhenrik" på Instagram, delar med sig av sina bästa tips.
1. Våga prata om det
Kommunicera att du är stressad till kollegor och chef och sök stöd. Jobbet är i regel en lagsport. Det är okej ibland att bara berätta: Just nu känner jag mig stressad, så ni vet. Du kan också be om konkret hjälp. Kan ni fördela om arbetsuppgifter och se om det går att få lite mer luft? Att få mer fokus på en sak? Be om hjälp att prioritera bland dina uppgifter.
2. Pausa utan mobilen
Känner du dig stressad i kroppen. Unna dig en liten paus, försök komma ifrån alla pling, skärmar och jobbtelefonen om du har möjlighet. Gå in i ett separat rum, ett vilorum eller ta en kort promenad utan något jobbrelaterat med dig
3. Andas in & ut i fyrkant
Gör en effektiv andningsövning: Andas i fyrkant. Leta upp närmaste fyrkant du ser. Du kommer häpnas över hur många det finns om du börjar med den här övningen. Börja i ett hörn, vilket som helst. Sedan följer du linjen mot nästa och andas in, vid hörn två håller du andan till den tredje sidan. Där andas du ut, och på den fjärde håller du andan igen. Alltså: Andas in, håll andan några sekunder, andas ut, håll andan. Landa i en takt som känns lugnande.
4. Ta reda på vad som stressar
Identifiera vad du har att göra. Skriv ner allt du kommer på till en början i en brainstorm med dig själv. Det kommer dyka upp saker som inte är relaterade till arbetet. Kategorisera sedan allt i tre kategorier: 1) Det här kan jag kontrollera 2) Det här kan jag påverka 3) Det här kan jag inte kontrollera. Då blir det tydligt vad du ska lägga fokus på. Till exempel inte sådant som stressar dig i hemmet när du är på jobbet.
5. Testa en avslappningsövning
Testa en progressiv avslappning. Du spänner och slappnar av i muskler i olika kroppsdelar. Spänn till exempel först benen allt du kan i fem sekunder och slappna sedan av i 15 sekunder. Fortsätt på samma sätt med magen, händer, axlar och ansiktsmuskler. Känn effekten.
6. Ut på tur – mindre sur
Rör på dig! Om du kan och vill träna under arbetsdagen – gör det! En promenad ute räcker gott, den gör att du får frisk luft, dagsljus och sträcker på dig. Du kanske vill gå och ha ett samtal med en kollega, eller ringa någon. Bara en promenad kan göra jättemycket för sinnet!
7. Kom ihåg att äta och dricka
Få i dig mat regelbundet. Vid stress känner du dig kanske mindre hungrig, men utan mat kraschar du efter jobbet. Försök få i dig mat regelbundet, både lunch och fika. Ät det du vet att du själv mår bra av.
8. Ifrågasätt dina ljugiga tankar
Hantera tankarna. Hjärnan är duktig på att ljuga för en. Känn igen hjärnans knep. När du är stressad får du lätt ett svart-vitt tänkande, som ja eller nej, bra eller dåligt, trots att verkligheten är mer komplex. Det är vanligt att man diskvalificerar sina framgångar och inte ser allt som går bra, utan ursäktar insatser som något tillfälligt eller att de berodde på någon annan. Kom ihåg: Vi behöver inte tro på alla tankar som dyker upp i vår skalle. Fråga dig om tanken är hjälpsam? Fundera på: Vilken annan tanke skulle kunna hjälpa mig? Fokusera på den.
9. Gör inte allt – välj
Om alla stress-tips känns överväldigande. Välj ett till tre tips och jobba på dem.
Tips från Henrik Wiman, känd psykolog i sociala medier med instagramkontot @psykologhenrik och aktuell med boken Det ska inte vara krångligt att må bättre.
Så mycket kostar sjukskrivningarna
16,6 miljarder kronor. Så mycket kostar sjukpenningen för stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det gör psykisk ohälsa till den diagnos som kostar samhället mest.
Förra året betalade Försäkringskassan ut 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Den största posten, 42 procent, gick till människor med stressrelaterad psykisk ohälsa och depressioner. Det innebär att psykisk ohälsa kostar samhället 16,6 miljarder kronor. Det visar en ny rapport från Försäkringskassan.
– Arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro bland sina medarbetare, säger Ulrik Lidwall. Genom att agera tidigt kan man förebygga sjukskrivningar och behovet av rehabilitering. Det är något som hela samhället tjänar på, säger rapportförfattaren Ulrik Lidwall, enligt ett pressmeddelande.
Sjukskrivningar på grund av stress ökar kraftigt
Kollega skrev nyligen om att sjukskrivningar på grund av stress ökat kraftigt de senaste fyra åren. Mellan juni 2019 och juni 2023 ökade antalet sjukskrivna med stressrelaterad diagnos med nästan 50 procent. Varför sjukskrivningstalen har ökat de senaste fyra åren är oklart, men trenden har sett liknande ut sedan 90-talet.
– Den underliggande trenden är ökande antal och andel sjukskrivningar i främst stressrelaterad psykisk ohälsa. Främsta orsaken är tuffare förhållanden i arbetslivet, sa Ulrik Lidwall till Kollega.
Psykiatriska diagnoser dominerar bland både kvinnor och män. Kvinnor är dock oftare sjukskrivna för utmattningssyndrom och män oftare sjukskrivna för depression.
År 2020 betalade Försäkringskassan ut 36,9 miljarder kronor i sjukpenning. 2021 var den siffran 37,6 miljarder kronor.
