Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Partiernas svar om ungdomsarbetslösheten
Ungdomsarbetslösheten är för hög. Det är alla riksdagspartierna överens om. Men hur vill de ta sig an problemet? Vi frågade Kollegas läsare vilka frågor som är de viktigaste inför valet i höst. Sedan ställde vi de frågorna till de åtta riksdagspartierna. I del 4 handlar det om ungdomsarbetslösheten.
Alliansen har sänkt krogmomsen och arbetsgivaravgifterna, vilket oppositionen har kallat dyra insatser med liten effekt. Det har redan länge funnits olika lärlings-, praktik- och YA-jobb, för att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden, men arbetsgivarna har hittills inte varit särskilt intresserade. Nu talas om ännu mer rabatt för att anställa unga, med sänkta ingångslöner. Och här skiljer sig partiernas inställning ordentligt.
Vi frågade de åtta riksdagspartierna:
- Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
- Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer (praktik, lärlingstjänster, YA-jobb etc) som redan erbjuds?
- Vill ni se sänkta ingångslöner för unga?
Gå direkt till partiernas svar:
Moderaterna
Kristdemokraterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna
MODERATERNA
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
M svarar:
- Ungdomar måste rustas redan i skolan. Därför har alliansregeringen bland annat infört lärlingsutbildning på gymnasiet och utökat antalet utbildningsplatser på högskolan med runt 20 000 platser sedan 2006.
- Alliansens satsning på YA-jobb. En reform som möjliggör att en ungdom kan lära sig jobbet på jobbet till avtalsenlig lön. En reform som beräknas leda till 30 000 nya jobb per år på sikt.
- Fortsatt sänkta trösklar för att anställa unga. Ungdomar under 26 år har idag en halverad arbetsgivaravgift. Den halverade krogmomsen är också en viktig reform som hjälpt många unga in på arbetsmarknaden.
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
M svarar: Systemen är nu på plats. Regeringen har avsatt medel för informationsinsatser och arbetar aktivt med att informera såväl kommuner och landsting som privata företag om möjligheten till exempelvis YA-jobb.
3. Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
M svarar: Nej. I Sverige har vi en välfungerande arbetsmarknadsmodell som bygger på kollektivavtalsenliga löner. Det är en väl fungerande modell som tillåter parterna att komma överens om skäliga lönenivåer.
KRISTDEMOKRATERNA
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
KD svarar:
- Sänkta arbetsgivaravgifter, i synnerhet i tjänstemarknaden har det visat sig effektivt att sänka priset på arbetskraften.
- Införa en lärlingsanställning som ny anställningsform. I ett första steg 18 månaders anställning upp till 23 års ålder, i nästa steg 36 månaders anställning upp till 30 år.
- Åtgärda bristerna i den yrkesorienterade utbildningen. Införa en tvåårig yrkesförberedande utbildning med ett frivilligt tredje år som kan läsas in i efterhand. Utbildningen behöver få ett utökat antal veckor med arbetsplatsförlagd utbildning som inte får ske på skolan.
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
KD svarar: Genom att stödformerna är attraktiva utgör de en konkurrensfördel för arbetsgivarna. Det är sedan arbetsgivarnas bedömning om de vill utveckla sina företag genom att utnyttja stödformerna.
Vill ni se sänkta ingångslöner för unga?
KD svarar: Lärlingsanställning skulle innebära en lägre ingångslön. Den sänkta lönen kompenserar för den unga personens lägre produktivitet, i anställningen ingår också ett utbildningsmoment som kompenserar för det sänkta löneläget.
FOLKPARTIET
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
FP svarar:
- Hög kvalitet i utbildningen och aktiva insatser för att minska avhopp från gymnasiet. Det är viktigt att så många som möjligt avslutar sina studier. Vi tror inte på tvång. Istället vill vi att det ska finnas en stor valmöjlighet också för den som är skoltrött och snabbt vill få ett jobb. Här är den ökade kvaliteten i yrkesutbildningarna en viktig faktor liksom möjligheten att gå yrkesvux.
