Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Semester handlar inte bara om att packa väskan och ge sig av hemifrån under några lata sommardagar. Semestern måste planeras och finansieras. Arbetsgivaren ska bevilja ledigheten. Och det är hög tid att ansöka om semester om du inte redan har gjort det.
Semester borde bara vara enkelt och skönt, men det finns fällor. Därför har vi sammanställt 20 frågor om semester som reder ut det viktigaste du behöver veta. Denna råkost är kryddad med bland annat initierade råd från några som arbetar med turism och med några bra tips för dig som vill semestra billigt.
Svar: Enligt lagen har du rätt till 25 dagars semester. Om anställningen börjar efter den 31 augusti har du ändå rätt till 5 dagars semester det året. Även om du inte tjänat in full betald semesterledighet har du normalt rätt att vara ledig i 25 dagar under semesteråret, men alltså inte rätt att få betalt för alla dagar. Du är inte tvungen att ta ut obetald semester.
Svar: Du har rätt till 4 veckors sammanhängande ledighet under perioden juni-augusti. Däremot är det arbetsgivaren som slutgiltigt bestämmer när under den perioden din ledighet ska förläggas om ni inte är överens.
Svar: När arbetsgivaren har kollektivavtal kompletteras din vanliga lön med ett semestertillägg. Semestertillägget är 0,8 procent av månadslönen per semesterdag.
För den som har provision eller annan rörlig lön är reglerna lite annorlunda. Då är
semestertillägget 0,5 procent av den sammanlagda rörliga lönedel som betalats ut under intjänandeåret 1 april till 31 mars.
Om arbetsplatsen inte har kollektivavtal så gäller semesterlagens regler. Du får då istället en semesterlön som är 12 procent av inkomsten under perioden 1 april till 31 mars, minus utbetald semesterlön.
Svar: Semesterersättning är ekonomisk ersättning för intjänade semesterdagar som du inte har kunnat ta ut när semesteråret är slut eller innan du slutar din anställning.
Svar: Du har rätt att få besked senast två månader innan din semester ska börja.
Svar: Att din arbetstid förändras påverkar inte antalet intjänade semesterdagar, d v s semesterns längd. När du tar ut din semester i år så bygger den på att du tjänade in den medan du arbetade heltid. Därför ska din semesterlön beräknas utifrån heltidslönen som du hade under intjänandetiden.
Svar: Nej, arbetsgivaren har inte rätt att lägga ut semester under uppsägningstiden om ni inte är överens om detta. Har du redan begärt semester och fått den godkänd, så ligger den fast.
Svar: Om du har ett kollektivavtal på din arbetsplats kan du har rätt till fler semesterdagar. Det beror på vad avtalet säger. I andra fall gäller semesterlagens 25 dagars semester, betalda eller obetalda. Finns det kollektivavtal så har man i vissa fall fler semesterdagar.
Svar: Du hinner tjäna in några dagars betald semester till och med den 31 mars i år. De kan du ta ut. Du kan därutöver komma överens med arbetsgivaren om förskottssemester. Den kan vara betald eller obetald. Därför är det viktigt att göra en skriftlig överenskommelse, för att senare vet vad ni är överens om.
Du kan bli återbetalningsskyldig för din betalda förskottssemester om du slutar din anställning på egen begäran inom 5 år. Det blir du däremot inte om du blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att ta ut obetald semester.
Svar: Under perioden 1 april till och med 31 mars tjänar du in din semester, detta kallas för intjänandeåret. Perioden följer alltså inte kalenderåret.
Därefter kan du ta ut din semester under ett års tid, det kallas för semesteråret.
Svar: Ja, 120 dagar är semesterlönegrundande, men om du är ensamstående gäller 180 dagar. Du har med andra ord rätt till 9 eller 13 betalda semesterdagar.
Svar: Nej, man har bara rätt att spara de dagar som överstiger 20. De sparade dagarna kan sparas i upp till 5 år.
Svar: Du skall meddela arbetsgivaren som vanligt när du blir sjuk. Om du är utomlands och inte har möjlighet att ringa kan du skicka ett kort och då gäller poststämpelns datum som insjuknandedag, karensdag.
