Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Flexpension i landet Annorlunda

Nederländerna är kända för sin flexibla arbetsmarknad där deltidspension, laglig rätt till deltidsjobb och seniordagar bara är några av fördelarna. Ändå är det få som utnyttjar förmånerna. Kollega for dit för att ta reda på varför.
Anton Andersson Publicerad
Gabriela Hengeveld
Jerry Terol, 62 år, äger tillsammans med sin fru ett café i centrala Amsterdam. Han tycker att deltidspension låter som "en smart idé", men funderar själv på att flytta utomlands. Gabriela Hengeveld

Det är en solig, varm försommardag när Kollega möter pensionsexperten Gijs Van Dijk i den pittoreska småstaden Woerden 45 minuter utanför Amsterdam. Han arbetar för fackliga FNV som organiserar cirka 1,1 miljoner yrkesverksamma, varav merparten är tjänstemän.

Vi ska prata pensioner och deltidsarbete, båda områden där Holland sticker ut. Strax efter millennieskiftet kom en lag som lade makten över arbetstiden i händerna på arbetstagarna. Sedan dess har varje holländare med fast anställning på ett företag med över tio personer rätt att själv bestämma hur mycket man vill arbeta. I stort är det arbetsgivaren som ska anpassa sig efter den anställdes önskemål.

Vissa hävdar att modellen är en förklaring till Hollands långa perioder av låg arbetslöshet. Landet toppar också listorna över världens mest lyckliga folk, vilket brukar härledas till deltidsarbetet.

Gijs Van Dijk är positiv till lagen, även om den befäste ett mönster som redan fanns.

– Strukturen med deltidsarbete fanns redan innan. Det är bra att människor kan bestämma själva. Men valet måste vara på riktigt, inte något som man tvingas till på grund av familjesituationen eller arbetsgivaren, säger Gijs Van Dijk.

Andra säger att Holland valt bort anställningstrygghet till förmån för fler låglönejobb. Kvinnors låga deltagande på arbetsmarknaden har också fått hård kritik, bland annat av EU och FN. Men FNV ser ändå lagen som en framgång ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Vi kan se att fler män väljer att gå ned i tid för att vara med barnen. Samtidigt har kvinnors deltagande på arbetsmarknaden ökat, säger Gijs Van Dijk.

Den flexibla inställningen spiller även över till pensionssystemet. I alla fall delvis. Precis som i Sverige vilar det holländska systemet på tre pelare: statlig pension, tjänstepension och privat pensionssparande.

Den statliga pensionen AOW är cirka 1 100 euro i månaden och går inte att ta ut i förtid. Tjänstepensionen kan dock användas för deltidspensionering, så länge fack och arbetsgivare inom respektive bransch förhandlat fram det. Det innebär att de flesta har möjlighet att till exempel jobba fyra dagar i veckan. Tanken är att äldre medarbetare ska orka hela vägen och samtidigt hjälpa yngre kollegor.

En annan pensionsförmån, dock främst inom offentlig sektor, är så kallade seniordagar, en löneförmån som likt deltidspension är tänkt att användas för att runda av karriären på ett bekvämt sätt.

Men trots att möjligheterna till ett flexibelt avslut på karriären är stora är det få som nappar. Informationsbrist kan vara en orsak. En annan kan vara att det är ”osexigt” att prata pension. Vissa menar att det är ett symtom på något typiskt holländskt: Valfriheten hålls högt, men när det kommer till kritan går man ändå alltid på standardvalet.

Den troligaste förklaringen är dock att deltidspensionering är dyrt. Systemet innebär ingen extra avsättning från arbetsgivaren. I stället går man helt enkelt ned i tid och tar ut pengar i förtid de dagar man inte jobbar. Även om vissa avtal kompenserar förlusten av pensionsrätter till den statliga pensionen påverkar ändå det tidiga uttaget av tjänstepensionen den slutliga pensionen negativt. Mindre pengar ska helt enkelt räcka längre.

Inom de fem största pensionsfonderna var endast 12 000 av totalt 7,5 miljoner deltidspensionerade förra året.

Enligt tjänstemannafacket De Unie är deltidspension ingen jättestor fråga för medlemmarna.

– Nej, och min åsikt är att det utnyttjas främst av dem som har råd att gå ned i inkomst. Eller motsatsen, de som måste ta ut pengar i förtid, exempelvis ensamstående kvinnor som kanske har skilt sig sent i livet, säger De Unies pensionsråd-givare John Eggen.

Samtidigt är både fack, arbetsgivare och politiker eniga – något måste göras åt problemet med den allt äldre befolkningen. Nyligen höjdes pensionsåldern till 67 – en reform som genomförs stegvis, en månad i taget, fram till år 2025.

Genom ekonomiska incitament har också skruvarna dragits åt vad gäller att pensionera sig i förtid. För tio år sedan var den genomsnittliga pensionsålderni privat sektor 62 år – i dag är den 65.