- Sänk trösklarna in på arbetsmarknaden. Genom till exempel lärlingsutbildningar blir det lättare att få sitt första jobb. Även praktik, yrkesintroduktionsavtal och sänkt arbetsgivaravgift bidrar till att göra det lättare för unga att komma in på arbetsmarknaden.
- Ett näringslivsklimat som gör det enkelt och attraktivt att bedriva företag i Sverige. Inte minst måste det vara intressant för företag att anställa här, att våra utbildningar håller en hög kvalitet och att skatten på arbete inte är för hög.
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
FP svarar: I nuläget handlar det framför allt om informationsspridning. Arbetsmarknadens parter har fått pengar för sitt informationsarbete, men även skolornas studievägledare och Arbetsförmedlingens handläggare måste hålla sig underrättade om vilka avtal som skrivs på så att de kan ge bra tips till unga och företagare.
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
FP svarar: Lönerna sätts av arbetsmarknadens parter vilket vi tycker är bra. Som politiker måste vi förlita oss på att de sätts på en nivå så att de inte utgör hinder för unga att komma in på arbetsmarknaden. Inom offentlig förvaltning, där vi är arbetsgivare, har vi varit pådrivande för speciella ungdomsavtal.
CENTERPARTIET
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
C svarar:
- Tack vare Centern har så kallade YA-jobb, införts. Det är ett bra första steg in i arbete för ungdomar med kombinerad utbildning och handledning. Även lärlingssystemet reformeras för att öka kvaliteten och attraktiviteten, något Centerpartiet varit pådrivande för.
- Vi vill också fortsätta att sänka kostnaderna för att anställa unga och reformera arbetsförmedlingen så att en jobbpeng följer med den arbetssökande så att denna person själv kan välja arbetsförmedlare.
- Centerpartiet vill se en reformerad, mer rättvis arbetsrätt som inte sätter de svagaste på arbetsmarknaden i underläge. Turordningsreglerna bör baseras på kompetens och inte anställningsår. Vi vill se fler vägar till yrkeskompetens genom både teoretiska och praktiska yrkesutbildningar på gymnasie- och högskolenivå och med möjlighet till vidareutbildning.
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
C svarar: Centerpartiet har drivit att totalt högst 30 miljoner kronor får under 2014 lämnas till parter på arbetsmarknaden för insatser för att främja kunskap om och användning av yrkesintroduktionsavtal. Därför vill Centerpartiet stödja parterna i deras ansträngningar att sprida kunskap om yrkesintroduktionsavtal och på det sättet främja användningen av dem.
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
C svarar: Centerpartiet vill att det ska bli möjligt med lägre ingångslöner. Det är naturligt att den som inte har någon arbetslivserfarenhet tjänar mindre än den som har jobbat i många år. Här behöver arbetsmarknadens parter, det vill säga fackföreningarna och arbetsgivarna som förhandlar om lönerna, börja ta ansvar även för personer som står utan jobb.
MILJÖPARTIET
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
MP svarar:
- Utöka kommunernas ansvar för unga arbetslösa. Kommunerna ska ha aktivitetsansvar för unga arbetslösa upp till 25 år och ges resurser för det.
- Inrätta Startcentraler, en ”en dörr in”-verksamhet där unga arbetslösa kan få individuell hjälp från dag ett.
- Fler utbildningsplatser inom folkhögskolor, komvux och yrkeshögskola samt fler lärlingsplatser för unga som slutat gymnasiet men vill skaffa en yrkesutbildning som matchar arbetsmarknadens behov.
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
-
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
MP svarar: Miljöpartiet anser att sänkta ingångslöner för unga och försämrad anställningstrygghet är fel väg att gå. Även unga ska ha rätt till en trygg anställning och en lön som det går att leva på. Erfarenheter från länder som till exempel Storbritannien, där ungas löner är betydligt lägre, visar att det heller inte är verkningsfullt att sänka ungas löner.
