Hoppa till huvudinnehåll
Semester

20 viktiga frågor om semestern

Jag ska hoppa fallskärm hela min semester, säger Hanna Törnqvist, en av de anställda i turistbranschen som berättar om sina bästa semestertips i vår enkät. Vad händer om hon vrickar foton och tvingas sjukskriva sig under ledigheten? Svaret hittar du bland de 20 viktiga frågor om semestern som vi sammanställt.
Publicerad

Semester handlar inte bara om att packa väskan och ge sig av hemifrån under några lata sommardagar. Semestern måste planeras och finansieras. Arbetsgivaren ska bevilja ledigheten. Och det är hög tid att ansöka om semester om du inte redan har gjort det.

Semester borde bara vara enkelt och skönt, men det finns fällor. Därför har vi sammanställt 20 frågor om semester som reder ut det viktigaste du behöver veta. Denna råkost är kryddad med bland annat initierade råd från några som arbetar med turism och med några bra tips för dig som vill semestra billigt.

1. Hur lång semester har jag laglig rätt att få?

Svar: Enligt lagen har du rätt till 25 dagars semester. Om anställningen börjar efter den 31 augusti har du ändå rätt till 5 dagars semester det året. Även om du inte tjänat in full betald semesterledighet har du normalt rätt att vara ledig i 25 dagar under semesteråret, men alltså inte rätt att få betalt för alla dagar. Du är inte tvungen att ta ut obetald semester.

2. Har jag själv rätt att bestämma hur jag tar ut semestern i sommar?

Svar: Du har rätt till 4 veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Däremot är det arbetsgivaren som slutgiltigt bestämmer när under den perioden din ledighet ska förläggas om ni inte är överens.
 

3. Vilken semesterlön ska jag få?

Svar: När arbetsgivaren har kollektivavtal kompletteras din vanliga lön med ett semestertillägg. Semestertillägget är 0,8 procent av månadslönen per semesterdag.
För den som har provision eller annan rörlig lön är reglerna lite annorlunda. Då är
semestertillägget 0,5 procent av den sammanlagda rörliga lönedel som betalats ut under intjänandeåret 1 april till 31 mars.

Om arbetsplatsen inte har kollektivavtal så gäller semesterlagens regler. Du får då istället en semesterlön som är 12 procent av inkomsten under perioden 1 april till 31 mars, minus utbetald semesterlön.

4. Vad är semesterersättning?

Svar: Semesterersättning är ekonomisk ersättning för intjänade semesterdagar som du inte har kunnat ta ut när semesteråret är slut eller innan du slutar din anställning.

5. Vi lämnar in våra semesterönskemål redan i mars, men när måste arbetsgivaren informera mig om när jag får min semester?

Svar: Du har rätt att få besked senast två månader innan din semester ska börja.

6. Jag ska börja jobba deltid. Det blir 75 procent från och med april i år. Hur påverkar det årets semester? Blir den kortare än tidigare? Vad säger kollektivavtalet?

Svar: Att din arbetstid förändras påverkar inte antalet intjänade semesterdagar, d v s semesterns längd. När du tar ut din semester i år så bygger den på att du tjänade in den medan du arbetade heltid. Därför ska din semesterlön beräknas utifrån heltidslönen som du hade under intjänandetiden.

7. Jag har sagt upp mig och har 3 månaders uppsägningstid. Sista arbetsdagen är i maj. Kan arbetsgivaren säga att jag måste ta ut min semester?

Svar: Nej, arbetsgivaren har inte rätt att lägga ut semester under uppsägningstiden om ni inte är överens om detta. Har du redan begärt semester och fått den godkänd, så ligger den fast.

8. Har jag rätt till fler semesterdagar när jag fyllt 40 år?

Svar: Om du har ett kollektivavtal på din arbetsplats kan du har rätt till fler semesterdagar. Det beror på vad avtalet säger. I andra fall gäller semesterlagens 25 dagars semester, betalda eller obetalda. Finns det kollektivavtal så har man i vissa fall fler semesterdagar.

9. Jag började min anställning i januari har jag rätt till semester i sommar eller kan jag få förskottssemester?

Svar: Du hinner tjäna in några dagars betald semester till och med den 31 mars i år. De kan du ta ut. Du kan därutöver komma överens med arbetsgivaren om förskottssemester. Den kan vara betald eller obetald. Därför är det viktigt att göra en skriftlig överenskommelse, för att senare vet vad ni är överens om.
Du kan bli återbetalningsskyldig för din betalda förskottssemester om du slutar din anställning på egen begäran inom 5 år. Det blir du däremot inte om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut obetald semester.

