Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Nya las – så påverkar den dig

Blir det lättare att bli uppsagd nu? Nya las väcker frågor som kan oroa en eller annan anställd. Här reder vi ut vad de nya reglerna innebär för dig – och lyfter fram var experterna är oeniga om lagens konsekvenser.
Lina Björk Publicerad
Arbetsmarknadens parter sitter vid bord och skriver under det nya huvudavtalet.
Tidigare under sommaren skrev arbetsmarknadens parter under det nya huvudavtalet, även kallat nya las. Men hur kommer det att påverka dig som arbetstagare? Foto: Magnus Andersson/TT

I oktober börjar den nya lagen om anställningsskydd (las) tillämpas. Den innebär en stor förändring för arbetsrätten i Sverige, där ”gamla” las har gällt sedan 1982.

Lagen handlar om vilka regler som ska gälla vid anställning, uppsägning och avskedande. Nya las ingår i ett stort omställningspaket som bygger på en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och fackförbund). Paketets andra del är ett så kallat omställningsstudiestöd som innebär att du kan plugga mitt i karriären – och få lön under tiden.

Turordningsregler

Nya las: Arbetsgivare kommer att kunna undanta tre personer från turordningen vid en nedskärning på grund av arbetsbrist. För fack och arbetsgivare som omfattas av nya huvudavtalet finns ytterligare ett alternativ: 15 procent av de som skulle varslats om uppsägning vid turordning kan i stället undantas. Detta undantag får dock inte vara fler än 10 procent av de som arbetar på berörd driftsenhet.

Huvudregeln är dock fortfarande ”sist in, först ut”, det vill säga att den som blev anställd sist blir uppsagd först. Vilka som kan undantas beror på vilken betydelse de har för arbetsplatsens fortsatta verksamhet. En facklig förtroendevald kan också bli relevant om det är viktigt för den fackliga verksamheten att personen stannar. Här gäller samma regler som tidigare.

Tidigare: Arbetsgivare med upp till tio personer kunde undanta två personer från turordningen vid en uppsägning på grund av arbetsbrist.

Ingen lön under tvist

Nya Las: Om du blir uppsagd men är oense om uppsägningen med din arbetsgivare kommer din anställning upphöra och du bli utan lön trots att det pågår en tvist. Det finns däremot möjlighet att söka a-kassa under tiden förhandlingar pågår. Om det finns kollektivavtal, finns det möjlighet att söka kompletterande kollektivavtalad ersättning. Skulle du vinna tvisten i domstol blir dock skadeståndet från din arbetsgivare saftigare än tidigare.

Tidigare: Arbetsgivaren var tvungen att betala lön och andra anställningsförmåner under tiden en tvist pågick.

Uppsägning på grund av sakliga skäl

Nya Las: Om en händelse uppstått som är så allvarlig att personen borde bli uppsagd av personliga skäl, så ska ingen hänsyn tas till om det finns en prognos om bättring hos den anställda. Arbetsgivaren behöver heller inte genomföra mer än en omplaceringsutredning. (Om det inte har gått lång tid mellan misskötsamheten)

Tidigare: Hänsyn togs till om det fanns förmildrande omständigheter, intresse av att behålla anställningen och hur anställningsbar personen var. Fanns möjlighet till bättring kunde arbetsgivaren behöva omplacera personen flera gånger.

Snabbare väg till anställning

Nya Las: En visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning efter sammanlagt ett år inom en femårsperiod. Den som jobbat i mer än nio månader ska också ha företrädesrätt till en ny visstidsanställning.

Tidigare: En visstidsanställning övergick till en tillsvidareanställning efter sammanlagt två år inom en femårsperiod.

Inhyrd personal ska erbjudas anställning

Nya Las: Arbetsgivaren måste erbjuda en tillsvidaretjänst om medarbetaren har varit inhyrd på ett och samma ställe i 24 månader under en treårsperiod.

Tidigare: Kundföretaget var skyldig att informera om lediga tjänster men hade ingen skyldighet att anställa inhyrd personal efter en viss tid.

Avtal kan trumfa lag

Delar av den nya lagen om anställningsskydd (las) är dispositiv. Det betyder att fack och arbetsgivarorganisationer kan komma överens om andra regler i kollektivavtal.

Förutsättningen är att det finns ett så kallat huvudavtal, det vill säga en överenskommelse mellan de organisationer som representerar arbetsmarknadens parter. Avtalet ligger sedan till grund för de kollektivavtal som förhandlas fram mellan branschernas olika parter på en mer anpassad och lokal nivå.

Exempel på vad som kan regleras/förhandlas bort i kollektivavtal är möjligheten att undanta fler personer, liksom snabbare anställning vid visstid.

Delen om att ta bort uppsägningslön under tvist är däremot inte dispositiv, alltså är det lagen som gäller.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.

Det populära Göteborgskaféet installerade 15 kameror som, enligt Unionen, användes för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Företaget nekar till Unionens anklagelser. Foto: Colourbox

UPPDATERAD.
Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

Gick på toa för länge – fick avdrag på lönen

Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

Kräver 100 000 i skadestånd

Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

Unionen: ”En enorm kränkning

Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som häpnadsväckande

Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

Kaféet tillbakavisar Unionens anklagelser

Kaféets chef har en annan bild av arbetsförhållandena och påpekar att det mesta Unionen påstår är helt felaktigt. I ett mejlsvar till Kollega skriver företaget att man inte vet hur många kameror som är aktiva ”vi har inte räknat, men 15 låter inte som en siffra som stämmer.”. Enligt bolaget har kamerorna inte använts till att utvärdera några arbetsprestationer.

"Prata med kunderna inte en arbetsuppgift"

Företaget tillbakavisar också att det gjorts avdrag på medarbetarens lön men påpekar att personalens toabesök, telefonsamtal med mera ska ske under den betalda paustid de har under sina pass:
”Att prata med kunder överdrivet länge är tyvärr en kostnad företaget valt att inte ta”. 
Eftersom personalen har mycket att göra finns det inte utrymme till socialisering med kunder och betraktas därför ”inte som en arbetsuppgift utan något en anställd kan ta sin betalda paustid till om hen önskar”, skriver bolaget till Kollega.

Slutligen understryker företaget att de anställda informerats om kamerorna, som inte är dolda och nämns i deras anställningsavtal. Kamerorna används, enligt företaget, för att hjälpa polisen klara upp brott och för att ta fram bilder till personalen om en gäst betett sig illa för att porta denne.