Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Ofta sjuk? Så slipper du karensdagen!
En kronisk sjukdom kan svida hårt ekonomiskt. Trots att otaliga lider av migrän, reumatism och andra sjukdomar som kommer i skov, känner de flesta inte till att de både kan slippa karensdagen och öka sina chanser på arbetsmarknaden.
Att under anställningsintervjun ärligt erkänna att du lider av en sjukdom som innebär att du kommer att vara borta från arbetet en hel del, ökar knappast dina möjligheter att få jobbet. Såvida du inte samtidigt påpekar att din eventuella frånvaro inte kommer att kosta arbetsgivaren ett öre.
– Särskilt högriskskydd infördes samtidigt som karensdagen just för att skydda anställda som är borta mycket från jobbet. Det kan fungera som inträdesbiljett när man söker nytt jobb och ska förhindra att arbetsgivare undviker att anställa personer med frekvent sjukfrånvaro, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.
Alla som är sjuka tio gånger under tolv månader slipper fler karensdagar under resten av perioden, det kallas allmänt högriskskydd. Med särskilt högriskskydd slopas karensdagen helt och arbetsgivaren slipper betala sjuklön. För att få det särkskilda skyddet måste sjukdomen vara väldokumenterad och läkare bekräfta att du kommer att vara borta från jobbet mer än tio gånger närmaste året.
Högriskskyddet beviljas ett eller i vissa fall två år i stöten. Har du väl fått det så spelar det ingen roll varför du är sjukfrånvarande – du slipper karens oavsett om du är hemma på grund av din sjukdom eller på grund av exempelvis magsjuka. Det gör heller inget om du är sjuk sju gånger i stället för tio.
Trots att det finns hundratusentals som lider av sjukdomar som uppfyller kriterierna är det bara knappt 8 500 som har fått det särskilda högriskskyddet beviljat. Både Försäkringskassan och Migränförbundet menar att det beror på att folk inte känner till att skyddet existerar.
– Vi har i vår kampanj ”Erkänn migrän” ställt krav på Försäkringskassan att bättre förmedla information om högriskskyddet, säger Helena Elliot på Migränförbundet.
Och Cecilia Udin på Försäkringskassan säger att man inte har marknadsfört det särskilda högriskskyddet tillräckligt även om man för ett år sedan tog fram ett informationsmaterial som riktar sig både till arbetsgivare och de som kan ansöka om förmånen.
– Det går naturligtvis alltid att göra mer. Men vi kan inte informera de berörda direkt eftersom vi inte ser den korta sjukfrånvaron där arbetsgivaren betalar sjuklönen. Det är framför allt arbetsgivarna som borde känna till att skyddet finns och hänvisa anställda att söka, säger hon.
Malin Lundmark är grafisk formgivare och lider av migrän sedan tidiga tonåren. Hennes anfall kan komma tätt, ibland så ofta som två, tre gånger i veckan. Hälften av gångerna kan det hjälpa med mediciner i form av injektioner och att lägga sig i ett svalt, tyst rum. Andra gånger blir anfallen så kraftiga att hon är utslagen i dagar.
– När jag är stressad riskerar jag att hamna i en ond cirkel där jag får migrän vid minsta lilla förändring.
När Malin Lundmark fick erbjudande om jobb på en liten reklambyrå talade hon frankt om att hon led av sjukdomen. Då kände varken hon eller arbetsgivaren till särskilt högriskskydd.
– Eftersom det var ett litet företag, med få anställda, slog det hårt mot arbetsgivaren när jag var hemma. Någon period var jag borta ofta och då var det tufft att ringa och säga att nu är jag sjuk igen.
Av en ren slump fick hon reda på att skyddet fanns.
– När jag fick högriskskyddet beviljat slapp jag ha dåligt samvete över att vara en ekonomisk belastning för företaget. Det gjorde att jag kände mig lugnare. Anfallen blev inte färre, men kortare.
– I samma veva fick jag insikt om att det här är en del av mitt liv, det är bara att acceptera, säger Malin Lundmark.
Egenföretagare
Egenföretagare som har valt en eller sju karensdagar kan också få sjukpenning från första dagen med stöd av bestämmelserna om särskilt högriskskydd. Det kan däremot inte de egenföretagare som valt karenstid på 14, 30, 60 eller 90 dagar. Som aktiebolagsdelägare så har man rätt till särskilt högriskskydd om man är anställd i aktiebolaget.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Hårdare sjukregler stoppas – av Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna säger nej till att återinföra hårdare regler i sjukförsäkringen, rapporterar tidningen Arbetet. Skrotningen ingår som en del i budgetförhandlingarna, enligt SD.
En utredare föreslog före sommaren att regeringen bör återinföra en hårdare sjukförsäkring. Stridspunkten har varit idén om en bortre gräns efter 180 dagar. Då skulle, enligt förslaget, det den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden (mot ”normalt förekommande arbete”). Tar den sjuke inte ett sådant jobb skulle hen utförsäkras.