SOCIALDEMOKRATERNA
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
S svarar:
- Införa 90-dagarsgaranti för unga. Den som är ung och utan arbete ska få stöd direkt och inom 90 dagar erbjudas ett riktigt jobb eller en utbildning som leder till jobb.
- Införa utbildningskontrakt för att få unga som saknar gymnasiekompetens att avsluta sin gymnasieutbildning.
- Införa yrkesintroduktionsjobb som ger unga nyanställda möjlighet att kombinera jobb med utbildning
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
S svarar: Ett stöd om 12 000 kronor i månaden utgår för de företag som anställer en ung människa som varit arbetslös sex månader inom ramen för ett yrkesintroduktionsavtal. Vi höjer också ersättningen till arbetsgivare som erbjuder YA-jobb med 1 300 kronor i månaden för att kompensera för högre arbetsgivaravgift. Samt skapa en handledarutbildning.
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
S svarar: Nej, det är viktigt att konkurrera med kunskap – inte låga löner.
VÄNSTERPARTIET
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
V svarar:
- En generell politik för fler jobb genom samhällsnyttiga investeringar.
- Satsa stort och brett på utbildning.
- Satsa på generationsväxling i arbetslivet genom utbildningsvikariat i välfärden, traineeplatser på myndigheter och på lärlingsanställningar.
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
V svarar: Vi vill satsa på stöd till riktiga lärlingsanställningar där staten står för halva lönekostnaden för lärlingen.
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
V svarar: Nej. Det finns inget som tyder på att lägre ingångslöner leder till generella förbättringar av sysselsättningen. Väldigt många unga arbetar redan idag i branscher med orimligt låga löner.
SVERIGEDEMOKRATERNA
Vilka är era tre viktigaste åtgärder för att sänka ungdomsarbetslösheten?
SD svarar:
- Vi föreslår kraftiga resursförstärkningar till gymnasieskolan, högskolan, komvux och yrkesutbildningarna samt införandet av en ny form av lärlingsanställningar med slopad arbetsgivaravgift i syfte att komma tillrätta med matchningsproblematiken och göra fler unga anställningsbara.
- Vi vill reformera arbetskraftsinvandringen och göra den behovsprövad. Idag finns ca 430 000 arbetslösa som inte bara behöver konkurrera med varandra om jobben, utan även med regeringens generella och helt fria arbetskraftsinvandring.
- Vi vill skapa fler nya, ”riktiga” jobb. Detta genom kraftiga satsningar i offentlig sektor, förbättrade förutsättningarna att starta nya företag, förbättrat stöd till näringsverksamhet på landsbygden samt genom att öka företagens anställningsbenägenhet exempelvis genom slopat sjuklöneansvar för mindre företag samt genom att ta bort löneavgiften.
Hur ska ni förmå arbetsgivarna att nyttja de stödformer som redan erbjuds?
SD svarar: Genom att införa en ny form av lärlingsanställning som en särskild anställningsform med helt slopad arbetsgivaravgift tror vi att företagens incitament för att ta in lärlingar kan öka.
Vill ni ha sänkta ingångslöner för unga?
SD svarar: Vi förespråkar inte sänkta ingångslöner för unga, då vi av principiella skäl vill undvika negativ särbehandling av vissa grupper på arbetsmarknaden.
Kollega
Kollega frågade läsarna
Vi frågade 1 000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare vilka frågor de tyckte var viktigast inför valet i september. Så här svarade dem:
- Arbetslöshet
- Ungdomsarbetslöshet
- Sjukförsäkringen
- Hållbart arbetsliv
Vi ställde läsarnas frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren presenteras, ämne för ämne, i maj och juni.