Du kommer istället att vara sjukskriven. Dina semesterdagarna finns kvar att ta ut vid ett senare tillfälle.
Svar: Nej semester beräknas alltid i hela dagar.
Svar: Arbetsgivaren kan stänga arbetsplatsen och ska då underrätta arbetstagaren om detta i god tid. Om arbetstagaren redan har tagit ut 4 veckors semester och begärt att spara resten, och därmed inte har fler dagars semester att ta ut vid stängningen ska arbetsgivaren hålla arbetstagaren med jobb på arbetsplatsen. Om han inte kan detta måste han ändå betala lön under stängningstiden.
Svar: Det är bara om anställningen omfattar högst 60 arbetstimmar och pågår i högst 3 månader som semesterersättning kan ingå i lönen. Det bör emellertid framgå av lönebesked/avtalet vilket som är lön och vilket som är semesterersättning
Svar: Nej, men om du är långtidssjuk har du rätt att få ut semesterersättning för de semesterdagar som du tjänat in och inte kunnat ta ut under semesteråret. Detta ska inte påverka din sjukpenning.
Svar: Du får semesterersättning för sparade och intjänade dagar som du inte kan ta ut. Denna ersättning ska arbetsgivaren betala ut senast månaden efter att du slutat din anställning.
Svar: Ja, sjukledighet är semesterlönegrundande frånvaro under maximalt 180 dagar per intjänandeår under 2 år.
Svar: Ja, det är hela anställningstiden som räknas.
Kollega-redaktionen tar julledigt och är tillbaka den 7 januari.
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Då kan du logga in och anmäla dig via den här länken, så får du från och med nästa år alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka. Fiffigt va?
Det hände sig i nådens år 2017, runt första advent, att en ombudsman på Unionen fick ett till synes enkelt ärende på sitt bord. En medlem hade enbart fått semesterlön på sin fasta lönedel, men inte på den provisionslön hon tjänat. De lokala förhandlingarna hade avslutats i oenighet.
Arbetsgivarna fortsatte hårdnackat vägra justera semesterlönen när Centrala ombudsmannen, Anna-Lena Glaad, tog över. Hon hade ingen aning om att detta enda ärende skulle växa betydligt i omfång och bli en dramatisk kamp mot klockan när hon övertog det.
– Det hade börjat gnissla en del på kontoret där medlemmen jobbade och fler verkade ha fått för lite semesterpengar. Sedan skickade arbetsgivaren av misstag en lista med massa namn, berättar Anna-Lena Glaad.
Hon började utforska listan. Namnen visade sig tillhöra medlemmar, före detta anställda som försvunnit i en företagsuppdelning och som troligtvis också blivit snuvade på semesterlön. Och nu var det bråttom – företaget hade semesterår som började och slutade vid årsskiftet och om förbundet inte agerade snabbt skulle medlemmarna gå miste om en hel del pengar.
– I normalfallet stoppas klockan när man påkallar tvisteförhandling, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjuristen som kopplades in på ärendet.
– Men när det gäller semesterfrågor bryts preskriptionstiden bara av att man väcker talan i domstol.
Fyra dagar före julafton, 20 december, satte sig Anna-Lena Glaad och fjorton kollegor ned och ringde upp 72 medlemmar för att höra om de ville bli företrädda av Unionen för att få ut sin rättmätiga semesterlön.
– Alla fick lägga laxen åt sidan för att hjälpa till. Ett femtiotal av medlemmarna accepterade och nu gällde det för dem att snabbt som ögat få fram lönespecifikationer som visade vad de tjänat de senaste åren, berättar Anna-Lena Glaad.
Under tiden satt juristen Pierre Dahlqvist och förberedde mallar till individuella stämningsansökningar som han kompletterade vartefter han fick klartecken och uppgifter från medlemmarna. I mellandagarna kunde ett femtiotal stämningsansökningar lämnas in till Stockholms tingsrätt. Och därmed var tidsfristen bruten.
