Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Så funkar flexpensionen

Tanken med flexpension är enligt Unionen att ge trötta tjänstemän en välbehövlig smygstart på pensionen – och därmed orken att jobba längre. Men arbetsgivarorganisationen Almega säger tvärt nej.
Johanna Rovira Publicerad 14 september 2015, kl 15:41
Johnér Bildbyrå
Johnér Bildbyrå

I takt med slimmade organisationer och ökade vinstkrav jobbar vi intensivare, dräneras på energi och känner oss alltmer slitna. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar dramatiskt.

Samtidigt höjs varnande röster om att vi måste jobba längre upp i åren för att få landets och den egna ekonomin att gå ihop – att pensionera sig vid 65 betraktas numera som en utopi av såväl politiker som framtidsforskare.

Lösningen på denna paradox heter för Unionens del flexpension – att anställda får lättare att gå ned i arbetstid när pensionsåldern närmar sig.

– Lever vi längre räcker pengarna till mindre pension, det är en enkel ekvation, säger Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen. 

– Våra medlemmar förstår att de kan jobba längre om de får möjlighet att trappa ned i slutet på arbetslivet.

 

Flexpensionens två delar

➣  Större möjlighet att gå ned till deltid från 60 eller 62 år (beroende på vilket avtalsområde man tillhör). 

➣  Motsvarande 0,5 procent av lönen läggs på den vanliga tjänstepensionslösningen (för medlemmar som jobbar inom teknikarbetsgivarna är avsättningen 0,6 procent).

Fotnot: Tjänstemän inom handeln kommer att omfattas av flex-pensionen först nästa år.

 

Redan 2013 ställde Unionen kravet på deltidspension och i dag har 38 av förbundets drygt 50 avtalsområden det som i dag kallas flexpension inskriven i sina kollektivavtal. Modellen innebär dels att alla får större avsättning till pension, dels att anställda i 60-årsåldern har större möjlighet än tidigare att kunna gå ned till deltid.

Arbetsgivaren har visserligen fortfarande rätt att neka dig att gå ned i tid, men kan inte längre göra det slentrianmässigt. Nu måste man pröva skälen för och emot för varje anställd och kunna visa att den hugade flexpensionären är så oumbärlig att en kortare arbetsvecka stör verksamheten. Unionen har dessutom rätt att ta del av skälen för ett nej och begära förhandling om förbundet inte köper arbetsgivarens argument.

I senaste avtalsrörelsen fick Unionen igenom att flertalet arbetsgivare avsätter motsvarande 0,5 procent av din lön som läggs ovanpå den vanliga tjänstepensionen. Oavsett när man väljer (eller tvingas av lag eller arbetsgivare) att lägga portföljen på hyllan finns det mer pengar avsatta. Ingen går alltså miste om påslaget.

– En viktig poäng med systemet är att alla får mer tjänstepension och att alla samtidigt får förstärkt möjlighet att gå ned i tid, säger Hans Norin, pensionsexpert på Unionen.

Fast inte riktigt alla. Arbetsgivarorgansationen Almega säger tvärt nej till flexpension eftersom man tvivlar på att modellen får en önskad effekt.

– Om vi skriver under får vi ett lämmeltåg av företag som lämnar oss, vilket leder till färre kollektivavtal, säger Almegas förbundsdirektör Stefan Koskinen.

Martin Wästfelt ser inget fog för oron:

– De avsättningar som gjorts är en del av utrymmet för löneökningar, så det innebär egentligen ingen ökad kostnad för arbetsgivarna. Många arbetsgivare vill att deras medarbetare ska få en god pension och i och med att pengarna läggs i tjänstepensionspotten slipper arbetsgivaren ordna kompletterande – och mycket dyrare – pensionslösningar för sina anställda.

Varför säger Almega nej?

"Vi ser inte någon efterfrågan bland våra medlemsföretag. (...) Enligt våra medlemsföretag byter deras personal jobb om de tvingas avstå lön för deltids­pension." Det säger Stefan Koskinen, förbundsdirektör för Almega, här, i en intervjuduell med Unionens förhandlingschef Niklas Hjert. 

 

Pension

Avtalat tar över Collectums roll - kolla tjänstepension på ny sajt

Snart kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat. På sajten finns också information om vilka kollektivavtalade försäkringar du har rätt till.
– Vi vet att det finns pengar många inte får del av, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.
Elisabeth Brising Publicerad 11 januari 2024, kl 13:36
Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund
11 mars kan privata tjänstemän som vill ändra i sin tjänstepension logga in på Avtalat.se i stället för på Collectum.se. På bild syns Niklas Hjert, vd Avtalat. Foto: Juliana Wiklund

Just nu är det många som diskuterar kollektivavtal i Sverige med anledning av Teslastrejk och den tidigare Klarnakonflikten. Men långt ifrån alla svenskar vet vad ett kollektivavtal är, om de har något på sin arbetsplats och vad det i så fall ingår för förmåner och skydd i det. 

– Vi vet att det finns pengar många inte får del av. Man kanske ramlar på vägen till jobbet och kan få pengar för det via försäkringar som finns i kollektivavtalet. Nu vill vi öka kunskapen om det här skyddet, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.

Ny sajt för pensionsval

Ett sätt från näringsliv och fack i privat sektor att tillsammans lösa bristen på enhetlig information om olika kollektivavtalade förmåner är bildandet av Avtalat och deras sajt som nu får en utökad funktion. 

På Avtalat.se ska privata tjänstemän från 11 mars kunna logga in för att göra ändringar i sin tjänstepension, ITP 1 och 2, i stället för som idag ändra den på Collectum.se. 

Redan i dag går det att logga in på Avtalat.se med bank-id och få digital rådgivning kring sin tjänstepension beroende på ens familjesituation - om man är gift, har barn eller lever ensam till exempel.

Användare på Avtalat.se ska också kunna få aktuell information om sitt avtalade försäkringsskydd vid arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada, sjukdom eller dödsfall. 

Varför gör ni den här förändringen från Collectum till Avtalat?

– Många tycker pension och försäkring i sig är svårt. Är det sedan svårt att veta var man ska vända sig för att få information om det blir det ännu mer komplicerat. Det här är ett första steg i att samla alla tjänster om kollektivavtalad pension och försäkring på ett ställe. I dag är det utspritt, säger Niklas Hjert, vd för Avtalat. 

Föräldralön och omställningsstöd

Han ger några exempel: kollektivavtalen innehåller stöd till omställning vid eventuell arbetslöshet och ofta en kompletterande ersättning vid föräldraledighet som täcker upp för mer lönebortfall än vad Försäkringskassan betalar. 

Det här är Avtalat

Avtalat och deras sajt ägs gemensamt av Svenskt Näringsliv, LO och PTK, där Unionen ingår. Avtalat skapades för att sprida kunskap och ge råd till alla som jobbar på en arbetsplats i privat sektor med kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar.