Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Utvecklingssamtal: Tipsen och största misstagen

Ditt utvecklingssamtal kan vara nyckeln till högre lön, sundare arbetsbelastning och nya karriärmöjligheter. Men då gäller det att nyttja dem rätt – och undvika de största misstagen.
Oscar Broström Publicerad 21 februari 2022, kl 06:00
Kvinnan pratar med man på ett kontor.
Att inte förbereda är ett av de vanligaste misstagen inför utvecklingssamtalet. Men om du nyttjar utvecklingssamtalet rätt kan det hjälpa både lön och karriär. Foto: Shutterstock

Varje år bör du som medarbetare ha ett utvecklingssamtal (även kallat IUP-samtal eller medarbetarsamtal) med din chef. Det här kan, för vissa, kännas som något man helst bara vill riva av eller till och med strunta i, men det finns stora fördelar för dig som medarbetare med att ha bra utvecklingssamtal.

Kom förberedd

Enligt Unionens Agnes Blom, som tidigare jobbade på förbundets rådgivning och då ofta pratade utvecklingssamtal med medlemmar och som också suttit på andra sidan under medarbetarsamtal i sin nuvarande roll som gruppchef, är det största misstaget du kan göra att komma oförberedd.

– Om du kommer till utvecklingssamtalet tänker att det är chefen som ska styra innehållet så har du nog missat målet, säger hon.

Innan samtalet bör du fundera över din tjänst, dina arbetsuppgifter, din arbetsbelastning och vad som fungerar och inte fungerar inom organisationen. Unionen punktar här upp flera ingångsfrågor du kan ta med dig till mötet.

Var ärlig men tydlig

Det kan kännas obekvämt eller fel att säga till din chef att du inte trivs med en arbetsuppgift, att du vill göra något annat eller att du har för mycket att göra, men du har mycket att vinna på att faktiskt göra det – om du uttrycker dina åsikter rätt. Agnes Blom säger att det är viktigt att vara ärlig, men att du kan undvika att låta negativ genom att försöka vara konstruktiv, tydlig och konkret.

Om du till exempel tycker att du har för mycket att göra, skriv då ned alla dina arbetsuppgifter, visa dem för din chef och be om stöd.

– I stället för att bara säga vad du är missnöjd med kan du be din chef om hjälp. Du kan säga: ”Jag har märkt att jag inte hinner med. Kan jag prioritera arbetsuppgifterna eller hur ska jag tänka? Kan du vara mitt bollplank?”, säger Agnes Blom.

Kan påverka lönen

På många arbetsplatser kombineras utvecklings- och lönesamtalet. Om du har möjlighet att påverka det, är ett tips att göra samtalen separata, något som Unionen också rekommenderas.

Då kan du använda utvecklingssamtalet för att bygga på argumenten inför ditt lönesamtal. Under utvecklingssamtalet kan du fråga vad chefen värdesätter och uppskattar med ditt arbete. Det här kan du sedan ta med dig till lönerevisionen som skäl till en högre lön.

Utvecklingssamtalet kan också ha en påverkan över lönen på längre sikt. Samtalet med din chef kan ligga till grund för vilka arbetsuppgifter du har, hur din tjänst ser ut och hur din karriär utvecklas och därför påverka lönerevisioner kommande år.

Vanlig miss: Kortsiktigt tänk

Utvecklingssamtalet är en möjlighet att prata om det som händer här och nu i ditt arbete, men något många missar är att lyfta blicken.

– Som chef har jag upplevt att många medarbetare stirrar sig blinda på den tjänst de har här och nu, men i många större företag finns karriärmöjligheter internt. Börjar du känna sig klar i din nuvarande tjänst, vad är då nästa steg och vad har vi för möjligheter för att kompetensutveckla? Man får tänka att utvecklingssamtalet både är en möjlighet i det korta perspektivet, men också i det långa – vad har jag för framtid inom organisationen? säger Agnes Blom.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.