Hoppa till huvudinnehåll
Pension

För och emot flexpension

Befolkningen blir allt äldre och vi måste arbeta längre. Hur ska vi orka? Unionens Niklas Hjert ser flex­pension som en lösning. Almegas Stefan Koskinen är inte säker på att modellen får önskad effekt, och har hårdnackat vägrat ta in flexpension i avtalen. Här möts ståndpunkterna.
Anton Andersson Publicerad
Jann Lipka
År 2060 är var fjärde svensk över 65 år. Det betyder att vi måste arbeta längre upp i åldern. Men hur ska vi orka? Unionen ser flexpension som en lösning, men Almega är emot. Unionens förhandlingschef Niklas Hjert till vänster, Almegas förbudsdirektör Stefan Koskinen till höger. Jann Lipka

Stefan Koskinen, kan du konkret förklara varför Almega är så starkt emot införandet av deltids­pension?
SK: Vi ser inte någon efterfrågan bland våra medlemsföretag. Pensionsåldern inom tjänstesektorn är redan i dag hög och enligt en rapport som vi har gjort gemensamt med Unionen anser de lokala parterna att detta sköts på ett bra sätt.

När vi värvar nya företag till kollektivavtalen är tjänstepensionen det största skälet till att man säger nej. Lägger man på 2 procent ovanpå den, som Unionen vill höja till, blir det tufft.

Men den procenten ska ju tas av det ökade löneutrymmet – då blir det ju totalt sett inte dyrare?
SK: Det blir ändå en extra fast kostnad. Och att man avstår löneutrymme är fel. Vi har marknadsmässiga löner i dag. Enligt våra medlemsföretag byter deras personal jobb om de tvingas avstå lön för deltids­pension.

Niklas Hjert, stämmer det att man förlorar pengar i försäkringssystemen?
NH:
 Det går att titta på olika beräkningar, men Almegas exempel är gjorda utifrån felaktiga grunder. Vi har skapat ett system som garanterar ökad pensionsavsättning för alla. Avsättningar till ITP påverkar också försäkringssystemen, men är ändå den mest uppskattade delen av kollektivavtalet.

Almega tycker att medlemsföretagen har lokala lösningar på pensionsfrågan. Har inte branscherna olika förutsättningar?
NH:  Gränsen mellan vad som är tjänstesektor, handel och industri håller på att suddas ut. Att det skulle skilja sig mycket ser inte jag när jag pratar med medlemmar och förtroendevalda. De menar också att systemet är dyrt och att medlemmar i slutändan går back ekonomiskt.

Avsättningarna tas från det ökade löneutrymmet. Argumentet att det skulle bli dyrt är därför svårt att förstå. Avsättningen är också garanterad för individen, vilket en löneökning aldrig är. Däri ligger ett starkt värde. Men det är intressant att Stefan Koskinen tycker sig veta vad som är bäst för Unionens medlemmar när våra undersökningar visar att det här är en högt prioriterad fråga.

Hur ser du på att det bara är Almega som inte tecknat avtalet?
NH:  Det har alltid funnits samsyn kring att lösa utmaningar i kollektivavtalen tillsammans. Almega hänvisar till statliga utredningar eller individuella lösningar, men att skjuta över frågan till politiker är oansvarigt. Jag ser inget alternativ till att de i slutändan skriver på.

Stefan Koskinen: Unionen menar att ni är oansvariga och säger nej utan att komma med egna förslag.
SK: Vi är inte mot deltidspension i sig, men det finns redan bra lösningar ute på företagen. Tiden med stora partsöverenskommelser är förbi. Titta bara på Pensionsåldersutredningen – den visar att det inte alls är säkert att deltidspension får de effekter som Unionen påstår.

SK: Det man absolut inte ska göra är att kasta in ett halvfärdigt system som man dessutom räknat fel på. Avsättningen görs på bekostnad av lönen som ligger till grund för vad man får ur allmänna socialförsäkringssystem. Det gör att en kvinnlig receptionist med 25 000 kronor i månaden som avstår 0,5 procent i löne­ökning tappar 407 kronor per år. 258 kronor av dessa är minskad inkomst- och premiepension.

Niklas Hjert, Almega kritiserar systemet för att vara dåligt utrett.
NH: Det är väldigt väl förberett. Vi bygger vidare på ITP-systemet där allt finns på plats – faktureringssystem, pengaplacering och så vidare. Avgifterna i upphandlingarna är också låga, man får väldigt mycket mer pension för pengarna än om man skulle göra avsättningen själv.

