Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”Lättare att säga upp anställda med nya las”

Nya las gör det lättare för arbetsgivare att säga upp anställda, säger arbetsrättsforskaren Erik Sjödin. Unionens chefsjurist Malin Wulkan håller inte med.
Lina Björk Publicerad
Till vänster: illustration där stor hand snärtar iväg liten person. Till höger. Erik Sjödin.
Nya las är här, men vad blir effekten på arbetsmarknaden? Arbetsrättsforskaren Erik Sjödin menar att det kommer bli enklare för arbetsgivare att säga upp anställda. Foto: Shutterstock och Stockholms universitet

Det kommer att bli lättare att säga upp anställda med nya las. Det menar Erik, Sjödin, arbetsrättsforskare vid Stockholms universitet.

Vilken skillnad kommer nya las att ha när det gäller uppsägning på grund av personliga skäl?

Erik sjödin
Erik Sjödin Stockholms universitet

– Största skillnaden är ett ökat fokus på vad det är som har hänt och om det är tillräckligt allvarligt för att skilja någon från anställningen. Frågan om personen kommer göra om sitt misstag blir mindre relevant, vilket kan få stor effekt när det handlar om att bli uppsagd på grund av misskötsamhet, alltså att inte passa tider, vara olovligt borta från jobbet eller vägra följa regler. Det finns helt enkelt mindre utrymme för misstag från arbetstagarens sida.

– Även personens intresse att behålla anställningen och förmildrade omständigheter ska få mindre betydelse. Det betyder inte att enbart arbetsgivarens intresse ska räknas, det kommer fortfarande att ske en avvägning. Men det är enligt min mening en allmän förskjutning av rättsläget i arbetsgivarvänlig riktning.

Kommer det bli lättare för arbetsgivaren att säga upp en anställd?

– Ja, som jag ser det kommer det att bli något lättare.

Kommer nya las att innebära fler uppsägningar?

– Eftersom man minskar kostnaden för att säga upp så kan det bli en av konsekvenserna.

Kommer färre anställda att avskedas?

– Ja det är nog en tänkt konsekvens med reformen. Att man som arbetsgivare ska välja rätt. Och som anställd är det ju bättre att bli uppsagd än avskedad.

Kommer storleken på företaget där tvisten pågår ha någon betydelse?

– Det har alltid haft betydelse. På ett stort företag med mycket resurser har man alltid haft fler möjligheter till omplaceringar. På ett mindre företag är utrymmet snävare och vägen till uppsägning snabbare.

Kommer arbetsplatserna bli tystare av rädsla att bli uppsagd?

– De som är tystast på arbetsplatsen är dem med tidsbegränsade anställningar eftersom de inte vågar kritisera sin arbetsgivare av rädsla att inte få förlängt. Reformen ska hjälpa fler in i tillsvidareanställningar, vilket gör att de vågar använda sin röst på samma sätt som fastanställda. Så nej, arbetsplatserna kommer förhoppningsvis att bli mer frispråkiga.

Kommer nya las att innebära större skillnad för dem som har/inte har kollektivavtal?

– En del av den nya lagen är dispositiv, alltså att man kan avtala om andra saker om man har ett kollektivavtal. Exempelvis kommer man att kunna avtala om vad man anser ska vara sakliga skäl. I det huvudavtal som finns har man konkretiserat vad som kan vara sakliga skäl i vissa fall nämligen bristande prestationer, samarbetssvårigheter och misskötsamhet. För dem som är bundna av huvudavtalet kommer när man kan sägas upp regleras av avtal och inte av lag. 

Har vågskålen tippat över till arbetsgivarens sida när det gäller nya las?

– Vilka som är vinnare och förlorare kommer framtiden att utvisa. Men om jag väger de förändringar som man har gjort i anställningsskyddet mot de omställningslösningar som man fått i gengäld så kan jag konstatera att mycket av det som arbetstagarna har fått, kunde redan tidigare ha förhandlats fram på annat sätt.

"Inte lättare att säga upp anställda"

Det kommer inte att bli lättare att säga upp anställda med hjälp av de nya lasreglerna menar Unionens chefsjurist Malin Wulkan. Däremot kommer det att bli dyrare för arbetsgivare att göra fel. 

Kommer det att bli lättare för arbetsgivare att säga upp en anställd?

Malin Wulkan
Malin Wulkan Peter Knutson

­– Nej, det skulle jag som utgångspunkt inte säga. Däremot kommer det att bli mer förutsägbart att avgöra om en händelse är så allvarlig att det finns grund för att en person ska sägas upp på grund av personliga skäl.

Kommer nya las att innebära fler uppsägningar eller fler tvister i domstol? 

–  Nya regleringar leder till att fler tvister går vidare till domstol, åtminstone till en början och så är det alltid med ny lagstiftning. Det beror främst på att vi jurister och andra som jobbar med tillämpning av lagar, behöver vägledning för hur det nya ska tillämpas i praktiken. Men någon stor tillströmning av nya ärenden tror jag inte kommer ske. Arbetsgivare tar normalt inte lätt på att säga upp någon av personliga skäl och det finns även fortsatt ett starkt anställningsskydd. Jag tror heller inte att antalet uppsägningar kommer öka på grund av lagändringarna. Och skulle det bli fler ärenden så har Unionen tagit höjd för det.

Hur påverkas medlemmarna av att lönen tas bort under en tvists gång?

– Det är ganska ovanligt att medlemmar i de ärenden som kommer till oss jurister på Unionen vill ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl. Men skulle det gå till domstol i en tvist om ogiltigförklaring så finns möjlighet att söka a-kassa under förhandlingens gång. Med de nya kollektivavtalen, huvudavtalen, finns dessutom möjlighet till att få en kompletterande ersättning utöver a-kassa under tvistetid. 

Kommer färre att avskedas med nya las?

– Incitamentet att slippa betala lön under en tvist, som vi uppfattat att en del arbetsgivare lät styra valet att vidta ett avskedande, har tagits bort. Så det borde kunna leda till att även antalet avsked minskar.

Hur mycket kommer det att kosta för arbetsgivaren att göra fel framöver?

– Exakta belopp kommer att avgöras av domstolarna. Men man har infört en regel om att domstolen ska ta särskild hänsyn till om arbetsgivaren gjort fel vid uppsägning eller avsked om det ogiltigförklaras. Så det kommer att bli dyrare för arbetsgivare att göra fel. En ogiltig uppsägning justeras upp till 135 000 kronor. Ett ogiltigt avskedande ska kosta 190 000 kronor och en ogiltigförklaring av en uppsägning blir arbetsgivaren också skyldig att betala lön och andra ersättningar för tvistetiden på samma sätt som gäller vid avsked i dag.

Sett till vad facket har fått och vad man gett avkall på. Är vågskålen tippad till arbetsgivarnas fördel?

– Nej, sammantaget tycker jag att vi har hittat en bra och balanserad lösning för hur arbetslivet ser ut i dag. Kompetensfrågorna har fått en mer framskjuten betydelse och spelar ofta en stor roll för möjligheten att vara anställningsbar på en framtida arbetsmarknad. Vissa av de nya reglerna är mer förmånliga för arbetsgivarsidan och andra för oss.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen