Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ny funktion ska minska sjukskrivningar

Det kan ta lång tid att komma igen efter att ha gått in i väggen. Men tack vare rehabkoordinatorn på pappersbruket Billerud Korsnäs blev Lottas sjukfrånvaro kort. Insatserna fick även positiva effekter på arbetsplatsen.
Sofia Broomé Publicerad
Per Knutsson
Tack vare rehabkoordinatorn Åsa Allerstav Pettersson och HR-partnern Susanne Eriksson kunde företaget tidigt stötta Lotta genom att se över bemannngssituationen. Per Knutsson

Vi passerar in genom de vita snurrgrindarna till pappersbruket Billerud Korsnäs i Skärblacka. På andra sidan den smala bron över Motala ström bolmar vattenångan ur brukets skorstenar. Här passerar företagets 730 anställda alla tider på dygnet med sina gula hjälmar, hörselkåpor och jackor i signalfärger.

Rehabkoordinatorn Åsa Allerstav Petterssons hjälm är dock grön, eftersom hon även jobbar som företagssköterska. Hon och HR-partnern Susanne Eriksson ska träffa Lotta, som har arbetat på bruket i 18 år. Lotta jobbar som underhållsplanerare men i juli 2016 blev hon sjukskriven på grund av stress. Under flera år hade hennes tjänst byggts på med fler och fler arbetsuppgifter. Lotta kände sig splittrad, stressad och alltid på väg.

Som rehabkoordinator ser jag inte bara på måendet utan på hela sammanhanget

Tack vare den rehabiliteringsinsats som Åsa ledde och som Susanne medverkade i, jobbar Lotta heltid igen. Lotta möter oss på andra sidan bron.

– Att jag blev sjuk var mycket på grund av att jag tycker att mitt jobb är så roligt, säger Lotta.

Under ett halvår hade hon funderat på att kontakta Åsa, eftersom hon mådde dåligt men det var först under den hälsokontroll som görs vart tredje år som de fick kontakt.

– Redan när jag fick dina svar på enkäten som jag skickade ut såg jag varningssignaler. Du svarade att du kände en oförklarlig trötthet, hade ont i nacken och huvudvärk och sällan eller aldrig kände att du hade tid att utföra dina arbetsuppgifter. När du kom till mig frågade jag: ”Hur ÄR det egentligen?”.

– Jag tror att jag började gråta då men jag kände att jag kunde lita på dig, säger Lotta.

– Det är viktigt att kunna höra det som inte sägs, eftersom många som har blivit sjuka känner sig väldigt utelämnade, säger Åsa.

Efter en vecka tog de in chefen och HR för ett möte.

– Vi sållade bland dina arbetsuppgifter och sköt fram en del uppgifter till efter semestern. Jag tyckte att det var väldigt jobbigt att inte klara av att göra mitt jobb, att inte räcka till. För mig tog det drygt sex veckor att fatta att jag behövde vara sjukskriven. En del av mina anhöriga känner fortfarande inte till att jag har varit sjukskriven, säger Lotta.

Hennes man och två barn vet ju om det men inte kretsen utanför. Därför kallar vi henne Lotta här i reportaget. Det är inte hennes riktiga namn.

När hon kom tillbaka efter fyra veckors semester och fortfarande inte kunde sova samlade Åsa läkare, sjukgymnast, beteendevetare, hälsoutvecklare, HR och berörd chef till ett möte med Lotta.

– Det som skiljer mitt jobb som rehabkoordinator från jobbet som sjuksköterska är att jag inte bara tittar på måendet som ett isolerat spår utan på hela sammanhanget som individen befinner sig i. Det blev tydligt att Lotta hade ett omöjligt uppdrag med en organisation där alla gjorde allt. Cheferna såg det och kunde snabbt ta tag i situationen.

Som rehabkoordinator är det viktigt att veta vilka kunskaper teamet som jobbar med rehabiliteringen har. Åsa är certifierad rehabkoordinator men det är förmodligen 30 års erfarenhet som sjuksköterska och chef på landstinget som väger tyngst.

– Du kan säga ifrån när det behövs och man lyssnar på dig, säger Lotta.

Lotta hade inte varit sjukskriven mycket innan den där dagen i juli för två år sedan. Många korttidssjukskrivningar är annars ett av de kriterier som får Åsa att agera.

För cheferna och för oss på HR är det skönt att ha Åsa som spindeln i nätet

– Mitt uppdrag är att rehabilitera dem med hög sjukfrånvaro. Den som är sjukskriven mer än fem gånger under ett år ska kontakta mig. Många av dem som är långtidssjukskrivna, alltså sjukskrivna mer än 60 dagar, arbetar jag också med. Just nu är de 10-12 personer. Korttidssjukskrivningarna står dock för merparten av sjukskrivningarna. Den totala sjukfrånvaron är runt tre procent och långtidssjukskrivningarna står bara för 0,8 procent, säger HR-partnern Susanne Eriksson och fortsätter:

– För cheferna och för oss på HR är det väldigt skönt att ha Åsa som spindeln i nätet med kunskap om de specialistkompetenser som finns, förutom att hon gör de första medicinska bedömningarna. I Lottas fall kunde vi på HR väldigt tidigt börja titta på bemanningssituationen, säger Susanne.

– Åsa har strukturerat upp i kaoset. Fokus flyttade från mig ut till organisationen, säger Lotta.

Lotta blev halvtidssjukskriven under den andra halvan av 2016. Efter årsskiftet jobbade hon 75 procent och vid påsk var hon tillbaka på heltid. Det är hon fortfarande. Lottas avdelning har organiserats om. Bland annat har ytterligare två personer anställts och Lotta har fått tydligare och färre arbetsuppgifter.

– Jag kan sitta still på stolen nu och vet att jag kan ringa Åsa om det blir fördjävligt.

– Och jag har dig på min bevakningslista och ringer och kollar dig några gånger per termin. Vid större förändringar har jag ibland behövt stötta dig för att hålla dig kvar på banan, säger Åsa.

Man kan faktiskt säga att tack vare Lottas sjukskrivning och Åsas rehabiliteringskoordinerande blev både Lotta och hennes avdelning friska.

Koordinator kan bli lagkrav

Mellan 2010 och 2016 fördubblades utgifterna för sjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohälsa var den vanligaste orsaken och de flesta som sjukskrevs var kvinnor.

2016 enades regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om fem insatsområden för att minska sjukskrivningarna. En av insatserna var att i rehabiliteringssyfte införa en funktion för koordinering mellan vården, arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen.

Försöken med rehabkoordinatorer har haft mycket positiva effekter på sjukskrivningsprocesserna, enligt regeringens utvärdering.

Regeringen vill därför enligt en lagrådsremiss att det från den andra januari 2019 ska bli lag på att landstingen erbjuder koordineringsinsatser för rehabilitering av sjukskrivna.

Kritiska röster har höjts mot att landstingen genom rehabkoordinatorerna tar över Försäkringskassans arbetsuppgifter, eftersom Försäkringskassan har det samordnande ansvaret vid sjukskrivningar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.