Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Ändrad karenstid gynnar deltidsanställda

Från och med nästa år får du karensavdrag i stället för karensdag om du blir sjuk. En förändring som Unionen efterlyst och som innebär en förbättring för bland annat anställda med oregelbunden arbetstid.
Johanna Rovira Publicerad 3 december 2018, kl 14:17
Colourbox
Dagens system slår hårt mot personer som har arbetstiden koncentrerad till ett fåtal arbetsdagar i veckan. Colourbox

För majoriteten av alla anställda, det vill säga alla som jobbar heltid fem dagar i veckan, åtta timmar om dagen, innebär lagändringen ingen större förändring - du får lika mycket i lönekuvertet om du blir sjuk efter nyår som om du blir sjuk i dag. Men för personer med oregelbunden arbetstid eller deltidsanställda blir det en klar förbättring efter årsskiftet.

Det system vi har i dag, med en karensdag första dagen på sjukskrivningen, slår hårt mot personer som har arbetstiden koncentrerad till ett fåtal arbetsdagar i veckan. Ponera exempelvis att du endast jobbar måndag och tisdag och blir sjuk på måndagen. Vips ryker halva veckoinkomsten redan på måndagen.

Det karensavdrag som träder i kraft från och med 1 januari 2019 föreslås uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön. Hur avdraget ska beräknas ska fack och arbetsgivare avtala om.

Karensavdraget är något som bland andra Unionens samhällspolitiske chef Henrik Ehrenberg efterlyst  just eftersom det slår hårt mot vissa anställda:

– Att beräkna karensavdrag på motsvarande exempelvis 10-20 procent av veckoinkomsten vid sjukskrivning, vore mer rättvist för personer med oregelbunden arbetstid, sade Henrik Ehrenberg till Kollega förra året.

Läs mer: Unionen vill se ändrad karensdag

Läs mer: Företaget som skrotat karensdagen

Sjukförsäkring

Så påverkade Covid-19 sjuskrivningarna

Under pandemin smittades över två miljoner svenskar av coronaviruset. Men få tjänstemän var sjukskrivna längre än två veckor, visar nya siffror.
Lina Björk Publicerad 22 april 2024, kl 13:04
Medicintabletter och en termomenter som visar febertemperatur.
Låg sjukfrånvaro hos svenska tjänstemän under pandemin. Karolinska Institutets analyser av tjänstemännens hälsa visar att Covid-19 hade liten påverkan på tjänstemännens sjukskrivningar. Foto: Colourbox.

När covid-19 spreds över världen påverkade det både vårt arbetssätt och reglerna för sjukskrivning. De flesta privata tjänstemän kunde jobba hemifrån och regeringen beslutade exempelvis att slopa karensdagen för att få anställda att stanna hemma när de kände förkylningssymptom. 

Nu har Karolinska Institutet tittat närmare på hur sjukfrånvaron såg ut för privata tjänstemän under åren för pandemin. Resultatet visar att de flesta tjänstemännen 82,5 procent, inte hade någon sjukskrivning alls under åren 2019 till 2021. Sjukskrivningarna minskade till och med för vissa diagnoser som depression och ångest, medan diagnoser som utmattningssymptom och stress ökade 2020. 

Pandemins påverkan på arbetslivet

Några näringsgrenar stack dock ut i siffrorna. Bland dem som sjukskrevs för covid-19 eller relaterad diagnos fanns anställda inom vård, omsorg, sociala tjänster och omsorg. Andra relevanta faktorer för en coviddiagnos var lägre inkomst, högre ålder och att vara född utanför EU. 

Om studien

  • Ingår i ett större forskningsprojekt om sjukskrivning- sjuk och aktivitetsersättning.
  • Studien följer 1,4 miljoner privata tjänstemän i åldern 18 till 67 år under åren 2019 till 2021.
  • Karolinska Institutet har utfört studien på uppdrag av PTK och Svenskt Näringsliv och den har finansierats av tjänstepensionsbolaget Alecta.