10. Vad är semesterår och intjänandeår?

Svar: Under perioden 1 april till och med 31 mars tjänar du in din semester, detta kallas för intjänandeåret. Perioden följer alltså inte kalenderåret.
Därefter kan du ta ut din semester under ett års tid, det kallas för semesteråret.

11. Jag har varit föräldraledig och skall börja jobba igen. Har jag rätt till någon betald semester?

Svar: Ja, 120 dagar är semesterlönegrundande, men om du är ensamstående gäller 180 dagar. Du har med andra ord rätt till 9 eller 13 betalda semesterdagar.

12. Jag vill inte ha mer än 3 veckors semester i sommar, kan jag spara resten?

Svar: Nej, man har bara rätt att spara de dagar som överstiger 20. De sparade dagarna kan sparas i upp till 5 år.

13. Om jag blir sjuk på semestern vad händer då med mina semesterdagar?

Svar: Du skall meddela arbetsgivaren som vanligt när du blir sjuk. Om du är utomlands och inte har möjlighet att ringa kan du skicka ett kort och då gäller poststämpelns datum som insjuknandedag, karensdag.
Du kommer istället att vara sjukskriven. Dina semesterdagarna finns kvar att ta ut vid ett senare tillfälle.

14. Jag vill ta ut semester i halvdagar, kan jag det?

Svar: Nej semester beräknas alltid i hela dagar.

15. Min arbetsgivare stänger i sommar, måste jag ta semester då?

Svar: Arbetsgivaren kan stänga arbetsplatsen och ska då underrätta arbetstagaren om detta i god tid. Om arbetstagaren redan har tagit ut 4 veckors semester och begärt att spara resten, och därmed inte har fler dagars semester att ta ut vid stängningen ska arbetsgivaren hålla arbetstagaren med jobb på arbetsplatsen. Om han inte kan detta måste han ändå betala lön under stängningstiden.

16. Min arbetsgivare säger att semesterersättningen ska ingå i lönen. Stämmer det?

Svar: Det är bara om anställningen omfattar högst 60 arbetstimmar och pågår i högst 3 månader som semesterersättning kan ingå i lönen. Det bör emellertid framgå av lönebesked/avtalet vilket som är lön och vilket som är semesterersättning

17. Om jag är sjuk och får ersättning från försäkringskassan, kan jag då samtidigt ta ut semester?

Svar: Nej, men om du är långtidssjuk har du rätt att få ut semesterersättning för de semesterdagar som du tjänat in och inte kunnat ta ut under semesteråret. Detta ska inte påverka din sjukpenning.

18. Vad händer med mina sparade semesterdagar om min anställning upphör? Vad händer med semesterdagarna som jag inte hinner med att ta ut?

Svar: Du får semesterersättning för sparade och intjänade dagar som du inte kan ta ut. Denna ersättning ska arbetsgivaren betala ut senast månaden efter att du slutat din anställning.

19. Jag är långtidssjukskriven, tjänar jag in någon semester då?

Svar: Ja, sjukledighet är semesterlönegrundande frånvaro under maximalt 180 dagar per intjänandeår under 2 år.

20. Är uppsägningstiden semesterlönegrundande?

Svar: Ja, det är hela anställningstiden som räknas.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Semester

Röda dagar 2025 – så maxar du semestern

Vilka är röda dagar 2025? Hur ska du maxa din ledighet 2025? Här är alla röda dagar och helgdagar nästa år. Och så tar du ledigt för att få så lång semester som möjligt.
David Österberg Publicerad 14 november 2024, kl 06:01
Röda dagar 2025. En kalender med ordet 2025 skrivet i rött mitt i.
Röda dagar 2025 - så gör du för att maxa ledigheten. Planera för mesta möjliga ledighet 2025. Upptäck alla röda dagar och hur du kan ta ut semester smartast för att få ut mesta möjliga lediga dagar. Foto: Colourbox.

Om du planerar och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2025 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2025. Med bara fyra semesterdagar vid julen kan du vara ledig 16 dagar om du har klämdag.

Totalt finns det 13 röda dagar 2025. Nio av dem är på en vardag. Påsken infaller sent 2025: påskafton är den 19 april.

Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.

Röda dagar och helgdagar 2025

1 januari (onsdag) Nyårsdagen

6 januari (måndag) Trettondagen

18 april (fredag) Långfredagen

20 april (söndag) Påskdagen

21 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (torsdag) Första maj

29 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag

6 juni (fredag) Sveriges nationaldag

8 juni (söndag) Pingstdagen

20 juni (fredag) Midsommarafton

21 juni (lördag) Midsommardagen

1 november (lördag) Alla helgons dag

24 december (onsdag) Julafton

25 december (torsdag) Juldagen

26 december (fredag) Annandag jul

31 december (onsdag) Nyårsafton

Fotnot: Aftnar som julafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.

