Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

EU vill stoppa jobbmejl efter arbetstid

Anställda ska inte behöva svara på jobbmejl efter arbetstid. EU-parlamentet föreslår en lag som ska skydda europeiska arbetstagare från att ständigt vara tillgängliga för sina arbetsgivare.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
EU-parlamentet vill att kommissionen föreslår en lag som gör att anställda slipper vara uppkopplade efter arbetstid. Shutterstock

Digitaliseringen har skapat en arbetskultur där anställda förväntas vara ständigt tillgängliga. Det anser i alla fall ledamöterna i EU-parlamentet. Tillgängligheten riskerar att leda till depression, ångest, utbrändhet och andra hälsoproblem, enligt parlamentet.

Läs mer: Många anställda jobbar på fritiden

I går röstade politikerna därför igenom ett lagstiftningsinitiativ. EU-parlamentet vill att kommissionen föreslår en lag som gör att anställda slipper vara uppkopplade efter arbetstid. Med lagen i ryggen ska alla EU-medborgare kunna vägra arbetsrelaterade uppgifter, som telefonsamtal, mejl eller sms, utanför den ordinarie arbetstiden. Rätten till ostörd fritid ska också kunna regleras i exempelvis kollektivavtal.

Ska inte utsättas för diskriminering

EU-länderna ska se till att en arbetstagare som kopplar ner efter arbetstid inte utsätts för diskriminering, förebråelser, uppsägning eller annan negativ behandling.

Läs mer: Mobilen påverkar oss mer än vi tror

– Vi kan inte överge miljoner europeiska arbetstagare som är utmattade av att alltid behöva vara uppkopplade, samt av alltför långa arbetspass. Tiden är inne för att stå vid deras sida och ge dem vad de förtjänar: rätten att inte alltid behöva vara uppkopplad. Denna rätt är av största vikt för vår mentala och fysiska hälsa. Det är dags att se över arbetstagares rättigheter så att de är anpassade till den digitala tidsålderns verkligheter, sa föredraganden, den maltesiske socialdemokraten Alex Agius Saliba, efter omröstningen, enligt ett pressmeddelande från parlamentet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Här jobbar man längst (och kortast) i Europa

Kortare arbetstid har blivit en stor konfliktfråga. Men hur mycket jobbar vi egentligen under ett helt liv? Nya siffror visar att Sverige sticker ut.
Noa Söderberg Publicerad 21 augusti 2025, kl 09:00
Kortare arbetstid: Till vänster en kvinna på kontor med en väckarklocka intill sig. Till höger en man i kostym som håller upp en stor klocka och ser rädd ut.
Unionens medlemmar vill ha kortare arbetstid. Enligt en Novusundersökning vill 63% av Unionens medlemmar att förbundet jobbar hårdare för kortare arbetstid i kommande avtalsrörelse. Foto: Colourbox.

43 år. Så långt är ett genomsnittligt arbetsliv i Sverige, enligt nya siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Det är näst längst i EU – bara nederländare jobbar mer – och en ordentlig bit över EU-genomsnittet på 37,2 år. Om man också räknar in de länder som har ett nära ekonomiskt samarbete med EU så hamnar Island i topp. Där är ett genomsnittligt arbetsliv 46,3 år långt.

Kortare arbetstid – så skiljer det sig mellan länder

I andra änden av listan finns Rumänien, Italien och Bulgarien. Siffrorna följer, med några viktiga undantag, det mönster som brukar återkomma i diskussionen om arbetstid: Ju längre norrut, desto mer arbetstid.

Så varför är det så stor skillnad mellan länderna? Experter som nyhetssajten Euronews har talat med ger flera förklaringar: skillnader i genomsnittlig livslängd, olika pensionssystem, nivån av ålderism och familjepolitiken. Men den främsta förklaringen, enligt myndigheten Eurostat, är det så kallade arbetskraftsdeltagandet. 

Det är ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett jobb. I Sverige och de övriga nordiska länderna är siffran hög. I södra Europa är den betydligt lägre. Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir ett genomsnittligt arbetsliv.

Jobbar vi för mycket i Sverige?

Siffrorna landar i en infekterad debatt om arbetstiden i Sverige. Svenskt Näringsliv, Almega, Facken inom industrin och LO har alla försökt räkna ut hur mycket landets anställda jobbar och hur sänkt arbetstid skulle påverka samhället. Slutsatserna har varierat kraftigt.

De nya siffrorna mäter alltså längden på hela arbetslivet. De visar inte hur lång en enskild arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna. Ändå är mätmetoden vanlig bland de som räknar på arbetstid, eftersom den ger en överblick, täcker in variationer som kan finnas mellan olika yrken och anställningsformer och gör det lättare att jämföra mellan länder.

Här är länderna där man jobbar längst – och kortast

  1. Island* - 46,3 år
  2. Nederländerna - 43,8 år
  3. Sverige - 43 år
  4. Schweiz* - 42,8 år
  5. Danmark - 42,5 år
  6. Estland - 41,4 år
  7. Norge* - 41,2 år
  8. Irland - 40,4 år
  9. Tyskland - 40 år
  10. Finland - 39,8 år
  11. Malta - 39 år
  12. Cypern - 39 år
  13. Österrike - 38,7 år
  14. Litauen - 38,5 år
  15. Tjeckien - 37,5 år
  16. Ungern - 37,4 år
  17. Lettland - 37,4 år
  18. Frankrike - 37,2 år (EU-snittet)
  19. Slovenien - 37,1 år
  20. Spanien - 36,5 år
  21. Slovakien - 36 år
  22. Luxemburg - 35,6 år
  23. Serbien - 35,5 år
  24. Polen - 35,5 år
  25. Belgien - 35 år
  26. Kroatien - 34,8 år
  27. Grekland - 34,8 år
  28. Bulgarien - 34,8 år
  29. Italien - 32,8 år
  30. Rumänien - 32,7 år
  31. Montenegro** - 32,1 år
  32. Nordmakedonien** - 31,5 år
  33. Turkiet** - 30,2 år

* Medlem i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

** EU-kandidatland