Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Åtta av tio svenskar har aldrig hört talas om det nya studiestödet enligt en undersökning som företaget Randstad Risesmart gjort. Samtidigt tror nästan nio av tio att det förbättrar chanserna för dem som arbetat ett tag att lyckas på arbetsmarknaden.
I samband med den nya las-uppgörelsen klubbade riksdagen ett nytt omställningsstudiestöd. Det gör att du kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden.
För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav, till exempel ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren. Studiestödet betalas ut för studier från den 1 januari 2023. Men redan den första oktober kan man söka utbildningar och pengar via CSN.
– Oavsett om man breddar sig eller går den traditionella karriärstegen får man möjlighet att bygga på med kompetens. Studiestödet gör att det blir en buzz kring vidareutveckling, säger Gabriella Nilsson, director på Randstad Risesmart, ett företag som arbetar med omställning och karriärutveckling.
Enligt undersökningen tror en majoritet av svenskarna att det nya studiebidraget ökar möjligheten att få jobb i en annan bransch än den man arbetat i innan.
– När man jobbat ett tag kanske man vill testa att göra något nytt. Det är en annan era i dag än förr. Du kan ha flera typer av jobb under ditt arbetsliv, säger Gabriella Nilsson.
En dryg tredjedel av de tillfrågade tror att studiestödet gör att man kan konkurrera mer effektivt i rekryteringsprocesser. En tredjedel anser också att omställningsstöd ökar möjligheten att kompetensutvecklas inom ramen för ens tjänst.
Bara 13 procent tror dock att studiestödet ökar chanserna för just dem att behålla sin nuvarande anställning.
– Jag tror man marknadsfört det här bidraget mer som kompetensväxling. Många tycker nog att de klarar av sitt jobb bra och är trygga i det, säger Gabriella Nilsson.
Om Sifo-undersökningen
Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel på uppdrag av Ranstad Risesmart i början av september 2022. Totalt intervjuades 1 488 personer i åldern 18–65 år, varav 1192 personer inom sysselsättning. Panelen är representativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval och inte självrekryterad.
Från och med den 1 april 2025 öppnar ansökan för omställningsstudiestödet redan klockan 20:00. Tidigare har ansökan öppnat vid midnatt.
Förändringen har efterfrågats av de sökande som velat få tillgång till ansökan tidigare på dygnet. CSN har därefter lämnat in ett önskemål till regeringen om att själva få bestämma vilken tid ansökan ska öppna vilket nu har godkänts. Eftersom ansökningarna prövas i den ordning som de kommer in, lönar det sig att vara tidig med att ansöka.
De långa handläggningstiderna för studiestödet har tidigare kritiserats. CSN skriver på sin hemsida att de som söker stödet under ansökningsomgången som öppnar den 1 april får räkna med att väntetiden kommer att vara minst lika lång som den är nu. De skriver även att man inte kan förvänta sig att få besked innan studiestarten för höstterminen.
Ansökan om omställningsstudiestödet öppnar två gånger per år. Den 1 april för de som ska studera på hösten, och den 1 oktober för de som ska studera på våren. Av de cirka 14 100 ansökningar som kom in under ansökningsomgången som öppnade den 1 oktober 2024 är det just nu cirka 5 700 personer som väntar på besked, varav de flesta är under handläggning.
Annika Fahlhander, avdelningschef för utbetalningsavdelningen på CSN, säger att handläggningstiderna för omställningsstudiestödet under 2024 förbättrats successivt.
– Våra förbättringar beror dels på att vi har jobbat vidare med att utveckla systemstödet för att handlägga ansökningar men också att vi under 2024 och 2025 har fått medel för att bli fler som handlägger omställningsstudiestödet. Från den 1 april får CSN också tillämpa förenklade regler, bland annat avseende etableringsvillkoret, vilket ytterligare kommer att effektivisera handläggningen, säger Annika Fahlander.
Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.
I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.
Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige.
I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.
– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.
Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.
De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.