Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nya las – så påverkar den dig

Blir det lättare att bli uppsagd nu? Nya las väcker frågor som kan oroa en eller annan anställd. Här reder vi ut vad de nya reglerna innebär för dig – och lyfter fram var experterna är oeniga om lagens konsekvenser.
Lina Björk Publicerad
Arbetsmarknadens parter sitter vid bord och skriver under det nya huvudavtalet.
Tidigare under sommaren skrev arbetsmarknadens parter under det nya huvudavtalet, även kallat nya las. Men hur kommer det att påverka dig som arbetstagare? Foto: Magnus Andersson/TT

I oktober börjar den nya lagen om anställningsskydd (las) tillämpas. Den innebär en stor förändring för arbetsrätten i Sverige, där ”gamla” las har gällt sedan 1982.

Lagen handlar om vilka regler som ska gälla vid anställning, uppsägning och avskedande. Nya las ingår i ett stort omställningspaket som bygger på en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och fackförbund). Paketets andra del är ett så kallat omställningsstudiestöd som innebär att du kan plugga mitt i karriären – och få lön under tiden.

Turordningsregler

Nya las: Arbetsgivare kommer att kunna undanta tre personer från turordningen vid en nedskärning på grund av arbetsbrist. För fack och arbetsgivare som omfattas av nya huvudavtalet finns ytterligare ett alternativ: 15 procent av de som skulle varslats om uppsägning vid turordning kan i stället undantas. Detta undantag får dock inte vara fler än 10 procent av de som arbetar på berörd driftsenhet.

Huvudregeln är dock fortfarande ”sist in, först ut”, det vill säga att den som blev anställd sist blir uppsagd först. Vilka som kan undantas beror på vilken betydelse de har för arbetsplatsens fortsatta verksamhet. En facklig förtroendevald kan också bli relevant om det är viktigt för den fackliga verksamheten att personen stannar. Här gäller samma regler som tidigare.

Tidigare: Arbetsgivare med upp till tio personer kunde undanta två personer från turordningen vid en uppsägning på grund av arbetsbrist.

Ingen lön under tvist

Nya Las: Om du blir uppsagd men är oense om uppsägningen med din arbetsgivare kommer din anställning upphöra och du bli utan lön trots att det pågår en tvist. Det finns däremot möjlighet att söka a-kassa under tiden förhandlingar pågår. Om det finns kollektivavtal, finns det möjlighet att söka kompletterande kollektivavtalad ersättning. Skulle du vinna tvisten i domstol blir dock skadeståndet från din arbetsgivare saftigare än tidigare.

Tidigare: Arbetsgivaren var tvungen att betala lön och andra anställningsförmåner under tiden en tvist pågick.

Uppsägning på grund av sakliga skäl

Nya Las: Om en händelse uppstått som är så allvarlig att personen borde bli uppsagd av personliga skäl, så ska ingen hänsyn tas till om det finns en prognos om bättring hos den anställda. Arbetsgivaren behöver heller inte genomföra mer än en omplaceringsutredning. (Om det inte har gått lång tid mellan misskötsamheten)

Tidigare: Hänsyn togs till om det fanns förmildrande omständigheter, intresse av att behålla anställningen och hur anställningsbar personen var. Fanns möjlighet till bättring kunde arbetsgivaren behöva omplacera personen flera gånger.

Snabbare väg till anställning

Nya Las: En visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning efter sammanlagt ett år inom en femårsperiod. Den som jobbat i mer än nio månader ska också ha företrädesrätt till en ny visstidsanställning.

Tidigare: En visstidsanställning övergick till en tillsvidareanställning efter sammanlagt två år inom en femårsperiod.

Inhyrd personal ska erbjudas anställning

Nya Las: Arbetsgivaren måste erbjuda en tillsvidaretjänst om medarbetaren har varit inhyrd på ett och samma ställe i 24 månader under en treårsperiod.

Tidigare: Kundföretaget var skyldig att informera om lediga tjänster men hade ingen skyldighet att anställa inhyrd personal efter en viss tid.

Avtal kan trumfa lag

Delar av den nya lagen om anställningsskydd (las) är dispositiv. Det betyder att fack och arbetsgivarorganisationer kan komma överens om andra regler i kollektivavtal.

Förutsättningen är att det finns ett så kallat huvudavtal, det vill säga en överenskommelse mellan de organisationer som representerar arbetsmarknadens parter. Avtalet ligger sedan till grund för de kollektivavtal som förhandlas fram mellan branschernas olika parter på en mer anpassad och lokal nivå.

Exempel på vad som kan regleras/förhandlas bort i kollektivavtal är möjligheten att undanta fler personer, liksom snabbare anställning vid visstid.

Delen om att ta bort uppsägningslön under tvist är däremot inte dispositiv, alltså är det lagen som gäller.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog upp kollegors sexköp – förlorade jobbet

Jobbresor med droger och sexköp. När Camilla uppmärksammade företagets vd på vad som försiggick på arbetsplatsen blev hon av med jobbet. Nu har saken avgjorts i domstol.
– Jag har fått upprättelse, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad 16 december 2025, kl 06:00
Kvinna i Stockholm, anonymt fotograferad, i samband med artikel om uppsägning, arbetsrätt och dom i tingsrätten.
Har man rätt att framföra kritik och lyfta problem som anställd? I en ny dom slår Stockholms tingsrätt fast att Unionenmedlemmen "Camilla" inte agerade illojalt när hon upplyste bolagets vd om kollegors sexköp, droganvändning och en delägares tidigare ekonomiska brottslighet. Foto: Ola Rennstam.

Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.

– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.

Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.

Lisa Melin.

– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.

Slog larm om droger och sexköp – blev uppsagd

Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen. 

Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.

– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:

– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.

Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”

Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.

 framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”. 

Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.

Tingsrätten: Uppsägningen saknade sakliga skäl

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom. 

Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.

– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.

Domstolen ger Unionen rätt – bolaget döms att betala

Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.

– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.

Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått. 

Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.

Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne. 

– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.

De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.

– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad. 

Bolaget: Vet vad vi gjort och inte gjort

Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.

– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega. 

I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?

– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.

Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.

Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.

Vad är kritikrätt – och vad får du säga om din arbetsgivare?

I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.

Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.

Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket. 

Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitets­klausuler i anställnings­avtalen.
Källa: Vision och Unionen