Först ut var frågan om hur att skapa ett hållbart arbetsliv. I den andra delen svarade partierna på hur de vill hantera arbetslösheten, A-kassan, lagen om anställningsskydd och matchning mellan lediga jobb och jobbsökande. I del tre fick de frågor om sjukförsäkringen, och här i del fyra handlar det om hur de vill tackla ungdomsarbetslösheten.
Kollega/Novus
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
EU-politiker röstar olika om svenska modellen
Alla svenska EU-parlamentariker säger att de värnar den svenska modellen. Samtidigt röstar de helt olika i frågor som rör arbetsmarknaden. Det visar Kollegas genomgång.
En sak är säker i EU-valrörelsen: den svenska modellen dyker förr eller senare upp i partiernas kampanjer. Oavsett politisk färg.
Det nybildade Folklistan, som har fångat valets medieutrymme genom att bland annat kräva en skrotad asylrätt, har lyft ”rädda svenska modellen från EU” som ett av sina centrala budskap. SD:s toppkandidat Charlie Weimers uttryckte samma sak när fack och arbetsgivare nyligen höll en gemensam valdebatt i Bryssel.
Kort efter Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023 slog också regeringspartierna M, KD och L fast att ”Sverige ska värna det världsunika systemet på arbetsmarknaden, både här hemma och på EU-nivå”.
På andra sidan blockgränsen låter det likadant. Socialdemokraterna skriver i sitt valmanifest att EU-lagstiftning måste ”respektera den svenska modellen”. Vänsterpartiet placerar frågan längst upp på sin kampanjhemsida.
För väljarna kan det framstå som att partierna är eniga. En genomgång av hur partierna har röstat i EU-parlamentet visar att så inte är fallet. I stället tycks de ha helt olika åsikter om vad ”den svenska modellen” faktiskt betyder.
Säger samma – röstar olika
Kollega har sökt efter användningen av begrepp som ”den svenska modellen”, ”den nordiska arbetsmarknadsmodellen” och liknande synonymer i röstförklaringarna hos samtliga svenska partier som finns representerade i EU-parlamentet. Sedan har vi tittat närmare på hur parlamentarikerna har röstat i de frågor där de har hänvisat till modellen.
Resultatet visar att partiernas definitioner av den svenska modellen skiljer sig kraftigt åt.
Ett exempel: I februari 2021 tog parlamentarikerna ställning till en resolution om människor som jobbar men ändå lever i fattigdom. I resolutionen stod att det är viktigt att införa EU-regler om minimilöner, men ta hänsyn till länder där sådant inte regleras i lag, som Sverige. Det fanns också förslag om en minimiinkomst, alltså att den som lever på bidrag i EU ska ha rätt till en viss levnadsstandard.
Centerpartiet röstade nej. I sin röstförklaring slog de fast att förslagen ”innehåller direkt skadliga element för den svenska modellen”.
Miljöpartiet röstade ja. I röstförklaringen skrev de: ”Den nordiska modellen med kollektivavtal ska värnas.” Vid delomröstningarna om minimiinkomst lade de därför ned sina röster.
Även Socialdemokraterna röstade ja. Men till skillnad från MP godkände de delarna om minimiinkomst. De lade i stället ned rösterna när det gällde minimilöner. Motiveringen i deras röstförklaring löd: ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut.”
Oense om gigjobbare
I september samma år röstade EU-parlamentet om ett initiativ för stärkta arbetsvillkor för plattformsarbetare – matbud, taxiförare och andra som jobbar mot en app. Kristdemokraterna röstade nej. I sin röstförklaring skrev de att nya EU-regler skulle innebära ”ännu ett hot mot den svenska modellen”.
Socialdemokraterna röstade ja. I röstförklaringen uttryckte de glädje över initiativet: ”Betänkandet lyfter på ett bra sätt fram de utmaningar som finns i plattformsekonomin. Självklart behövs också åtgärder på EU-nivå för att hantera gränsöverskridande problem”. De såg inga hinder för att rösta ja och samtidigt slå fast: ”Skulle det trots allt bli aktuellt med bindande regler, vill vi lyfta fram vikten av att dessa regler respekterar de nationella arbetsmarknadsmodellerna och parternas autonomi samt att arbetstagarbegreppet fortsättningsvis regleras på nationell nivå.”
