kollega.se logotyp
Sök
Arbetsrätt

Nya las – så påverkar den dig

Blir det lättare att bli uppsagd nu? Nya las väcker frågor som kan oroa en eller annan anställd. Här reder vi ut vad de nya reglerna innebär för dig – och lyfter fram var experterna är oeniga om lagens konsekvenser.
Lina Björk Publicerad
Arbetsmarknadens parter sitter vid bord och skriver under det nya huvudavtalet.
Tidigare under sommaren skrev arbetsmarknadens parter under det nya huvudavtalet, även kallat nya las. Men hur kommer det att påverka dig som arbetstagare? Foto: Magnus Andersson/TT

I oktober börjar den nya lagen om anställningsskydd (las) tillämpas. Den innebär en stor förändring för arbetsrätten i Sverige, där ”gamla” las har gällt sedan 1982.

Lagen handlar om vilka regler som ska gälla vid anställning, uppsägning och avskedande. Nya las ingår i ett stort omställningspaket som bygger på en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och fackförbund). Paketets andra del är ett så kallat omställningsstudiestöd som innebär att du kan plugga mitt i karriären – och få lön under tiden.

Turordningsregler

Nya las: Arbetsgivare kommer att kunna undanta tre personer från turordningen vid en nedskärning på grund av arbetsbrist. För fack och arbetsgivare som omfattas av nya huvudavtalet finns ytterligare ett alternativ: 15 procent av de som skulle varslats om uppsägning vid turordning kan i stället undantas. Detta undantag får dock inte vara fler än 10 procent av de som arbetar på berörd driftsenhet.

Huvudregeln är dock fortfarande ”sist in, först ut”, det vill säga att den som blev anställd sist blir uppsagd först. Vilka som kan undantas beror på vilken betydelse de har för arbetsplatsens fortsatta verksamhet. En facklig förtroendevald kan också bli relevant om det är viktigt för den fackliga verksamheten att personen stannar. Här gäller samma regler som tidigare.

Tidigare: Arbetsgivare med upp till tio personer kunde undanta två personer från turordningen vid en uppsägning på grund av arbetsbrist.

Ingen lön under tvist

Nya Las: Om du blir uppsagd men är oense om uppsägningen med din arbetsgivare kommer din anställning upphöra och du bli utan lön trots att det pågår en tvist. Det finns däremot möjlighet att söka a-kassa under tiden förhandlingar pågår. Om det finns kollektivavtal, finns det möjlighet att söka kompletterande kollektivavtalad ersättning. Skulle du vinna tvisten i domstol blir dock skadeståndet från din arbetsgivare saftigare än tidigare.

Tidigare: Arbetsgivaren var tvungen att betala lön och andra anställningsförmåner under tiden en tvist pågick.

Uppsägning på grund av sakliga skäl

Nya Las: Om en händelse uppstått som är så allvarlig att personen borde bli uppsagd av personliga skäl, så ska ingen hänsyn tas till om det finns en prognos om bättring hos den anställda. Arbetsgivaren behöver heller inte genomföra mer än en omplaceringsutredning. (Om det inte har gått lång tid mellan misskötsamheten)

Tidigare: Hänsyn togs till om det fanns förmildrande omständigheter, intresse av att behålla anställningen och hur anställningsbar personen var. Fanns möjlighet till bättring kunde arbetsgivaren behöva omplacera personen flera gånger.

Snabbare väg till anställning

Nya Las: En visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning efter sammanlagt ett år inom en femårsperiod. Den som jobbat i mer än nio månader ska också ha företrädesrätt till en ny visstidsanställning.

Tidigare: En visstidsanställning övergick till en tillsvidareanställning efter sammanlagt två år inom en femårsperiod.

Inhyrd personal ska erbjudas anställning

Nya Las: Arbetsgivaren måste erbjuda en tillsvidaretjänst om medarbetaren har varit inhyrd på ett och samma ställe i 24 månader under en treårsperiod.

Tidigare: Kundföretaget var skyldig att informera om lediga tjänster men hade ingen skyldighet att anställa inhyrd personal efter en viss tid.

Avtal kan trumfa lag

Delar av den nya lagen om anställningsskydd (las) är dispositiv. Det betyder att fack och arbetsgivarorganisationer kan komma överens om andra regler i kollektivavtal.

Förutsättningen är att det finns ett så kallat huvudavtal, det vill säga en överenskommelse mellan de organisationer som representerar arbetsmarknadens parter. Avtalet ligger sedan till grund för de kollektivavtal som förhandlas fram mellan branschernas olika parter på en mer anpassad och lokal nivå.

Exempel på vad som kan regleras/förhandlas bort i kollektivavtal är möjligheten att undanta fler personer, liksom snabbare anställning vid visstid.

Delen om att ta bort uppsägningslön under tvist är däremot inte dispositiv, alltså är det lagen som gäller.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna. 

Läs även