Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”Lättare att säga upp anställda med nya las”

Nya las gör det lättare för arbetsgivare att säga upp anställda, säger arbetsrättsforskaren Erik Sjödin. Unionens chefsjurist Malin Wulkan håller inte med.
Lina Björk Publicerad
Till vänster: illustration där stor hand snärtar iväg liten person. Till höger. Erik Sjödin.
Nya las är här, men vad blir effekten på arbetsmarknaden? Arbetsrättsforskaren Erik Sjödin menar att det kommer bli enklare för arbetsgivare att säga upp anställda. Foto: Shutterstock och Stockholms universitet

Det kommer att bli lättare att säga upp anställda med nya las. Det menar Erik, Sjödin, arbetsrättsforskare vid Stockholms universitet.

Vilken skillnad kommer nya las att ha när det gäller uppsägning på grund av personliga skäl?

Erik sjödin
Erik Sjödin Stockholms universitet

– Största skillnaden är ett ökat fokus på vad det är som har hänt och om det är tillräckligt allvarligt för att skilja någon från anställningen. Frågan om personen kommer göra om sitt misstag blir mindre relevant, vilket kan få stor effekt när det handlar om att bli uppsagd på grund av misskötsamhet, alltså att inte passa tider, vara olovligt borta från jobbet eller vägra följa regler. Det finns helt enkelt mindre utrymme för misstag från arbetstagarens sida.

– Även personens intresse att behålla anställningen och förmildrade omständigheter ska få mindre betydelse. Det betyder inte att enbart arbetsgivarens intresse ska räknas, det kommer fortfarande att ske en avvägning. Men det är enligt min mening en allmän förskjutning av rättsläget i arbetsgivarvänlig riktning.

Kommer det bli lättare för arbetsgivaren att säga upp en anställd?

– Ja, som jag ser det kommer det att bli något lättare.

Kommer nya las att innebära fler uppsägningar?

– Eftersom man minskar kostnaden för att säga upp så kan det bli en av konsekvenserna.

Kommer färre anställda att avskedas?

– Ja det är nog en tänkt konsekvens med reformen. Att man som arbetsgivare ska välja rätt. Och som anställd är det ju bättre att bli uppsagd än avskedad.

Kommer storleken på företaget där tvisten pågår ha någon betydelse?

– Det har alltid haft betydelse. På ett stort företag med mycket resurser har man alltid haft fler möjligheter till omplaceringar. På ett mindre företag är utrymmet snävare och vägen till uppsägning snabbare.

Kommer arbetsplatserna bli tystare av rädsla att bli uppsagd?

– De som är tystast på arbetsplatsen är dem med tidsbegränsade anställningar eftersom de inte vågar kritisera sin arbetsgivare av rädsla att inte få förlängt. Reformen ska hjälpa fler in i tillsvidareanställningar, vilket gör att de vågar använda sin röst på samma sätt som fastanställda. Så nej, arbetsplatserna kommer förhoppningsvis att bli mer frispråkiga.

Kommer nya las att innebära större skillnad för dem som har/inte har kollektivavtal?

– En del av den nya lagen är dispositiv, alltså att man kan avtala om andra saker om man har ett kollektivavtal. Exempelvis kommer man att kunna avtala om vad man anser ska vara sakliga skäl. I det huvudavtal som finns har man konkretiserat vad som kan vara sakliga skäl i vissa fall nämligen bristande prestationer, samarbetssvårigheter och misskötsamhet. För dem som är bundna av huvudavtalet kommer när man kan sägas upp regleras av avtal och inte av lag. 

Har vågskålen tippat över till arbetsgivarens sida när det gäller nya las?

– Vilka som är vinnare och förlorare kommer framtiden att utvisa. Men om jag väger de förändringar som man har gjort i anställningsskyddet mot de omställningslösningar som man fått i gengäld så kan jag konstatera att mycket av det som arbetstagarna har fått, kunde redan tidigare ha förhandlats fram på annat sätt.

"Inte lättare att säga upp anställda"

Det kommer inte att bli lättare att säga upp anställda med hjälp av de nya lasreglerna menar Unionens chefsjurist Malin Wulkan. Däremot kommer det att bli dyrare för arbetsgivare att göra fel. 

Kommer det att bli lättare för arbetsgivare att säga upp en anställd?

Malin Wulkan
Malin Wulkan Peter Knutson

­– Nej, det skulle jag som utgångspunkt inte säga. Däremot kommer det att bli mer förutsägbart att avgöra om en händelse är så allvarlig att det finns grund för att en person ska sägas upp på grund av personliga skäl.

Kommer nya las att innebära fler uppsägningar eller fler tvister i domstol? 

–  Nya regleringar leder till att fler tvister går vidare till domstol, åtminstone till en början och så är det alltid med ny lagstiftning. Det beror främst på att vi jurister och andra som jobbar med tillämpning av lagar, behöver vägledning för hur det nya ska tillämpas i praktiken. Men någon stor tillströmning av nya ärenden tror jag inte kommer ske. Arbetsgivare tar normalt inte lätt på att säga upp någon av personliga skäl och det finns även fortsatt ett starkt anställningsskydd. Jag tror heller inte att antalet uppsägningar kommer öka på grund av lagändringarna. Och skulle det bli fler ärenden så har Unionen tagit höjd för det.

Hur påverkas medlemmarna av att lönen tas bort under en tvists gång?

– Det är ganska ovanligt att medlemmar i de ärenden som kommer till oss jurister på Unionen vill ogiltigförklara en uppsägning av personliga skäl. Men skulle det gå till domstol i en tvist om ogiltigförklaring så finns möjlighet att söka a-kassa under förhandlingens gång. Med de nya kollektivavtalen, huvudavtalen, finns dessutom möjlighet till att få en kompletterande ersättning utöver a-kassa under tvistetid. 

Kommer färre att avskedas med nya las?

– Incitamentet att slippa betala lön under en tvist, som vi uppfattat att en del arbetsgivare lät styra valet att vidta ett avskedande, har tagits bort. Så det borde kunna leda till att även antalet avsked minskar.

Hur mycket kommer det att kosta för arbetsgivaren att göra fel framöver?

– Exakta belopp kommer att avgöras av domstolarna. Men man har infört en regel om att domstolen ska ta särskild hänsyn till om arbetsgivaren gjort fel vid uppsägning eller avsked om det ogiltigförklaras. Så det kommer att bli dyrare för arbetsgivare att göra fel. En ogiltig uppsägning justeras upp till 135 000 kronor. Ett ogiltigt avskedande ska kosta 190 000 kronor och en ogiltigförklaring av en uppsägning blir arbetsgivaren också skyldig att betala lön och andra ersättningar för tvistetiden på samma sätt som gäller vid avsked i dag.

Sett till vad facket har fått och vad man gett avkall på. Är vågskålen tippad till arbetsgivarnas fördel?

– Nej, sammantaget tycker jag att vi har hittat en bra och balanserad lösning för hur arbetslivet ser ut i dag. Kompetensfrågorna har fått en mer framskjuten betydelse och spelar ofta en stor roll för möjligheten att vara anställningsbar på en framtida arbetsmarknad. Vissa av de nya reglerna är mer förmånliga för arbetsgivarsidan och andra för oss.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.