Andra frågor där partierna har hänvisat till den svenska modellen (eller någon synonym) och sedan röstat helt olika är distansarbete, rätten att koppla ned, psykisk hälsa på jobbet och jämställda löner.
Höger-vänster-frågor
Magnus Blomgren är statsvetare vid Umeå universitet. Han säger till Kollega att politikernas spretiga definitioner av den svenska modellen beror på att EU-maskineriet tvingar svenska politiker att ta ställning till något de inte är vana vid: detaljerade politiska förslag på arbetsmarknadsområdet.
– Den svenska modellen handlar ju egentligen om spelregler, att arbetsmarknadens parter ska komma överens och att politiken ska hålla fingrarna därifrån. Vad det betyder politiskt är ju en annan sak. När det kommer till hantering på EU-nivå så handlar det om innehållet, och därför gör man olika tolkningar. Det är klart att en moderat och en socialdemokrat inte har samma syn på den här typen av arbetslivsfrågor, säger han och fortsätter:
– På något sätt så väcker processen inom både Europaparlamentet och ministerrådet en diskussion om politisk substans som svenska politiker inte har behövt bry sig så mycket om tidigare.
Förvirring om svenska modellen
Då uppstår en förvirring hos både politiker och allmänhet, säger Blomgren. Vi är helt enkelt inte vana att ha en politisk debatt om den svenska modellens innebörd.
– Förvirringen gäller vad den svenska modellen innehåller, hur långt det går och hur man ska tolka konsekvenserna av det vi kallar svenska modellen. Minimilönsfrågan är ett bra exempel. Vi pratar inte minimilöner i Sverige, för arbetsmarknadens parter gör upp om lön. Hur ska man då få ihop det när frågan kommer upp i EU?
Hur ska man tänka som väljare om man blir förvirrad av allt detta?
– Jag skulle tänka som väljare att detta är typiska höger-vänsterfrågor, när vi pratar om själva substansen i politiken. Så jag skulle fundera på hur man tänker kring höger-vänster, vem det är som ska premieras och inte, vad statens och EU:s roll ska vara. Snarare än att fästa blicken vid debatten om den svenska modellen. För den leder diskussionen lite tokigt, tror jag.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
Ytterligare exempel
Socialpolitik – delomröstning om minimilöner (2019)
Tomas Tobé (M) (röstade nej): ”Det viktigaste för Moderaterna är att säkerställa den svenska arbetsmarknadsmodellen”
Evin Incir (S) (röstade ja): ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut”
Resolution om jämställda löner (2020)
Sara Skyttedal (KD) (röstade nej): ”Bör regleras på nationell nivå”
Karin Karlsbro (L) (röstade ja): ”Liberalerna [...] värnar samtidigt om den svenska modellen”
Så bestämmer EU över ditt jobb
Nästan alla arbetsrättsliga lagar i Sverige har fått ändras på grund av EU-regler. Kollega guidar i hur det påverkar dig – från första jobbet till pensionen.
EU-regler kan kännas långt borta från vardagen. Särskilt när det gäller villkoren på jobbet. Vi har ju den svenska modellen, där fack och arbetsgivare bestämmer över sådant själva. Eller?
Faktum är att nästan alla svenska lagar om arbetsrätt har behövt ändras på grund av EU-regler. Många kollektivavtal också. Här är sju exempel på hur besluten i Bryssel påverkar dig, från första jobbet till pensionen.
