Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
För och emot flexpension
Befolkningen blir allt äldre och vi måste arbeta längre. Hur ska vi orka? Unionens Niklas Hjert ser flexpension som en lösning. Almegas Stefan Koskinen är inte säker på att modellen får önskad effekt, och har hårdnackat vägrat ta in flexpension i avtalen. Här möts ståndpunkterna.
Stefan Koskinen, kan du konkret förklara varför Almega är så starkt emot införandet av deltidspension?
SK: Vi ser inte någon efterfrågan bland våra medlemsföretag. Pensionsåldern inom tjänstesektorn är redan i dag hög och enligt en rapport som vi har gjort gemensamt med Unionen anser de lokala parterna att detta sköts på ett bra sätt.
När vi värvar nya företag till kollektivavtalen är tjänstepensionen det största skälet till att man säger nej. Lägger man på 2 procent ovanpå den, som Unionen vill höja till, blir det tufft.
Men den procenten ska ju tas av det ökade löneutrymmet – då blir det ju totalt sett inte dyrare?
SK: Det blir ändå en extra fast kostnad. Och att man avstår löneutrymme är fel. Vi har marknadsmässiga löner i dag. Enligt våra medlemsföretag byter deras personal jobb om de tvingas avstå lön för deltidspension.
Niklas Hjert, stämmer det att man förlorar pengar i försäkringssystemen?
NH: Det går att titta på olika beräkningar, men Almegas exempel är gjorda utifrån felaktiga grunder. Vi har skapat ett system som garanterar ökad pensionsavsättning för alla. Avsättningar till ITP påverkar också försäkringssystemen, men är ändå den mest uppskattade delen av kollektivavtalet.
Almega tycker att medlemsföretagen har lokala lösningar på pensionsfrågan. Har inte branscherna olika förutsättningar?
NH: Gränsen mellan vad som är tjänstesektor, handel och industri håller på att suddas ut. Att det skulle skilja sig mycket ser inte jag när jag pratar med medlemmar och förtroendevalda. De menar också att systemet är dyrt och att medlemmar i slutändan går back ekonomiskt.
Avsättningarna tas från det ökade löneutrymmet. Argumentet att det skulle bli dyrt är därför svårt att förstå. Avsättningen är också garanterad för individen, vilket en löneökning aldrig är. Däri ligger ett starkt värde. Men det är intressant att Stefan Koskinen tycker sig veta vad som är bäst för Unionens medlemmar när våra undersökningar visar att det här är en högt prioriterad fråga.
Hur ser du på att det bara är Almega som inte tecknat avtalet?
NH: Det har alltid funnits samsyn kring att lösa utmaningar i kollektivavtalen tillsammans. Almega hänvisar till statliga utredningar eller individuella lösningar, men att skjuta över frågan till politiker är oansvarigt. Jag ser inget alternativ till att de i slutändan skriver på.
Stefan Koskinen: Unionen menar att ni är oansvariga och säger nej utan att komma med egna förslag.
SK: Vi är inte mot deltidspension i sig, men det finns redan bra lösningar ute på företagen. Tiden med stora partsöverenskommelser är förbi. Titta bara på Pensionsåldersutredningen – den visar att det inte alls är säkert att deltidspension får de effekter som Unionen påstår.
SK: Det man absolut inte ska göra är att kasta in ett halvfärdigt system som man dessutom räknat fel på. Avsättningen görs på bekostnad av lönen som ligger till grund för vad man får ur allmänna socialförsäkringssystem. Det gör att en kvinnlig receptionist med 25 000 kronor i månaden som avstår 0,5 procent i löneökning tappar 407 kronor per år. 258 kronor av dessa är minskad inkomst- och premiepension.
Niklas Hjert, Almega kritiserar systemet för att vara dåligt utrett.
NH: Det är väldigt väl förberett. Vi bygger vidare på ITP-systemet där allt finns på plats – faktureringssystem, pengaplacering och så vidare. Avgifterna i upphandlingarna är också låga, man får väldigt mycket mer pension för pengarna än om man skulle göra avsättningen själv.
Vem viker sig i slutändan, Unionen eller Almega?
SK: Vi har inte medlemsmandatet att vika oss. Om vi skriver under får vi ett lämmeltåg av företag som lämnar oss vilket leder till färre kollektivavtal. Det gagnar knappast Unionen heller.
Flexpension
Sedan februari har Unionen bytt det tidigare namnet deltidspension mot flexpension, då man anser att det ger en bättre beskrivning av systemet, samt att man vill undvika förväxling med den statliga delpensionen som fanns i Sverige fram till början av seklet.
Vid flexpension gör arbetsgivaren en extra avsättning så att man kan gå ned i tid från 60 eller 62 år. Den som hellre jobbar heltid får ett tillskott till den vanliga pensionen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
