Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Släpp ut härskarteknikerna i ljuset!

I första numret av Kollega i år skrev jag om härskar­teknik i min välkomstspalt. När tidningen landade i era brevlådor översköljdes redaktionen av positiv respons från er läsare. Många av er tackade för att vi valt att ta upp ämnet, några av er delade med er av egna erfarenheter som gjort arbetslivet svårare att hantera. Flera läsare bad också att vi skulle skriva mer om ämnet och det gör vi därför i detta nummer.
Susanna Lundell Publicerad 2 september 2013, kl 15:49

Och det visar sig att er spaning om att ämnet är ange­läget stämmer. Tre av fyra tjänstemän vittnar om att de har blivit utsatta för härskarteknik, visar Kollegas undersökning. Fler än var tredje säger att härskartekniker finns på deras arbetsplats i dag. Intressant är att fler kvinnor än män säger sig ha blivit utsatta för härskartekniker på jobbet.
Härskartekniker frodas också i miljöer där feedback lyser med sin frånvaro. Att aktivt jobba med konstruktiv kritik på arbetsplatserna är därför ett sätt att stävja härskarnas möjligheter till maktutövning.
För fenomenet är vanligt och kan behöva stöta på patrull.

Undersökningen visar också att många medger att de själva - utan att vara medvetna om det i stunden - har utsatt kollegor för härskartekniker. Att skydda sig helt mot att utsättas blir då svårt, för att inte säga omöjligt. Vad vi alla däremot kan hjälpas åt med är att göra varandra medvetna om problemet när det sker. Att visa att vi ser problemet och att det inte känns okej kan göra det mindre vanligt på våra arbetsplatser. Släpp ut trollen i ljuset helt enkelt och kanske ska du börja med dig själv.

Har du som jobbat i många år på din arbetsplats någon gång sagt till en nyanställd kollega med en suck att "det där har vi redan testat tusen gånger", eller "du som gör så gott kaffe kan väl sätta på en kanna" till den som alltid fixar kaffet. Kanske är det dags att fundera över om du alltid måste kolla mobilen eller svara i telefonen när chefen har morgonmöte.

Men det finns hopp om en bättre arbetsmiljö på våra arbets­platser. En ljusglimt i undersökningen är nämligen att nästan var fjärde som svarat tror att de skulle våga säga ifrån om de själva eller en kollega utsätts för härskarteknik. För dig som är osäker på hur du ska tackla härskarens olika skepnader har vi också tagit fram de bästa tipsen. Vi hoppas att du med dessa verktyg ska klara dig undan bättre nästa gång du drabbas av härskaren på just din arbets­plats.

Så vad blir ditt svar nästa gång någon säger: du som är så duktig på att skriva protokoll kan väl vara sekreterare på mötet. Ja eller nej?

Ledare

Hur nära ska chefen gå i utvecklingssamtalet?

Nu är tiden för utvecklingssamtalen på många arbetsplatser. Men hur personliga ska de vara egentligen?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 13 februari 2024, kl 12:58
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg.

Så här års håller vi utvecklingssamtal. Följer upp tidigare mål och skapar nya samt listar behovet av kompetensutveckling. Men syftet är även att nå ökad arbetsglädje och då måste samtalet dessutom bli personligt. Det är inte alla bekväma med, att hamna i fokus. Man kan vara blyg. Eller motståndare till upplägget.

”Varför ska vi utvecklas hela tiden? Räcker det inte att vi gör det vi ska?” Ungefär så sa en medarbetare till mig för många år sedan. Bakom låg, tror jag, en önskan att ”få vara som man är”. 

Räcker det inte att vi gör det vi ska?

Ska chefer försöka ändra beteenden? Jag tycker att det finns något som skaver med det – vi människor är olika och det är bra. Ett korrigerande kan skapa en känsla av att inte duga. Å andra sidan påverkar vissa beteenden andras arbetsmiljö negativt och måste stävjas.

Som så mycket annat i ledarskapet är det en balansgång, och lätt att kliva fel. Jag tror ändå på att våga gå nära, för ibland är det först då de viktigaste sakerna uppdagas – som att någon innerst inne inte trivs i nuvarande roll eller är på väg mot överansträngning.

Ledare

Mörka moln på solig himmel när Unionen höll kongress

Unionen har hållit kongress och där diskuterades AI, arbetstid, hållbarhet, löner och en massa annat som rör jobbet. Med på kongressen fanns också fackliga ledare från Belarus som blivit fängslade och förföljda – en påminnelse om att aldrig ta demokratin för given.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 16 november 2023, kl 06:01
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Votering! Det efterfrågades flitigt i soliga Karlstad där Unionens nyligen höll kongress. Ordet betyder omröstning och ombuden kan begära det om det är osäkert hur många som ropade ja till det ena eller andra förslaget till beslut.

För den som inte brukar delta på liknande möten är ordet kanske inte välkänt. Så är det med så kallade fackuttryck – fiffiga för att de är exakta men ibland svåra för utomstående. Förmodligen använder du själv ett gäng sådana begrepp. Vi på Kollega har gjort ett ”knäck” (journalistord som betyder artikel) om fackord och förkortningar från arbetslivet – ta en titt här för att se hur många av dem du känner igen.

För kongressdeltagare krävs det tåligt sittfläsk, den saken är klar

Tillbaka till kongressen, som hålls vart fjärde år. Ombuden från hela landet diskuterade förbättringar av löner och arbetsmiljö och en mängd andra frågor som har med jobbet och facket att göra. Till exempel arbetstid, hållbarhetsarbete, AI:s påverkan på framtida jobb, behovet av fler unga på fackliga uppdrag och huruvida förbundet har gått för långt i digitaliseringen av fackliga kurser och evenemang. Engagemanget var stort och diskussionerna blev långa – för kongressdeltagare krävs det tåligt sittfläsk, den saken är klar.

Trots det soliga vädret var det också en kongress där de mörka molnen från övriga världen kom nära och vi påmindes om hur priviligierade vi är samt att vi aldrig kan ta demokratin för given. Flera gäster från Belarus berättade om hur fackligt aktiva döms till långa fängelsestraff, många av dem trots att de är gamla och sjuka. Att fängsla fackliga företrädare och ledare är ju förfärligt, och det händer alldeles nära oss – det är bara 80 mil mellan huvudstäderna Stockholm och Minsk.

Internationellt

Ala Tsvirko slipper utvisas - kan få asyl i Polen

Johanna Rovira Publicerad 16 oktober 2023, kl 13:27
Ala Tsvirko slipper utvisas - kan få asyl i Polen
Bild från Unionens kongress där medverkande håller upp skyltar som bildar orden Frige alla fackliga fångar i Belarus!
Ala Tsvirko slipper utvisas - kan få asyl i Polen