Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Nya las – så påverkar den dig
Blir det lättare att bli uppsagd nu? Nya las väcker frågor som kan oroa en eller annan anställd. Här reder vi ut vad de nya reglerna innebär för dig – och lyfter fram var experterna är oeniga om lagens konsekvenser.
I oktober börjar den nya lagen om anställningsskydd (las) tillämpas. Den innebär en stor förändring för arbetsrätten i Sverige, där ”gamla” las har gällt sedan 1982.
Lagen handlar om vilka regler som ska gälla vid anställning, uppsägning och avskedande. Nya las ingår i ett stort omställningspaket som bygger på en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och fackförbund). Paketets andra del är ett så kallat omställningsstudiestöd som innebär att du kan plugga mitt i karriären – och få lön under tiden.
Turordningsregler
Nya las: Arbetsgivare kommer att kunna undanta tre personer från turordningen vid en nedskärning på grund av arbetsbrist. För fack och arbetsgivare som omfattas av nya huvudavtalet finns ytterligare ett alternativ: 15 procent av de som skulle varslats om uppsägning vid turordning kan i stället undantas. Detta undantag får dock inte vara fler än 10 procent av de som arbetar på berörd driftsenhet.
Huvudregeln är dock fortfarande ”sist in, först ut”, det vill säga att den som blev anställd sist blir uppsagd först. Vilka som kan undantas beror på vilken betydelse de har för arbetsplatsens fortsatta verksamhet. En facklig förtroendevald kan också bli relevant om det är viktigt för den fackliga verksamheten att personen stannar. Här gäller samma regler som tidigare.
Tidigare: Arbetsgivare med upp till tio personer kunde undanta två personer från turordningen vid en uppsägning på grund av arbetsbrist.
Ingen lön under tvist
Nya Las: Om du blir uppsagd men är oense om uppsägningen med din arbetsgivare kommer din anställning upphöra och du bli utan lön trots att det pågår en tvist. Det finns däremot möjlighet att söka a-kassa under tiden förhandlingar pågår. Om det finns kollektivavtal, finns det möjlighet att söka kompletterande kollektivavtalad ersättning. Skulle du vinna tvisten i domstol blir dock skadeståndet från din arbetsgivare saftigare än tidigare.
Tidigare: Arbetsgivaren var tvungen att betala lön och andra anställningsförmåner under tiden en tvist pågick.
Uppsägning på grund av sakliga skäl
Nya Las: Om en händelse uppstått som är så allvarlig att personen borde bli uppsagd av personliga skäl, så ska ingen hänsyn tas till om det finns en prognos om bättring hos den anställda. Arbetsgivaren behöver heller inte genomföra mer än en omplaceringsutredning. (Om det inte har gått lång tid mellan misskötsamheten)
Tidigare: Hänsyn togs till om det fanns förmildrande omständigheter, intresse av att behålla anställningen och hur anställningsbar personen var. Fanns möjlighet till bättring kunde arbetsgivaren behöva omplacera personen flera gånger.
Snabbare väg till anställning
Nya Las: En visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning efter sammanlagt ett år inom en femårsperiod. Den som jobbat i mer än nio månader ska också ha företrädesrätt till en ny visstidsanställning.
Tidigare: En visstidsanställning övergick till en tillsvidareanställning efter sammanlagt två år inom en femårsperiod.
Inhyrd personal ska erbjudas anställning
Nya Las: Arbetsgivaren måste erbjuda en tillsvidaretjänst om medarbetaren har varit inhyrd på ett och samma ställe i 24 månader under en treårsperiod.
Tidigare: Kundföretaget var skyldig att informera om lediga tjänster men hade ingen skyldighet att anställa inhyrd personal efter en viss tid.
Avtal kan trumfa lag
Delar av den nya lagen om anställningsskydd (las) är dispositiv. Det betyder att fack och arbetsgivarorganisationer kan komma överens om andra regler i kollektivavtal.
Förutsättningen är att det finns ett så kallat huvudavtal, det vill säga en överenskommelse mellan de organisationer som representerar arbetsmarknadens parter. Avtalet ligger sedan till grund för de kollektivavtal som förhandlas fram mellan branschernas olika parter på en mer anpassad och lokal nivå.
Exempel på vad som kan regleras/förhandlas bort i kollektivavtal är möjligheten att undanta fler personer, liksom snabbare anställning vid visstid.
Delen om att ta bort uppsägningslön under tvist är däremot inte dispositiv, alltså är det lagen som gäller.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
