Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nya las – så påverkar den dig

Blir det lättare att bli uppsagd nu? Nya las väcker frågor som kan oroa en eller annan anställd. Här reder vi ut vad de nya reglerna innebär för dig – och lyfter fram var experterna är oeniga om lagens konsekvenser.
Lina Björk Publicerad
Arbetsmarknadens parter sitter vid bord och skriver under det nya huvudavtalet.
Tidigare under sommaren skrev arbetsmarknadens parter under det nya huvudavtalet, även kallat nya las. Men hur kommer det att påverka dig som arbetstagare? Foto: Magnus Andersson/TT

I oktober börjar den nya lagen om anställningsskydd (las) tillämpas. Den innebär en stor förändring för arbetsrätten i Sverige, där ”gamla” las har gällt sedan 1982.

Lagen handlar om vilka regler som ska gälla vid anställning, uppsägning och avskedande. Nya las ingår i ett stort omställningspaket som bygger på en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och fackförbund). Paketets andra del är ett så kallat omställningsstudiestöd som innebär att du kan plugga mitt i karriären – och få lön under tiden.

Turordningsregler

Nya las: Arbetsgivare kommer att kunna undanta tre personer från turordningen vid en nedskärning på grund av arbetsbrist. För fack och arbetsgivare som omfattas av nya huvudavtalet finns ytterligare ett alternativ: 15 procent av de som skulle varslats om uppsägning vid turordning kan i stället undantas. Detta undantag får dock inte vara fler än 10 procent av de som arbetar på berörd driftsenhet.

Huvudregeln är dock fortfarande ”sist in, först ut”, det vill säga att den som blev anställd sist blir uppsagd först. Vilka som kan undantas beror på vilken betydelse de har för arbetsplatsens fortsatta verksamhet. En facklig förtroendevald kan också bli relevant om det är viktigt för den fackliga verksamheten att personen stannar. Här gäller samma regler som tidigare.

Tidigare: Arbetsgivare med upp till tio personer kunde undanta två personer från turordningen vid en uppsägning på grund av arbetsbrist.

Ingen lön under tvist

Nya Las: Om du blir uppsagd men är oense om uppsägningen med din arbetsgivare kommer din anställning upphöra och du bli utan lön trots att det pågår en tvist. Det finns däremot möjlighet att söka a-kassa under tiden förhandlingar pågår. Om det finns kollektivavtal, finns det möjlighet att söka kompletterande kollektivavtalad ersättning. Skulle du vinna tvisten i domstol blir dock skadeståndet från din arbetsgivare saftigare än tidigare.

Tidigare: Arbetsgivaren var tvungen att betala lön och andra anställningsförmåner under tiden en tvist pågick.

Uppsägning på grund av sakliga skäl

Nya Las: Om en händelse uppstått som är så allvarlig att personen borde bli uppsagd av personliga skäl, så ska ingen hänsyn tas till om det finns en prognos om bättring hos den anställda. Arbetsgivaren behöver heller inte genomföra mer än en omplaceringsutredning. (Om det inte har gått lång tid mellan misskötsamheten)

Tidigare: Hänsyn togs till om det fanns förmildrande omständigheter, intresse av att behålla anställningen och hur anställningsbar personen var. Fanns möjlighet till bättring kunde arbetsgivaren behöva omplacera personen flera gånger.

Snabbare väg till anställning

Nya Las: En visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning efter sammanlagt ett år inom en femårsperiod. Den som jobbat i mer än nio månader ska också ha företrädesrätt till en ny visstidsanställning.

Tidigare: En visstidsanställning övergick till en tillsvidareanställning efter sammanlagt två år inom en femårsperiod.

Inhyrd personal ska erbjudas anställning

Nya Las: Arbetsgivaren måste erbjuda en tillsvidaretjänst om medarbetaren har varit inhyrd på ett och samma ställe i 24 månader under en treårsperiod.

Tidigare: Kundföretaget var skyldig att informera om lediga tjänster men hade ingen skyldighet att anställa inhyrd personal efter en viss tid.

Avtal kan trumfa lag

Delar av den nya lagen om anställningsskydd (las) är dispositiv. Det betyder att fack och arbetsgivarorganisationer kan komma överens om andra regler i kollektivavtal.

Förutsättningen är att det finns ett så kallat huvudavtal, det vill säga en överenskommelse mellan de organisationer som representerar arbetsmarknadens parter. Avtalet ligger sedan till grund för de kollektivavtal som förhandlas fram mellan branschernas olika parter på en mer anpassad och lokal nivå.

Exempel på vad som kan regleras/förhandlas bort i kollektivavtal är möjligheten att undanta fler personer, liksom snabbare anställning vid visstid.

Delen om att ta bort uppsägningslön under tvist är däremot inte dispositiv, alltså är det lagen som gäller.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.