Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Var tredje chef får inte utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal kan ha avgörande betydelse för den som är chef. Trots det blir var tredje utan. Att strunta i samtalen är ett brott mot flera av Unionens kollektivavtal – och kan leda till skadestånd.
David Österberg, Ola Rennstam Publicerad 18 november 2021, kl 06:00
21 procent fick inte konstruktiv feedback av sin chef under sitt senaste utvecklingssamtal, visar en Novusundersökning som Chef & Karriär har beställt.

Alla chefer borde ha regelbundna utvecklingssamtal med sin chef. Samtalen är ett av de viktigaste instrumenten en arbetsplats har – och därför behöver de tas på allvar. Det anser i alla fall Kerstin Ljungström, organisationskonsult som också skrivit en bok om samtal.

– Det är en chans att förmedla förväntningar och företagets mål. Men också om att få veta mer om medarbetarnas behov, utveckling och motivation. Hur uppfattar de sin arbetssituation? Hur ser de på framtiden för företaget? Det är också ett tillfälle att få veta mer om medarbetarnas livssituation och om det är något man behöver ta hänsyn till i förhållande till vilka krav man kan ställa, säger hon.

"Dessa företag gör misstag"

Men trots vikten av bra utvecklingssamtal är det långt ifrån alla chefer som får några. Enligt en Novusundersökning som Chef & Karriär har beställt har tre chefer av tio inte haft utvecklingssamtal med sin chef det senaste året.

Den uppgiften bekymrar Sara Hedman Hallonstén, avtalsspecialist på Unionen.

– Det ligger både i individens och företagets intresse att hålla samtal om medarbetarnas utveckling i bolaget, och det gäller i synnerhet cheferna som ska föregå med gott exempel. Dessa företag gör ett misstag som inte tar chansen att nå sina chefer, säger hon.

Kerstin Ljungström håller med.

– Många har bilden av att chefer ska vara självförsörjande, men de är också människor. De behöver också höra om deras tolkning av vad de gör och vart verksamheten är på väg stämmer. Om ledningen inser att den har mycket att hämta genom att få veta vad mellancheferna har sett och upplevt tror jag att det skulle se annorlunda ut.

"Det känns ruttet"

En som vet hur det är att gå miste om utvecklingssamtal är Hans. Han har jobbat tre år som mellanchef på ett startupbolag i Sydsverige. Till skillnad från tidigare arbetsplatser har han inte fått något utvecklingssamtal under sin tid i företaget.

– Ledningen tycker inte att det är viktigt. Jag har frågat varför men det har inte landat väl – det har slagit tillbaka i form av repressalier, man börjar leta fel, vilket är en ganska barnslig reaktion, säger han.

Att få ett årligt medarbetarsamtal skulle betyda mycket för Hans i rollen som chef.

– Nu får man inte en gemensam diskussion om hur det har det gått, vad som är viktigt, vad ska jag prioritera bort och hur vi ska vi jobba framöver. Det känns ruttet, för jag är inte bara en utförare utan har något att tillföra.

Han beskriver bolagets attityd till medarbetarna som omodern. Det är lågt i tak och ledningen vet alltid bäst.

– De tycker att man ska vara tacksam för att få jobba här och ser inte personalen som viktig resurs. Det är en farlig utveckling när cheferna inte får utvecklingssamtal, vi är ju den förlängda armen ut i organisationen.

Brott mot kollektivavtalen

Att inte se till att chefer får utvecklingssamtal riskerar att påverka både företaget och de anställda negativt. Men det är dessutom ett brott mot flera av Unionens kollektivavtal, enligt Sara Hedman Hallonstén.

– Att inte följa skrivningarna i kollektivavtalet är ett brott som Unionen kan driva för att få skadestånd. Risken med en utveckling där kollektivavtalen inte följs är i långa loppet är att hela avtalsmodellen kan sluta fungera, säger hon.

Den som blir snuvad på sitt utvecklingssamtal får, enligt Sara Hedman Hallonstén, sämre koll på vilka grunder ens lön sätts och vilka mål man har i sitt arbete.

– På ett utvecklingssamtal av bra kvalitet ska man få en uppfattning om hur man kan höja sin lön. Det är då man stämmer av att man jobbar på rätt sätt, driver frågorna i linje med företagets målbild och vad arbetsgivaren förväntar sig av dig som anställd.

Av dem som får utvecklingssamtal är de flesta – 65 procent – nöjda med samtalet, enligt vår undersökning. Men relativt många, 26 procent, svarar ”varken eller” på frågan och fyra av tio skulle inte sakna att inte ha samtal.

Andreas Högström har arbetat i butiksbranschen i 20 år, flera av dem som chef. Han anser att de högre cheferna alltför sällan tar samtalen på allvar.

– Min erfarenhet är att chefer inte har tillräcklig tid att lägga på dem, att de ofta är dåligt förberedda och att samtalen saknar konkret information eller feedback. Dessutom saknas återkopplingen efter samtalet vid behov. Om man tar upp saker som inte fungerar på arbetsplatsen vill man ha någon slags återkoppling, men oftast händer ingenting, säger han.

Som chef har han inte heller fått utbildning i hur han ska hålla samtal – utan har fått söka den kunskapen själv. Nu, efter flera års erfarenhet och samtal med medarbetare, har han fått till samtal som fungerar och ger resultat.

