Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lider du av en sjukdom som gör att du är borta ofta från jobbet, men kanske korta perioder? För den som har exempelvis migrän eller kraftig mensvärk kan det svida i plånboken i längden. Men vad många inte känner till är att det faktiskt finns ett särskilt högriskskydd att ansöka om hos Försäkringskassan. Om en läkare ställer prognosen att du kommer att vara borta från jobbet mer än tio gånger på ett år, kan du helt slippa karensdagar.
– Det särskilda högriskskyddet infördes samtidigt som karensdagen, 1991, just för att skydda folk som är borta mycket från jobbet, säger Cecilia Udin, försäkringsspecialist på Försäkringskassan.
Vilka sjukdomar som ger rätt till högriskskyddet vill inte Cecilia Udin specificera.
– Vi bedömer inte utifrån olika sjukdomar, utan det handlar om hur sjukdomen slår mot den enskilda individen. Men det kan till exempel röra sig om migrän, kraftig mensvärk eller olika allergier som gör att man är borta vissa tider under året.
Trots att över en miljon människor lider av migrän och det måste finnas tusentals andra som skulle kunna vara betjänta av skyddet, är det bara uppskattningsvis mellan 13 000 och 14 000 personer som har fått det beviljat. En trolig orsak är att många inte känner till möjligheten att söka särskilt högriskskydd.
– Vi försöker inte göra det okänt, men vi har väl inte direkt gjort reklam för det heller, erkänner Cecilia Udin.
Samtidigt som den enskilde slipper karensdagar slipper också arbetsgivaren betala sjuklön för en anställd som har särskilt högriskskydd. Men det är den anställde som måste ansöka om skyddet. För att få högriskskyddet beviljat måste sjukdomen vara väl dokumenterad och Cecilia Udin föreslår att man skickar med ett läkarutlåtande med en prognos på att man kommer att vara borta mer än tio dagar.
– Är du sedan bara borta åtta eller nio dagar så spelar inte det någon roll, det är ju bara bra. Har du fått högriskskyddet beviljat så har du.
Har du väl fått skyddet beviljat spelar det heller ingen roll varför du är sjukfrånvarande - man slipper karensdag oavsett om man är hemma för migrän eller för exempelvis förkylning eller magsjuka. Vanligtvis ansöker du för ett år i taget, även om det finns ett fåtal som fått högriskskyddet beviljat tills vidare.
Lider du av en sjukdom med längre skov, där du är borta mer än 28 dagar i följd, finns det ett särskilt högriskskydd även för det. Då kommer du inte undan karensdagarna, men arbetsgivaren slipper betala din sjuklön.
– Det skyddet är för att arbetsgivaren ska kunna anställa en person med frekvent sjukfrånvaro, säger Cecilia Udin.
Allmänt högriskskydd är något som alla anställda kan åtnjuta. Det innebär att ingen ska behöva ha mer än 10 karensdagar på ett år. Har du varit sjuk tio gånger så slipper du alltså den elfte karensdagen. Om arbetsgivaren håller koll, vill säga.
– Allmänt högriskskydd är inget man ansöker om. Det är något som arbetsgivaren ska hålla reda på, säger Cecilia Udin.
Läs mer på Försäkringskassans webbplats - sök på särskilt högriskskydd.
En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.
De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Men enligt SD blir det ingen förändring:
– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet.
Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.
När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket.
Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.
– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete.
Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare.
– En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg.
Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större.
– Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på.
Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?
– Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent.
Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen.
Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler.
– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering.
Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.
Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.