Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

EU vill stoppa jobbmejl efter arbetstid

Anställda ska inte behöva svara på jobbmejl efter arbetstid. EU-parlamentet föreslår en lag som ska skydda europeiska arbetstagare från att ständigt vara tillgängliga för sina arbetsgivare.
David Österberg Publicerad
Shutterstock
EU-parlamentet vill att kommissionen föreslår en lag som gör att anställda slipper vara uppkopplade efter arbetstid. Shutterstock

Digitaliseringen har skapat en arbetskultur där anställda förväntas vara ständigt tillgängliga. Det anser i alla fall ledamöterna i EU-parlamentet. Tillgängligheten riskerar att leda till depression, ångest, utbrändhet och andra hälsoproblem, enligt parlamentet.

Läs mer: Många anställda jobbar på fritiden

I går röstade politikerna därför igenom ett lagstiftningsinitiativ. EU-parlamentet vill att kommissionen föreslår en lag som gör att anställda slipper vara uppkopplade efter arbetstid. Med lagen i ryggen ska alla EU-medborgare kunna vägra arbetsrelaterade uppgifter, som telefonsamtal, mejl eller sms, utanför den ordinarie arbetstiden. Rätten till ostörd fritid ska också kunna regleras i exempelvis kollektivavtal.

Ska inte utsättas för diskriminering

EU-länderna ska se till att en arbetstagare som kopplar ner efter arbetstid inte utsätts för diskriminering, förebråelser, uppsägning eller annan negativ behandling.

Läs mer: Mobilen påverkar oss mer än vi tror

– Vi kan inte överge miljoner europeiska arbetstagare som är utmattade av att alltid behöva vara uppkopplade, samt av alltför långa arbetspass. Tiden är inne för att stå vid deras sida och ge dem vad de förtjänar: rätten att inte alltid behöva vara uppkopplad. Denna rätt är av största vikt för vår mentala och fysiska hälsa. Det är dags att se över arbetstagares rättigheter så att de är anpassade till den digitala tidsålderns verkligheter, sa föredraganden, den maltesiske socialdemokraten Alex Agius Saliba, efter omröstningen, enligt ett pressmeddelande från parlamentet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.