Maxa ledigheten så här

Påsken, 10 lediga dagar

Påsken infaller sent i år. Skärtorsdagen är den 17 april. Tar du ledigt fyra dagar före påsken eller fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 12 april till den 21 april eller den 18 april till den 27 april.

Första maj, 7 lediga dagar

Om du har klämdagar i ditt anställningsavtal kan du få 7 lediga dagar genom att använda tre semesterdagar. Ta ledigt 28, 29 och 30 april och få en hel veckas semester. Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april kan du vara ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.

Har du inte klämdagar tar du semester den 2 maj och får fyra lediga dagar.

Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar

Här kan du göra samma sak som vid första maj: ta ledigt 26, 27 och 28 maj och få en ledig vecka när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 30 maj.

Jul och nyår, 18 lediga dagar

Jul och nyår är riktigt bra 2025, ur ett ledighetsperspektiv, särskilt om du har klämdagar. Då kan du få 18 lediga dagar med hjälp av bara fyra semesterdagar. Ta semester 22, 23, 29 och 30 december så kan du vara borta från arbetet mellan 20 december och 6 januari.

Har du inte klämdagar får du 16 dagars ledighet genom att använda fem semesterdagar.

Semester

Ensamhet på semestern – så övervinner du den

För den som känner sig ensam kan semestertider vara en tuff period. Men ensamhet går att bryta. Börja med att gå ut och ta för dig av sommaren är psykologen Martina Nelson råd.
Petra Rendik Publicerad 14 juni 2024, kl 06:04
Ensamhet på semestern.
Sommar och semester kan vara tuffa för den som känner sig ensam. Psykologen Martina Nelson tipsar om hur du bryter isoleringen: umgås med andra, även i små sammanhang, och planera aktiviteter för att minska ångest. Foto: Colourbox.

Sol och salta bad, glass och stora lass och sköna grillhäng med kompisar. Sommar och semester, som vi har längtat. 

Men inte alla. För människor som är eller känner sig ensamma kan vår mest sociala årstid vara riktigt ångestladdad. Ensamheten blir mer påtaglig när man inte kan gå till jobbet som vanligt eller ägna sig åt vardagliga aktiviteter som ofta pausas under sommarmånaderna. 

Så är det för Sara. Hon har två barn, bra kollegor och fina vänner, så riktigt ensam är hon inte. Men ändå känner hon sig ensam, allra mest under sommaren. 

– För mig blev semestern jobbig efter min skilsmässa. Plötsligt hade jag ingen att planera ledigheten med.  Mina vänner lever i kärnfamiljer och är upptagna med olika projekt, sommarhuset eller resande. Jag känner inte alltid att det finns plats för mig och mina barn i deras liv.  

Emotionell eller social ensamhet

Ensamhet ser olika ut. Den som Sara beskriver är en emotionell eller social ensamhet förklarar psykologen Martina Nelson.

– Hon har vänner men kanske inte någon riktig nära att anförtro sig till. Den andra ensamheten är där vi faktiskt känner att man inte har några vänner.

Martina Nelson vill också skilja på den självvalda och ofrivillig ensamheten. De flesta behöver och vill vara för sig själva ett tag för att få energi efter en stressig tid. Men det är när ensamhet blir ofrivillig och långvarig som den kan påverka hälsan negativt, både psykiskt och fysiskt.

– Ofrivillig ensamhet som kan leda till ångest och andra negativa känslor. Och det är ofta våra tankar som ställer till det för oss, säger Martina Nelson. 

Så hanterar du ensamhet och sommarångest

Psykolog Martina Nelson.
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Många förknippar ensamhet med något skamfullt och ett misslyckande. Det är så lätt att börja tänka ”ingen vill ju vara med mig så det är ingen idé att jag försöker söka kontakt”. Men det är just såna tankar som kan leda till att man isolerar sig ännu mer. 

Ett första steg att bryta den onda cirkeln är att ta itu med de negativa tankarna som hindrar dig från att göra saker som kan bryta ensamheten förklarar Martina Nelson. Har du som Sara vänner, fråga om du får hälsa på i stugan. Bjud in på en fika eller föreslå en middag. 

Har du få eller inga vänner exponera dig för situationer där du omger dig med andra, även om det känns tufft. Sätt dig på ett café, gå på loppis, anmäl dig till en sommarkurs eller fråga en kollega om han eller hon vill ses på semestern.

En mindre ensam semester

Sara säger att hon känner avund när hon hör kollegorna prata om sina sommarplaner. Hur ska hon hantera det? 

– Det är helt okej att känna så, det är vanligt att tänka och känna så. Men försök att inte fastna i tankarna. 