Sätt gräns på två timmar

Även Kerstin Ljungström betonar vikten av verkligen lägga tid och energi på utvecklingssamtalen. Varje samtal bör ta ungefär två timmar och det måste också finnas tid till förberedelse och analys.

– Jag tycker att man ska sätta en gräns på två timmar. Om man inte är färdig då får man ha ytterligare ett samtal. Längre än så orkar man inte hålla fokus. Har man kortare samtal än så finns risken att man inte kommer ner på djupet. Då smiter man kanske undan det som är känsligt eller de utmaningar som man behöver hantera.

Vad ska samtalet innehålla?

– Det finns tre frågor som är bra att utgå från: ”Vad får du av mig och ditt jobb som du behöver?” ”Vad får du av mig och ditt jobb som du inte behöver?” och ”Vad behöver du av mig och ditt jobb som du inte får?”. Utifrån dem kan man prata om allt från arbetssituation till relationer. Men viktigast är att chefen är nyfiken. Ett utvecklingssamtal ska inte vara något man bara betar av utan ett roligt samtal att se fram emot.

Läs mer: 11 tips till dig som är ny som chef

En av fem fick inte konstruktiv feedback

Har du haft utvecklingssamtal med din chef det senaste året?

Ja: 70 %

Nej: 30 %
 

Hur nöjd var du med ditt utvecklingssamtal?

Nöjd: 65 %

Missnöjd: 9 %

Varken eller: 26 %

 

63 % anser att utvecklingssamtalen är viktiga för den yrkesmässiga utvecklingen

 

61 % skulle sakna att inte ha utvecklingssamtal

 

21 % fick inte konstruktiv feedback av sin chef under utvecklingssamtalet

 

Har du själv hållit utvecklingssamtal för din personal det senaste året?

Ja: 79 %

Nej: 21 %

Cirka 650 chefsmedlemmar i Unionen besvarade vår enkät, som utfördes av Novus.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så blir du bättre på att bemöta hbtqi-kollegor

Är du osäker på hur du ska bemöta arbetskamrater som är hbtqi-personer? Kollega ger tips på vad du kan tänka på, och var du kan lära dig mer.
Noa Söderberg Publicerad 30 augusti 2024, kl 06:01
Så bemöter du dina HBTQI-kollegor på jobbet
Stöd hbtqi-kollegor – tips för ett inkluderande arbetsklimat. Kollega ger konkreta råd för att skapa en tryggare arbetsmiljö och hur du kan stötta dina kollegor genom kunskap och öppen dialog. Foto: Colourbox.

Forskning visar att hbtqi-personer diskrimineras på svenska arbetsplatser – och att det kan få allvarliga konsekvenser för liv och hälsa hos den som drabbas. Oavsett om du är chef, förtroendevald eller annan anställd kan du hjälpa till att ändra på det. Det är slutsatsen i en ny guide från Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Kollega ger sju konkreta tips på hur ni kan gå till väga.

Lär er nyckelbegreppen

Hbtqi står för Homosexuell, Bisexuell, Trans, Queer och Intersexvariation. Flera myndigheter och organisationer, däribland Diskrimineringsombudsmannen och RFSL, har information för den som är osäker på vad orden betyder och hur de används.

Fundera över din egen identitet

Forskning visar att flera delar av vår identitet – etnicitet, ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet, med mera – påverkar vår arbetsmiljö och karriärmöjligheter. Har du några sådana identitetslager som kan ha gjort det svårare, eller lättare, för dig på jobbet?

Anta inte att du vet allt om dina kollegor

Med stor sannolikhet känner du inte till den sexuella läggningen eller könsidentiteten hos alla dina kollegor och deras anhöriga. Kom ihåg det när ni talar om vardag, familj och privatliv. Acceptera alltid den könsidentitet eller sexuella läggning som en person själv uppger. Utgå samtidigt inte ifrån att alla är bekväma med att prata om sin identitet.

Säg ifrån

Markera, vänligt men bestämt, om en kollega säger kränkande eller diskriminerande saker om sina medmänniskor. Gör det även om det inte finns någon i rummet som, vad du vet, är exempelvis hbtqi. Lyssna på andras erfarenheter av vilka ord och benämningar om uppfattas kränkande. Forskning visar att ett vänligare samtalsklimat gör det enklare för hbtqi-personer att vara öppna med sin identitet, vilket i sin tur gör det lättare att må bra på jobbet.

Ta reda på hur du kan stödja dina kollegor i stunden

Den vanligaste formen av arbetsplatsdiskriminering mot hbtqi-personer sker i mötet med utomstående personer – kunder, klienter, patienter. Fundera på, och om möjligt fråga, hur du kan stötta dina kollegor i en sådan situation.

Gå igenom lokaler och klädkoder

Finns det könsneutrala toaletter? Finns det möjlighet för enskilda att byta om och duscha i avskildhet utan att det väcker uppmärksamhet? Är era klädkoder eller uniformer könsuppdelade, och finns det i så fall möjlighet att göra dem mer neutrala?

Prata om inkludering

Genom att hålla ordnade, schemalagda samtal om inkluderingsfrågor kan det bli lättare att lyfta problem. Samtalen kan kretsa kring en utbildning eller extern föreläsare, eller hållas av er själva. Det är viktigt att ha en tydligt utsedd samtalsledare som kan styra, och om det blir problem också avbryta, samtalet. Samtalsfrågor och ämnen finns bland annat hos Myndigheten för arbetsmiljökunskap.