Vem viker sig i slutändan, Unionen eller Almega?
SK: Vi har inte medlemsmandatet att vika oss. Om vi skriver under får vi ett lämmeltåg av företag som lämnar oss vilket leder till färre kollektivavtal. Det gagnar knappast Unionen heller.

Flexpension

Sedan februari har Unionen bytt det tidigare namnet deltids­pension mot flexpension, då man anser att det ger en bättre beskrivning av systemet, samt att man vill undvika förväxling med den statliga delpensionen som fanns i Sverige fram till början av seklet.

Vid flexpension gör arbetsgivaren en extra avsättning så att man kan gå ned i tid från 60 eller 62 år. Den som hellre jobbar heltid får ett tillskott till den vanliga pensionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsmyndigheten stoppar miljardbelopp – tips om felaktiga utbetalningar ökar kraftigt

Efter att Pensionsmyndigheten har ökat sin kontrollverksamhet har tips från allmänheten och andra myndigheter ökat med 170 procent. Förra året upptäckte man närmare 1,6 miljarder i felaktiga utbetalningar.
Lina Björk Publicerad 9 mars 2026, kl 06:01
Så stoppas felutbetalningar av pension och bostadstillägg – Pensionsmyndigheten skärper kontrollerna
Pensionsmyndigheten har byggt ut kontrollverksamheten sedan 2020. Det har bidragit till att tips om felaktiga utbetalningar ökat kraftigt, säger kontrollenhetschef Lisa Nordenhäll. Foto: Pontus Lundahl/TT/Pensionsmyndigheten

Felaktiga ersättningar och bidragsbrott beräknades kosta Pensionsmyndigheten närmare 1,6 miljarder kronor förra året. Antalet felaktiga utbetalningar från myndigheten syns tydlig i statistiken, men det beror till stor del på att man har förbättrat kontrollverksamheten. Det vanligaste misstaget Sveriges pensionärer gör är att de anmäler fel inkomst, eller flyttar utomlands och inte informerar Pensionsmyndigheten. 

– De flesta tror att vi får in ändrade uppgifter per automatik, men det mesta behöver man anmäla själv. En pensionär som är folkbokförd i Sverige men har sin egentliga hemvist i ett annat land innebär en stor källa till felaktiga utbetalningar, säger Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten. 

Kontrollverksamheten byggs ut – tipsen ökar med 170 procent

Sedan 2020 har Pensionsmyndigheten byggt ut sin kontrollverksamhet och börjat samarbeta mer med andra myndigheter. Man har anställt fler handläggare och startat bilaterala samarbeten. Och det har lönat sig. På fem år har tipsen om felaktiga utbetalningar ökat med 170 procent. 

– När det gäller myndigheter får vi så kallade impulser från bland andra Försäkringskassan, Kronofogden och gränspolisen. När det gäller tips från allmänheten kan det handla om man vill göra oss uppmärksamma på att någon avlidit eller har med sig garantipension och bostadstillägg trots att de inte bor i Sverige. 
 

Långa processer för återkrav: ”Rättssäkerhet tar tid”

Enligt Pensionsmyndighetens årsrapport för 2025 uppskattar man att 688 miljoner kronor betalades ut felaktigt i allmän pension, 892 miljoner kronor i bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och 7,2 miljoner kronor i efterlevandepension. Eftersom majoriteten av ersättningarna från myndigheten är livslånga kan det handla om stora belopp i återkrav. 

– Att upptäcka felaktiga utbetalningar i tid är bra både för oss och den som fått ersättning, eftersom det annars tickar på och blir väldigt mycket pengar, säger Lisa Nordenhäll.

Exakt hur stor del av återkraven som betalas tillbaka är svårt att svara på eftersom det är långa löptider mellan en stoppad utbetalning, utredning, möjlighet till överklagan och återkrav. 

Så undviker du felutbetalning från Pensionsmyndigheten

  • Informera Myndigheten om du reser utomlands under längre perioder.
  • Om du inte längre bor på den adress som du får bostadstillägg för.
  • Om du har tillgångar eller pension från ett annat land.
  • Om du blir ensamstående eller flyttar till ett äldreboende.
  • Om du flyttar ihop med någon du är gift med eller har barn med.
     

Ändringar kan göras direkt på Pensionsmyndighetens hemsida.