De nuvarande reglerna, som nu blir kvar, innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Ingen förändring i sjukförsäkringen
Men enligt SD blir det ingen förändring:
– Det kommer inte lyftas på agendan fler gånger utan vi är överens om att det är ingenting som vi ska gå fram med, säger Linda Lindberg, Sverigedemokraternas gruppledare till tidningen Arbetet.
Många har opponerat sig mot regeringens utredning av sjukförsäkringen som kom i våras. Inte minst facken. Förslaget kommer att ”kasta ut sjuka i arbete”, sa Unionens ordförande Peter Hellberg till Kollega i juni.
”Sjuka kommer att kastas ut i arbete”
Ett sätt att få fler tillbaka i jobb – eller sämre möjligheter till rehabilitering? Meningarna är delade om förslagen till en striktare sjukförsäkring. Unionens ordförande Peter Hellberg är starkt kritisk till att regeringen kan komma att återinföra tuffare regler.
När du varit sjuk i 180 dagar räcker det inte att du är för sjuk för att klara ditt gamla jobb för att få fortsatt sjukpenning. Du måste vara för sjuk för att klara något jobb alls. Så såg en omdebatterad regel i sjukförsäkringen ut för några år sedan. Det fick orimliga konsekvenser, ansåg den rödgröna regeringen och mjukade upp regelverket.
Nu vill nuvarande regerings utredare skrota lättnaderna och återgå till hårdare regler. Det har väckt reaktioner.
– Vi är oroliga att det här kommer att innebära att personer inte kommer att hinna fullfölja sin rehabilitering och kastas ut i arbetssökande när de fortfarande är sjuka, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.
Matchas mot din egen yrkesgrupp
De nuvarande reglerna innebär kortfattat att du får behålla sjukpenningen även efter 180 dagar om det mesta talar för att du kan komma tillbaka till ditt gamla jobb inom rimlig tid. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Den rödgröna regeringen gav för två år sedan en utredare i uppdrag att utvärdera hur förändringarna i sjukförsäkringens regelverk hade påverkat hur sjuka personer fullföljt sin rehabilitering och kommit tillbaka i arbete.
Efter regeringsskiftet ändrades utredningens direktiv och en ny utredare tillsattes. Den nya utredaren kom fram till att personer stannar längre i sjukskrivning och att sjukförsäkringen dessutom har blivit betydligt dyrare.
– En sjukförsäkring ska vara en buffert i det akuta läget och en hjälp att komma tillbaka i arbete på sikt. Syftet med lättnaderna var att personer skulle få tid till rehabilitering och komma tillbaka till sitt ordinarie jobb, så att siffrorna visar att de kunnat vara sjukskrivna längre är inte förvånade utan förväntat, säger Peter Hellberg.
Samhällskostnaderna blir större
Han menar att försäkringen visserligen har blivit dyrare de senaste åren, men att samhällskostnaderna för att gå tillbaka till de gamla reglerna blir större.
– Att en anställd får tid på sig att bli frisk tjänar personen, arbetsgivaren och samhället på.
Finns det en inlåsningseffekt i försäkringen då personer fortsätter att vara sjukskrivna?
– Jo, det kan det göra om parterna inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Du som anställd måste göra din del, arbetsgivaren och Försäkringskassan måste göra sitt. En positiv sak i utredningen är att man pekar på att det krävs bättre förutsättningar för rehabilitering. Det står vi bakom till hundra procent.
Den 2 april lämnade utredaren de nya förslagen till regeringen. De ska nu ut på remiss och exempelvis TCO, tjänstemännens centralorganisation, där Unionen ingår, ska tycka till om utredningen.
Att få människor tillbaka i jobb efter en sjukskrivning är en nyckelfråga, anser Peter Hellberg. Men det kommer inte att ske genom hårdare regler.
– En fungerande sjukförsäkring ska vara i samklang med ett gott arbetsmiljöarbete. Alla kan bli sjuka och då måste vi kunna lita på att vi får tid till rehabilitering.
Sjukförsäkring – det här gäller nu
Det är möjligt att få fortsatt sjukpenning efter dag 180 om övervägande skäl talar för att du kan återgå i arbete hos din arbetsgivare. Efter de dagarna ska Försäkringskassan matcha dig mot den yrkesgrupp du tillhör och inte mot hela arbetsmarknaden.
Sjukförsäkring – det här vill utredaren förändra
Efter 180 dagar ska det inte längre räcka att vara för sjuk för att klara av sitt vanliga arbete. Din arbetsförmåga ska prövas mot hela arbetsmarknaden och om det finns jobb som du borde klara av ska sjukpenningen dras in. Försäkringskassan ska inte precisera inom vilken yrkesgrupp den sjukskrivne har arbetsförmåga, det räcker att hänvisa till ”normalt förekommande arbete”.
Utredningens förslag (som är fler än ovan) är nu ute på remiss och instanserna har till och med 1 juli på sig att svara.
