Hoppa till huvudinnehåll
Pension

För och emot flexpension

Befolkningen blir allt äldre och vi måste arbeta längre. Hur ska vi orka? Unionens Niklas Hjert ser flex­pension som en lösning. Almegas Stefan Koskinen är inte säker på att modellen får önskad effekt, och har hårdnackat vägrat ta in flexpension i avtalen. Här möts ståndpunkterna.
Anton Andersson Publicerad
Jann Lipka
År 2060 är var fjärde svensk över 65 år. Det betyder att vi måste arbeta längre upp i åldern. Men hur ska vi orka? Unionen ser flexpension som en lösning, men Almega är emot. Unionens förhandlingschef Niklas Hjert till vänster, Almegas förbudsdirektör Stefan Koskinen till höger. Jann Lipka

Stefan Koskinen, kan du konkret förklara varför Almega är så starkt emot införandet av deltids­pension?
SK: Vi ser inte någon efterfrågan bland våra medlemsföretag. Pensionsåldern inom tjänstesektorn är redan i dag hög och enligt en rapport som vi har gjort gemensamt med Unionen anser de lokala parterna att detta sköts på ett bra sätt.

När vi värvar nya företag till kollektivavtalen är tjänstepensionen det största skälet till att man säger nej. Lägger man på 2 procent ovanpå den, som Unionen vill höja till, blir det tufft.

Men den procenten ska ju tas av det ökade löneutrymmet – då blir det ju totalt sett inte dyrare?
SK: Det blir ändå en extra fast kostnad. Och att man avstår löneutrymme är fel. Vi har marknadsmässiga löner i dag. Enligt våra medlemsföretag byter deras personal jobb om de tvingas avstå lön för deltids­pension.

Niklas Hjert, stämmer det att man förlorar pengar i försäkringssystemen?
NH:
 Det går att titta på olika beräkningar, men Almegas exempel är gjorda utifrån felaktiga grunder. Vi har skapat ett system som garanterar ökad pensionsavsättning för alla. Avsättningar till ITP påverkar också försäkringssystemen, men är ändå den mest uppskattade delen av kollektivavtalet.

Almega tycker att medlemsföretagen har lokala lösningar på pensionsfrågan. Har inte branscherna olika förutsättningar?
NH:  Gränsen mellan vad som är tjänstesektor, handel och industri håller på att suddas ut. Att det skulle skilja sig mycket ser inte jag när jag pratar med medlemmar och förtroendevalda. De menar också att systemet är dyrt och att medlemmar i slutändan går back ekonomiskt.

Avsättningarna tas från det ökade löneutrymmet. Argumentet att det skulle bli dyrt är därför svårt att förstå. Avsättningen är också garanterad för individen, vilket en löneökning aldrig är. Däri ligger ett starkt värde. Men det är intressant att Stefan Koskinen tycker sig veta vad som är bäst för Unionens medlemmar när våra undersökningar visar att det här är en högt prioriterad fråga.

Hur ser du på att det bara är Almega som inte tecknat avtalet?
NH:  Det har alltid funnits samsyn kring att lösa utmaningar i kollektivavtalen tillsammans. Almega hänvisar till statliga utredningar eller individuella lösningar, men att skjuta över frågan till politiker är oansvarigt. Jag ser inget alternativ till att de i slutändan skriver på.

Stefan Koskinen: Unionen menar att ni är oansvariga och säger nej utan att komma med egna förslag.
SK: Vi är inte mot deltidspension i sig, men det finns redan bra lösningar ute på företagen. Tiden med stora partsöverenskommelser är förbi. Titta bara på Pensionsåldersutredningen – den visar att det inte alls är säkert att deltidspension får de effekter som Unionen påstår.

SK: Det man absolut inte ska göra är att kasta in ett halvfärdigt system som man dessutom räknat fel på. Avsättningen görs på bekostnad av lönen som ligger till grund för vad man får ur allmänna socialförsäkringssystem. Det gör att en kvinnlig receptionist med 25 000 kronor i månaden som avstår 0,5 procent i löne­ökning tappar 407 kronor per år. 258 kronor av dessa är minskad inkomst- och premiepension.

Niklas Hjert, Almega kritiserar systemet för att vara dåligt utrett.
NH: Det är väldigt väl förberett. Vi bygger vidare på ITP-systemet där allt finns på plats – faktureringssystem, pengaplacering och så vidare. Avgifterna i upphandlingarna är också låga, man får väldigt mycket mer pension för pengarna än om man skulle göra avsättningen själv.

Vem viker sig i slutändan, Unionen eller Almega?
SK: Vi har inte medlemsmandatet att vika oss. Om vi skriver under får vi ett lämmeltåg av företag som lämnar oss vilket leder till färre kollektivavtal. Det gagnar knappast Unionen heller.

Flexpension

Sedan februari har Unionen bytt det tidigare namnet deltids­pension mot flexpension, då man anser att det ger en bättre beskrivning av systemet, samt att man vill undvika förväxling med den statliga delpensionen som fanns i Sverige fram till början av seklet.

Vid flexpension gör arbetsgivaren en extra avsättning så att man kan gå ned i tid från 60 eller 62 år. Den som hellre jobbar heltid får ett tillskott till den vanliga pensionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.