På jobbet ska det vara självklart att kunna prata om sina sommarplaner men Martina manar till eftertanke.

– Det är som med all inkludering. Man kanske ska vara ödmjuk och medveten om att semestern inte bara är härlig för alla. 

Bryt ensamheten: psykolog Martina Nelsons råd för en socialare semester

  • Vill du ha vänner att umgås med kan du behöva slänga dig ut i det som känns jobbigt. Isolera dig inte. Småprata med människor i affären eller hitta sammanhang där du omger dig med andra. Du kanske har en vän från förr som du inte träffat på länge? Var aktiv själv.
  • Investera i de relationer du har. Ifrågasätt den självkritiska rösten som säger att du bara tränger dig på hos kompisen i hennes sommarstuga. Gå emot tankarna och fråga istället om du får hälsa på. 
  • Planera in aktiviteter. Det behöver inte vara en charterresa eller annat som kostar mycket. Boka in småsaker, som en fika eller middag hemma. Att ha något inplanerat kan lätta sommarångesten. 
  • Bestäm dig för att försöka komma hemifrån varje dag en stund även om du inte har något inbokat.
  • Jämför dig inte med andra. Alla ser lyckliga ut på sociala medier, vi vet. Men det är en bild som inte säger något om hela verkligheten. För nästan ingen lägger ut bilder på släktbråket och griniga barn. 
  • Var schyst mot dig själv. Det är jobbigt att känna sig ensam men det är inget misslyckande. 
Semester

Varannan svensk vill ha mer flexibel semester

Mer än hälften av svenskarna skulle föredra ett annat upplägg än den klassiska industrisemestern. Det visar en undersökning av tankesmedjan Futurion.
Ola Rennstam Publicerad 3 juni 2024, kl 06:06
Många önskar mer flexibilitet kring när de tar ut sin semester för att bättre kunna kombinera arbete och fritid. Barnfamilj på strand.
Industrisemester? Nej tack! Varannan svensk önskar mer flexibilitet kring när de tar ut sin semester för att bättre kunna kombinera arbete och fritid, visar ny undersökning. Foto: Martina Holmberg/TT.

Lagstadgad semester har funnits som koncept sedan 1938. Trots att arbetslivet förändrats radikalt sedan dess väljer de allra flesta av oss fortfarande att ta ut våra lediga semesterdagar i juli och augusti. Det vill säga under den klassiska industrisemestern. Orsaken är förstås att många vill ha en längre sammanhängande ledighet. Men enligt en ny undersökning, som tankesmedjan Futurion gjort, skulle drygt hälften av svenskarna – 54 procent – föredra en helt annan fördelning av sina semesterdagar.

Industrisemester - nej tack

– Till syvende och sist handlar det om att människor önskar få mer makt och inflytande över arbetstiden och semestern, säger Ann-Therése Enarsson, vd på Futurion, i en kommentar.

De flesta av de drygt 1 000 personer som deltagit i undersökningen vill istället sprida ut sin ledighet, med till exempel tre veckor sommartid, en vecka över jul och resterande dagar utspridda över året. Andra skulle kunna tänka sig ha kvartalssemester eller öka sin veckoarbetstid för att kunna vara ledig under fler skollov.

Svårt släppa jobbet under semestern

Samtidigt uppger två av tre att behovet av semester inte alltid tillfredsställs. Två av de vanligaste anledningarna är att inte kunna släppa arbetet mentalt under ledigheten och att oförutsedda händelser krävt att man arbetat.

– Återhämtning är det som historiskt har motiverat semestern. Man kan fråga sig om en dryg månads ledigt väger upp för elva stressiga månader, eller om vi behöver modernisera synen på semestern som sådan, säger Ann-Therése Enarsson.

Varför behövs semester? 

• Hög press på leverans och prestation är det främsta skälet att behöva semester för personer med de högsta lönerna.

• Tufft livspussel och mycket vardagsbestyr är det främsta skälet att behöva semester för de med hemmavarande barn. Något fler kvinnor än män uppger det skälet.

• Stressigt arbete är det främst angivna skälen att behöva semester för de yngre (18–34 år).

• Slitsamt och psykiskt påfrestande arbete är det främsta skälet att behöva semester för personer anställda i offentlig sektor.

Läs hela rapporten här.

Källa: Futurion

Så får du ut mest av din semester

• Schemalägg semester ofta under arbetsåret.

• Planera in minst en långsemester om minst åtta dagar per år

• Välj semesteraktiviteter utifrån dina personliga preferenser.

• Undvik arbetsrelaterade aktiviteter under semestern.

• Planera din semester för att förhindra negativa händelser.

Källa: Professor Jessica de Blooms vid University of Groningen, Nederländerna.