Men hur ska man då orka jobba till 67 eller ännu längre? Den 62-årige Amsterdambon Jerry Terol arbetade många år i åkeribranschen, tills han och hans fru för tio år sedan beslutade sig för att pröva något nytt. Nu äger de ett kafé i närheten av Rembrandtmuseet i Amsterdam. Och han ställer sig positiv till att fortsätta jobba – bara han får syssla med det han tycker är roligt.

– Så länge jag är frisk vill jag fortsätta. Men ju äldre jag blir, desto mer överlämnar jag de tråkiga delarna till andra, till exempel ekonomin. Jag vill helt enkelt inte jobba lika hårt längre, säger Jerry Terol.

I ljuset av det vore deltidspensionering en bra idé för honom, medger han. 

– Det låter smart. Mitt bankkonto är inte stort, men med lite extra pensionspengar skulle jag också kunna drömma lite. Jag och min fru funderar på Thailand, säger han. 

De holländska facken tror på deltidspension, men anser att det krävs reformer. Nyckeln är att kunna vara mer flexibel även med den statliga pensionen. Där lyfter FNV fram Sverige, där vi från och med 61 års ålder kan ta av inkomstpensionen. Ett val som inte finns i Holland.

– Att kunna kombinera ett flexibelt uttag av tjänstepension och statlig pension, utan att förlora för mycket i slutändan, vore bäst, säger Gijs Van Dijk.

 

Några holländska röster om deltidspension:

  1. Väljer du att jobba längre och få bättre pension eller mer fritid och mindre pengar? 
  2. Känner du till möjligheten till deltidspension och skulle du kunna tänka dig det?

Satishkoemar Myre-Makhan, 40 år, sjuksköterska/dansare: 

1. "I dag skulle jag välja mer fritid. För några år sedan dansade jag mer och då tänkte jag annorlunda. Jag oroade mig konstant över pengar. Till slut gick jag självmant ned i tid."

2. "Jag har kollegor som har försökt att ordna deltidspension men inte lyckats. I min bransch blir man sliten både själsligt och kroppsligt så jag skulle gärna vilja gå i deltids­pension, men det beror på vilket företag man jobbar på."

Martin och Carmen Milatz, 56 år, konsthandlare:

1. "Definitivt mindre pengar och mer frihet. Hälsa och frihet är det viktigaste som finns. Men vi har egen firma och lever redan ett flexibelt liv, så vi funderar inte mycket på sådant."

2. "Ja, vi känner till deltidspension, men vi tror inte på det. Det blir för dyrt, oavsett om det är företagen eller individen som står för notan."

Carla Henkens, 44 år, statstjänsteman med inriktning hälsa:

1. "Jobbet är en stor del av mitt liv, men inte allt. Så jag skulle absolut välja mer fritid. Att få mer tid till vänner, hobbyer och familj känns viktigare när man kommer upp lite i åren."

2. "Jag skulle definitivt vilja deltidspensioneras. Men frågan är om möjligheten kommer att finnas kvar när jag ska pensionera mig. Jag tvivlar faktiskt på det."

 

 

Flest deltidare i EU

  • Alla som har varit medborgare i Nederländerna i över 40 år har rätt till statlig pension, som i dag ligger på cirka 1 100 euro i månaden. Tillsammans med tjänstepensionen får de flesta runt 70 procent av sin lön.
  • Nederländerna är det EU-land där man arbetar mest deltid. Ungefär var fjärde man och tre fjärdedelar av kvinnorna arbetar mindre än 36 timmar i veckan.
  • Arbetslösheten i Nederländerna var länge bland de lägsta i Europa. I spåren av krisen har det förändrats något. Jämfört med 2010, då man redovisade 3,2 procent öppet arbetslösa, ligger siffran i dag på 6,9 procent.
  • Näst efter Monaco är Nederländerna med sina 16,8 miljoner invånare Europas befolkningstätaste land.

3 andra länder med deltidspension

Danmark: Danska medborgare har rätt till statlig deltidspension, ett system som liknar det som fanns i Sverige fram till 2000. Är man född före 1954 kan man gå i deltidspension vid 60 år och 6 månader. Därefter höjs deltidspensionsåldern i en gradvis skala.  Kravet är att man ska gå ner i arbetstid minst sju timmar i veckan. Systemet ska dock skrotas 2025.

Finland: I Finland kan deltidspension tas ut mellan 61 och 67 års ålder, så länge inte arbetsgivaren motsätter sig minskningen av arbetstid. Pensionen grundar sig på skillnaden mellan heltids- och deltidsinkomsten och utgör hälften av inkomstbortfallet. En ny pensionsreform sjösätts 2017.

Österrike: Här betalas en subvention till arbetsgivaren om arbetstagaren minskar sin arbetstid med 40–60 procent. Deltidspensionen kan tas ut från 53 års ålder av kvinnor och från 58 års ålder av män. Forskning har dock visat att deltidspensionen i Österrike har påverkat äldres deltagande på arbetsmarknaden negativt, man arbetar inte mindre men längre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.