Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Hur mycket pengar blir det med flexpension?

Med arbetsgivarnas extra avsättningar för flexpension förväntas tjänstepensionerna bli högre. Hur mycket beror på din ålder och månadslön. Men hur mycket pengar handlar det om?
Lina Björk Publicerad
Figurer bär på olika stora påsar med pengar.
Så mycket skulle Anton, Lotta, Jorge och Pirjo hinna tjäna in på flexpension innan de är 65 år, enligt Unionens beräkningar. Illustration: Jens Magnusson

Den som kommer in i systemet med flexpension som ung och har många kvar i arbetslivet bör hinna samla ihop ett ordentligt påslag tills han eller hon avslutar sitt arbetsliv, i 65-årsåldern. Men för den som i dag redan har passerat 50 handlar det om betydligt mindre pengar. 

Titta på Anton, Lotta, Jorge och Pirjo som räkneexempel, hur mycket de skulle tjäna in genom arbetsgivarens extra tjänstepensionsavsättningar, om de går i pension när de fyllt 65 år, enligt Unionens beräkningar.

Anton är 25 år och har en månadslön på 24 000 kronor. Med 40 år kvar till pensionen hinner han tjäna in 1,3 miljoner extra, om han slutar jobba vid 65. 

Lotta är 35 år och har en månadslön på 32 000 kronor. Hon hinner tjäna in 750 000 kronor extra fram till pensionen om hon slutar vid 65. 

Jorge är 45 år. Han tjänar 32 000 kronor i månaden precis som Lotta men har bara 20 år kvar tills han är 65. På de åren hinner han tjäna in 300 000 kronor extra med flexpension. 

Pirjo är 55 år och har bara tio år kvar innan hon tänkt gå i pension. Med hennes lön på 40 000 kronor i månaden hinner hon få ihop 110 000 kronor extra till pensionen, utöver den allmänna pensionen, den ordinarie tjänstepensionen och eventuellt privat pensionssparande. 

Så är det beräknat

  • Ingen hänsyn har tagits till inflation
  • Avsättningen till flexpensionen ökar successivt från 0,5 till 2 procent 2022.
  • De nominella löneökningarna beräknas under ett arbetsliv vara i genomsnitt 3 procent/år med högre löneökningar tidigt i karriären och lägre senare i arbetslivet. 
  • Den årliga avkastningen på kapitalet antas vara 6,35 procent. 
  • Avigften till Collectum antas vara 1 procent av premien i enlighet med gällande regelverk i ITP. 
  • Avkastningsskatten beräknas till 0,6 procent i enlighet med Pensionsmyndighetens pensionsstandard.
  • Förvaltningsavgiften är satt till 0,13 procent vilket motsvarar Alectas avgift för ickevalsalternativet i ITP.

Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.