Lönestransparens
Du är på väg mot ditt första jobb. Hur ska du få en rättvis lön? För drygt ett år sedan beslutade EU att du har rätt att se den tilltänkta lönen, eller lönespannet, när du söker ett nytt jobb. När du sedan har blivit anställd har du rätt att se hur lönerna har satts för kollegor med liknande arbetsuppgifter. Poängen med reglerna är att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Senast 31 maj ska en utredare presentera hur de ska genomföras i Sverige.
Villkorsinformation
Du får kontraktet och börjar läsa det finstilta. Utöver lönen har du rätt till skriftlig information om de allra flesta villkor när du börjar på ett nytt jobb – arbetsuppgifter, schemaregler, ort, uppsägningstid, kollektivavtal och många fler. Dessutom har du rätt till ett skriftligt svar från arbetsgivaren om du begär att få heltid eller fast anställning. Liknande regler har funnits tidigare, men EU-direktivet är mer omfattande och infördes i Sverige genom en ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) sommaren 2022.
EU och GDPR
Du och dina kollegor bildar en fackklubb. Ni skriver en medlemslista. Nu har du tillgång till något som enligt EU-regler är en mycket känslig personuppgift: dina kollegors fackliga tillhörighet. Alla som vill att ens fackmedlemskap ska hållas hemligt har rätt till det. Om ni i klubben råkar avslöja det kan ni i värsta fall tvingas betala stora böter. Läget blir ett annat om medlemmen själv går på öppna möten eller på andra sätt visar att hen är medlem.
Europeiskt företagsråd
Om du jobbar på ett företag med minst 1000 anställda och som finns i två EU-länder har ni rätt att bilda ett Europeiskt företagsråd (på engelska förkortat EWC). Då får ni insyn i frågor som påverkar anställda i flera länder, exempelvis stora omorganisationer. Ni kan dock inte påverka besluten på samma sätt som medbestämmandelagen ger rätt till i Sverige.
Jobba i annat EU-land
Du bestämmer dig för att testa lyckan utanför Sveriges gränser. EU-medlemskapet ger dig rätt att jobba var som helst i de 27 medlemsländerna. Dessutom räknas tiden som du har jobbat i Sverige när du ansöker om till exempel föräldrapenning i det nya landet. Rättigheterna har dock en baksida. Om du åker i väg på uppdrag av din hemarbetsgivare – så kallad utstationering – har facket i mottagarlandet inte samma rätt att strejka för dina villkor. Det fick svenska Byggnads erfara när de förlorade i EU-domstolen 2007, efter en strejk för lettiska byggnadsarbetares rättigheter.
Föräldraledig i EU
Du får barn. Från sommaren 2022 gäller nya minimiregler för föräldraledighet i EU. De innebär att varje förälder har rätt till minst fyra månaders ledighet. Två av dem ska vara betalda och kan inte flyttas mellan föräldrarna. Reglerna ger också rätt till 10 dagars ledighet vid födseln och flexibla arbetstider fram tills barnet är 8 år. Sverige har i dag generösa regler, men om någon regering skulle vilja ändra dem får de inte gå under EU:s golv.
EU och pensionen
- Dags för välförtjänt vila. Om du har jobbat deltid eller haft tillfälliga anställningar kan du skatta dig (någorlunda) lycklig – sedan millennieskiftet har du haft rätt till samma regler för pensionsintjänande som heltidsanställda. Tidigare fanns det kollektivavtal som sade att du måste jobba ett visst antal timmar varje månad för att börja tjäna in till pensionen. De fick ändras när Sverige gick med i EU eftersom de bröt mot unionens diskrimineringsregler. Under samma tidsperiod har dock pensionssystemet blivit mer inkomstbaserat, vilket betyder att du som har jobbat deltid ändå får en låg pension.
Läs mer om arbetsmiljö och EU
Källor: ”Facket och EU: så funkar det” (Ahlberg/Edling, Bantorgets Grafiska, 2019), EU-kommissionen, EU:s ministerråd, Företagarna, Almega, Unionen.se, Europaportalen.se, med flera.
