Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Många föräldradagar tas aldrig ut

Drygt 3,7 miljoner. Så många föräldrapenningdagar har brunnit inne för föräldrar sedan 2010. Det framgår av statistik från Försäkringskassan.
Lina Björk Publicerad
Christine Olsson / TT
Pappor är betydligt sämre än mammor på att ta ut sina öronmärkta föräldradagar. Christine Olsson / TT

Många föräldrar väljer att spara föräldradagar för att kunna tillbringa tid med barnen på lov och semestrar. De allra flesta dagar med föräldrapenning används innan barnet nått åldersgränsen för att de senast ska tas ut.

Men för drygt 70 procent av barnen födda 2010 finns dagar kvar som inte kan betalas ut, totalt handlar det om 3,7 miljoner dagar. Det motsvarar sammanlagt 1,4 miljarder kronor som kunde ha betalats ut om föräldrarna tagit ut alla sina dagar, enligt Försäkringskassan.

I genomsnitt var det 33 dagar som brann inne per barn födda 2010. Av de dagarna är mer än hälften dagar på lägstanivå. För barn födda mellan 2000 och 2010 har talen varierat en del på grund av politiska beslut. Bland annat ökade antalet innebrända dagar 2002 när den andra reserverade månaden infördes. Medan dagarna på lägstanivå fick ett uppsving när ersättningen höjdes från 60 till 180 kronor om dagen 2006.

I de familjer där föräldrarna har gemensam vårdnad är det framför allt papporna som är sämre på att ta ut sina dagar. För barn födda 2010 hade mamman i snitt fem dagar som brunnit inne medan papporna hade 28 dagar.

Men det finns såklart de som använder alla sina dagar. Drygt 30 procent av alla föräldrar till barn födda 2010 har utnyttjat alla dagar med föräldrapenning. Bland föräldrar som har ensam vårdnad över barnet är det över hälften som använt alla dagar.

Föräldrapenning

  • Föräldrapenning kan betalas ut i 480 dagar för ett barn. Förenklat är det 390 dagar med hög ersättningsnivå. För de övriga 90 dagarna är ersättningen 180 kronor per dag, dagar på lägstanivå.
  • Föräldrapenning går att använda till barnet når en viss ålder. För barn födda till och med 2013 går dagarna att ta ut till dess barnet fyller åtta år. För barn födda från och med 2014 kan dagarna användas till dess barnet fyller tolv år. Dagar som inte använts efter dessa tidpunkter kan inte betalas ut, utan brinner inne.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Socialförsäkring

Rättsliga brister i 6 av 10 återkrav från Försäkringskassan

Mer än hälften av Försäkringskassans återkrav av sjukpenning och föräldrapenning har rättsliga brister. Det visar en granskning från Inspektionen för socialförsäkringen. Nu kräver även Riksrevisionen att myndigheten förbättrar sin handläggning.
Lina Björk Publicerad 26 februari 2026, kl 09:31
Försäkringskassans felaktiga återkrav
I 59 procent av återkraven för sjukpenning och föräldrapenning har Försäkringskassan gjort bristfälliga bedömningar. Enligt Sofie Cederstrand på ISF kan innebära att människor har tvingats betala tillbaka pengar trots att de inte gjort fel. Foto: Jessica Gow/TT/ISF

Om Försäkringskassan upptäcker att en ersättning har betalats ut felaktigt kan du tvingas betala tillbaka pengar. Förra året skickade myndigheten ut ett återkrav till drygt 14 000 personer och krävde tillbaka sammanlagt 1,5 miljarder kronor. Men många av återkraven har visat sig innehålla fel i handläggningen. När inspektionen för socialförsäkringen (ISF) granskade slumpmässigt utvalda ärenden inom sjukpenning och föräldrapenning hade 59 procent av dem rättsliga brister. 

– Vi ser brister i både enkla och komplexa ärenden. Det är såklart allvarligt både för den enskilda som riskerar att få ett återkrav den inte skulle haft och för den rättsliga kvaliteten i handläggningen, säger Sofie Cedstrand, enhetschef på Inspektionen för socialförsäkringen, ISF.

Riksrevisionen kritiserar Försäkringskassans återkrav

Enligt Försäkringskassan själva beror många felaktiga utbetalningar på att den som fått pengar inte anmält ändrade förhållanden, exempelvis högre eller lägre lön. I en granskning från Riksrevisionen konststateras att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och att ge extra stöd till försäkrade med särskilda behov. Trots att myndigheten kan hämta relevant information både från interna och externa källor, bygger handläggningen på att den som får ersättning själv går in och gör förändringar, vilket ökar risken för återkrav. 
 

Det här gör Riksrevisionen

  • Granskar hur staten använder skattepengar för att säkerställa effektivitet och laglighet.
  • Reviderar myndigheternas räkenskaper varje år, ungefär som en extern revisor.
  • Genomför effektivitetsgranskningar för att se om statliga insatser fungerar som avsett.
  • Rapporterar direkt till riksdagen, inte regeringen, för att garantera oberoende.
  • Följer upp att staten följer lagar och regler i sin ekonomiska styrning.

Källa: Riksrevisionen

Regeringen kräver fler kontroller för att minska felaktiga utbetalningar

Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att öka kontrollerna för att felaktiga utbetalningar ska bli färre och återkraven minska. Det har man delvis lyckats med. Antalet återkrav var något färre i år än tidigare, däremot har antalet polisanmälningar ökat. Men om felen som Försäkringskassan gör skulle bero på fler kontrollärenden kan Sofie Cederstrand inte uttala sig om. 

– Nej, vi har inte gjort någon analys av kopplingen mellan antalet återkrav och bristerna i dem. Det vi ser är att lagstiftningen kring socialförsäkringen är komplex och handläggarna behöver stöd. 

Antalet polisanmälningar
Försäkringskassan polisanmäler fler personer än någonsin.

Kritik mot otydliga beslut i återkravsärenden

Det ISF främst kritiserar efter sin granskning är dels hur Försäkringskassan motiverar sina beslut. Det är svårt för en person som får ett återkrav att förstå varför och därmed överklaga.  Dels måste myndigheten bli bättre på att tillämpa reglerna för när en person borde ha insett att utbetalningen var felaktig, och där det finns särskilda skäl, låta bli att kräva tillbaka pengar. 

Vad behöver Försäkringskassan för att förbättra sin handläggning? 

– Tydligt och konkret stöd i handläggningen och hur man motiverar sina beslut så att de bli begripliga. Men också utbildning i svåra bedömningar, säger Sofie Cedstrand.

Enligt Försäkringskassan pågår ett förbättringsarbete för att göra försäkringen rättssäker. 

– ISF har upptäckt brister i hanteringen av sjukpenning och föräldrapenning, det är alltså inte några felaktiga beslut som har hittats. Det är givetvis inte bra att det finns brister och vi jobbar sedan tidigare med att åtgärda detta. Vi tittar bland annat på hur vi jobbar med eftergift, beviskrav och intern organisering och stöd, säger Johanna Gréen, pressekreterare på Försäkringskassan.