Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Samtalen du absolut inte ska ha på bussen

Tänk dig noga för innan du baktalar chefen eller din arbetsgivare på tunnelbanan eller på Facebook – gnäll och skitsnack kan göra att du bryter mot lojalitetsplikten och att du blir av med jobbet.
Publicerad
Man sitter i telefon på bussen.
Klarar du av dina jobbsamtal på väg till jobbet? Eller ventilerar du en stressig dag på bussen hem? Tänk på att skitsnack om din arbetsgivare kan vara brott mot lojalitetsplikten och kan leda till uppsägning. Foto: Syda Productions/Colourbox

– Det här är en levande fråga även om naiviteten kring sociala medier numera har minskat. I dag vet de flesta att det inte går att skriva vad som helst på öppna medier som Facebook och Twitter eftersom det kan få stor spridning. Det som skrivs är till skillnad från det som sägs också lättare att bevisa om det blir en tvist. I värsta fall kan det leda till att du betraktas som illojal mot din arbetsgivare och riskerar uppsägning, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen.

Det gäller också att hålla tand för tunga när du pratar i mobilen i offentlig miljö. Enligt en brittisk undersökning, från mobilföretaget O2, lyssnar åtta av tio medresenärer på ditt mobilsamtal i kollektivtrafiken. Men inte nog med det. Cirka 40 procent av dessa tjuvlyssnare är beredda att avslöja detaljer om det du diskuterat på sin Facebook eller Twitter.

Vanligast är att medresenärer spetsar öronen vid jobbrelaterat skvaller, lönediskussioner eller när mobilprataren ror en viktig affärsuppgörelse i hamn. Och det här kan få förödande konsekvenser eftersom det innebär att du riskerar att bryta mot lojalitetsprincipen som gäller för privata företag.

En tumregel är att ju högre ställning du har i ett företag desto högre är kraven på din lojalitet.

– Lojalitetsplikten bygger på en ömsesidig princip. Å ena sidan är du som arbetstagare skyldig att sätta arbetsgivarens intressen främst. Då gäller det att inte avslöja affärshemligheter eller tala illa om verksamheten. Arbetsgivaren har å andra sidan skyldighet att rehabilitera anställda som varit sjuka och låta äldre personal få mindre betungande uppdrag, framhåller Martin Wästfelt.

Men var går egentligen gränsen mellan yttrandefrihet och den så kallade lojalitetsplikten? Vi lever väl i ett fritt land?

– Tanken med lojalitetsprincipen är att du i första hand ska ta upp eventuella missförhållanden direkt med arbetsgivaren och försöka påverka deras agerande. Kritiken ska inte torgföras på allmän plats, säger Martin Wästfelt.

För fem år sedan stämde Unionen callcenterföretaget Go Excellent i Piteå som sparkade två anställda efter en diskussion på Facebook. Bland annat citerades artisten Yngvie Malmsteens uttalande "Unleash the fucking fury", som sannolikt syftade till en flygresa där Malmsten gick bärsärkargång. Personer på företaget uppgav att de uppfattade Facebook-skriverierna som regelrätta hot, både mot dem själva, men även mot företaget.

Fallet ledde till förlikning och Go Excellent gick med på förlikning samt erbjöd de spakade 300 000 kr i sammanlagd ersättning.

Några liknande fall som lett till uppmärksamhet har därefter inte inträffat för Unionens medlemmar.

Martin Wästfelt menar generellt att det gäller att tänka efter innan du talar vitt och brett i telefon eller postar ett inlägg om din chef eller arbetsgivare.

– Lojalitetsprincipen gäller åt båda håll och så länge vi vill att arbetsgivarna ska ta itu med kränkande särbehandlingar, rehabilitering och ha en omfattande omplaceringsskyldighet behöver vi värna lojalitetsprincipen.

Gertrud Dahlberg

Lojalitetsplikt och yttrandefrihet

För anställda i privata företag gäller en lojalitetsplikt mot arbetsgivare. Bryter du mot den och på något vis skadar företaget eller dess varumärke, så bryter du mot anställningskontraktet, vilket kan vara grund för uppsägning.

Statligt anställda omfattas också av lojalitetsplikten mot sin arbetsgivare. Men eftersom arbetsgivaren är lika med staten och därmed allmänheten, så blir den grundlagsstadgade yttrandefriheten en del av anställningsförhållandet. Det minskar betydelsen av lojalitetsplikten.

SvD

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.