Därför älskar vi förkortningar på jobbet

”Kul att ha dig här, Sabina! Har förstått att du ska jobba på sälj med NPS och NKI. Själv heter jag Anders och jobbar sedan tre månader som CFO. Hoppas att vi ses på APT på torsdag!”

Att komma ny till en arbetsplats är inte så lätt – av flera skäl. Man känner ingen, vet inte om det är matlåda som gäller och går lätt vilse på väg till mötesrummet. Om man dessutom inte förstår vad folk säger blir det extra bökigt, för på jobbet pratar vi gärna det som forskarna kallar fackspråk.

– Fackspråk används inom ett visst, smalt område. Det består av ord som inte är relevanta att använda utanför facket. På mitt jobb pratar vi exempelvis om possessiva pronomen, men det gör man inte på de flesta andra arbetsplatser, säger Ylva Byrman, språkforskare vid Göteborgs universitet.

Alla branscher har sina egna fackspråk. De består i huvudsak av vanliga ord som fått en annan innebörd i fackspråket än i allmänspråket. Enligt Alma Hjertén Soltancharkari, språkvårdare på Institutet för språk och folkminnen, finns fackspråk för att det fyller en funktion, precis som alla andra varianter av språk, till exempel dialekter.

– Fördelarna med fackspråk är att det gör kommunikationen smidig: vi använder ord som människor inom samma yrke känner igen och behöver använda för att utbyta information och kunskap med varandra. Det skapar också igenkänning och tillit. När vi använder fackspråk signalerar vi kunskap och auktoritet och det gör att vi framstår som mer trovärdiga. Vi känner samhörighet och förtroende för den som pratar, säger hon.

Vad är en akronym

En del av ett fackspråk kan vara akronymer och andra förkortningar. En akronym bildas av de första bokstäverna i de ord man vill förkorta, exempelvis Nato, FN och HR.

Andra förkortningar bildas oftast genom att man tar en del av ett ord, exempelvis fig. eller bil. för figur och bilaga, eller använder ett par av bokstäverna i ett ord, exempelvis ca eller dr för cirka och doktor.

– Vi gillar förkortningar och min känsla är att de har blivit vanligare. Det kan bero på att vi är vana vid att använda förkortningar i exempelvis SMS och sociala medier. Skriftspråk påverkar talspråket och därför kan man tänka sig att det korta, så kallade SMS- språket, påverkar allt annat språk, säger Alma Hjertén Soltancharkari.

”Undvik akronymer i skrift”

Även Ylva Byrman tror att förkortningar har blivit vanligare, särskilt i fackspråk.

– Om ord är långa och vi använder dem ofta kortar vi dem. Det är ingen tillfällighet att de 20 vanligaste orden i svenskan är korta, som ”och”, ”att”, ”på” och ”är”. I fackspråk behöver vi ofta prata om långa sammansatta ord och då kortar vi ner dem för att effektivisera språket och för att alla ändå förstår, säger hon.

Ändå höjer hon ett varningens finger för akronymer – i alla fall i skrift.

– Jag är lite av en motståndare till dem eftersom de ofta bromsar upp läsningen. Undantagen är väldigt vanliga akronymer som ”prao” eller ”FN”. Därför ska man tänka sig för innan man använder akronymer. Om någon behöver fundera över vad akronymen betyder är det bättre att skriva ut orden.

Vad betyder URL

Fackspråk är oftast gemensamt för ett yrke, oavsett arbetsplats. För den som är ny kan det visserligen ta tid att lära sig det, men när det är gjort är det bara att babbla på med branschkollegor. En säljare förstår vad B2B betyder, en webbredaktör vet vad en URL är (fast kanske utan att veta vad förkortningen står för), en byggnadsingenjör förstår ”plushöjd” och en jurist har inga problem med ”dispositiv”.

Lite snårigare blir det när vi kommer till jobbjargong, som kanske kan beskrivas som en blandning av fackspråk och slang. Varje arbetsplats har sin egen jargong och därmed blir det svårt för utomstående att greppa den. Kaffemaskinen kallas kanske för Maggan och kopiatorn för klonaren. Lunchstället på hörnet heter Salladsmagasinet men har fått namnet Kaninburen.

– Allt jobbspråk är vi-skapande och bygger gemenskap. Som ny börjar man som outsider, men blir gradvis en insider genom att göra som andra, dela ritualer och prata som de andra. Det finns såklart nackdelar med det också, men teambuilding syftar alltid till att skapa ett ”vi och dom”, säger Ylva Byrman.

Jargong kan bli exkluderande

Ja, för utomstående och nyanställda kan fackspråk och jargong ibland kännas exkluderande. Men det finns lösningar, enligt Alma Hjertén Soltancharkari.

– Det handlar om att ha en arbetsplatskultur som tillåter att man frågar om det är något man inte förstår. Sedan handlar det förstås också om att skapa en språklig medvetenhet inom organisationen. Vid extern kommunikation ska man alltid tänka på mottagaren. Om man är uppmärksam på sitt eget språk minskar risken att man fortsätter att använda fackspråk externt.