Efter att stämningarna lämnats in visade sig arbetsgivaren vara mer samarbetsvillig och återvände till förhandlingsbordet. Stämningsansökningarna kallades tillbaka och cirka en halv miljon i bortglömda semesterslantar betalades slutligen ut till medlemmarna.
– Om man är osäker på sin semesterlön bör man ringa vår rådgivning, hellre en gång för mycket. Vår allmänna känsla är att en hel del semesterpengar fryser inne, säger Anna-Lena Glaad.
– Arbetsgivaren ska göra korrekta beräkningar, men semesterlagen är komplicerad och därför gör arbetsgivarna ofta fel, säger Pierre Dahlqvist som aldrig kommenterar enskilda belopp i uppgörelser.
– Man har ett eget ansvar att själv hålla koll för att inte riskera att förlora pengar. Det gäller inte bara semesterlönen.
Om du tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa ledigheten med hjälp av röda dagar och helgaftnar 2026 och få längre semester. Till exempel vid första maj eller julen 2026. Med sju semesterdagar vid julen kan du vara ledig 18 dagar om du har klämdagar.
Totalt finns det 13 röda dagar 2026. Sju av dem är på en vardag. Påsken infaller ganska tidigt 2026: påskafton är den 4 april. Påsken kan infalla mellan den 22 mars och 25 april.
Röda dagar är helgdagar som är arbetsfria enligt lag. En helgdagsafton är en dag före allmän helgdag då vissa jobbar halvdag medan andra jobbar, beroende på anställningsavtal. De flesta är lediga på helgdagsaftnar som julafton, midsommarafton och nyårsafton.
Många jobbar halvdag dagen innan en röd dag.
1 januari (torsdag) Nyårsdagen
5 januari (måndag) Trettondagsafton
6 januari (tisdag) Trettondagen
3 april (fredag) Långfredagen
4 april (lördag) Påskafton
5 april (söndag) Påskdagen
6 april (måndag) Annandag påsk
1 maj (fredag) Första maj
14 maj (torsdag) Kristi himmelfärdsdag
24 maj (söndag) Pingstdagen
6 juni (lördag) Sveriges nationaldag. Obs! De flesta kollektivavtal ger rätt till en annan ledig dag de år som nationaldagen infaller på en lördag eller helgdag.
19 juni (fredag) Midsommarafton
20 juni (lördag) Midsommardagen
31 oktober (lördag) Alla helgons dag
24 december (torsdag) Julafton
25 december (fredag) Juldagen
26 december (lördag) Annandag jul
31 december (torsdag) Nyårsafton
Fotnot: Aftnar som julafton, nyårsafton, påskafton och midsommarafton är inte röda dagar, men de flesta är ändå lediga då. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för dig.
Påsken, 10 lediga dagar
Påsken infaller ganska tidigt i år. Skärtorsdagen är den 2 april. Tar du ledigt fyra dagar efter påsken får du tio arbetsfria dagar: den 3 april till den 12 april. Det går såklart också att ta fyra semesterdagar innan påsken och också få tio lediga dagar: 28 mars till 6 april.
Första maj, nästan 9 lediga dagar
Om du jobbar halvdag på Valborgsmässoafton den 30 april är du ledig 4,5 dag utan att offra en enda semesterdag.
Du kan också ta ledigt 27, 28 och 29 april och på så sätt bara jobba en halvdag på nio dagar. Inte så blodigt, ju.
Kristi himmelfärdsdag, 7 lediga dagar
Om du har klämdagar har du möjlighet till riktigt lång ledighet här. Ta semester 11, 12 och 13 maj, så får du nio lediga dagar när sommaren är på intåg. Om du inte har klämdagar får du fyra dagars ledighet genom att ta semester den 15 maj.
Jul och nyår, 18 lediga dagar
Jul och nyår är halvbra 2026, ur ett ledighetsperspektiv, eftersom annandagen är på en lördag. Men du kan ändå få 14 lediga dagar med hjälp av bara fem semesterdagar. Ta semester 28, 29, 30 december och 4 och 5 januari så kan du vara borta från arbetet mellan 24 december och 6 januari.
Du kan också fläska på och dessutom ta semester den 7 och 8 januari och på så vis vara ledig i 18 dagar i sträck.