Hoppa till huvudinnehåll
Stress

Otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa

En otrygg anställning kan leda till minskad lojalitet med arbetsgivaren, sämre hälsa och fler symptom på utbrändhet - oavsett om oron handlar om den egna anställningen eller om det finns ett klimat av otrygghet i gruppen. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Oavsett om din egen anställning är hotad eller inte kan din hälsa påverkas av ett klimat av anställningsotrygghet på jobbet, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Colourbox

Arbetslivet är inte vad det en gång var, med utsikter om guldklocka efter 40 år på samma kontorsstol. Ökade krav på flexibilitet på arbetsmarknaden och ett högre tempo med såväl jobb- som karriärsbyten är snarare den verklighet många lever med i dag, och som det ser ut, i morgon. Men en ökad otrygghet i anställningen för också med sig negativa konsekvenser, som lägre trivsel och minskad lojalitet, starkare benägenhet att säga upp sig samt sämre fysisk och psykisk hälsa.

Lena Låstad, nybliven doktor i psykologi vid Stockholms universitet, har till sin avhandling studerat hur oro eller rädsla över att kanske förlora jobbet påverkar individen men också hur en kollektiv upplevelse av otrygghet på arbetsplatsen påverkar individens arbetsinsats och hälsa.

Avhandlingen visar att de negativa konsekvenserna uppstår när det råder otrygghet i gruppen oavsett om den egna anställningen är hotad eller inte. Deltagarna i studien skattade också sin egen hälsa som än sämre och uppvisade fler symptom på utbrändhet när otryggheten växte i gruppen. En delstudie visade också att individuell oro följs av ett upplevt klimat av anställningsotrygghet i gruppen, omkring sex månader senare.

- Ett klimat av otrygghet på arbetsplatsen förstärker individens upplevelser av konflikter mellan arbete och livet utanför, känslan av högre krav, en sämre hälsa och ökad risk för utbrändhet, säger Lena Låstad.

Anställningsotrygghet är alltså både ett individuellt och ett kollektivt fenomen och båda formerna förknippas med negativa arbets- och hälsoutfall.

Arbetsgivare behöver prioritera insatser som förebygger anställningsotrygghet bland anställda mer, menar Lena Låstad. Till exempel genom att kommunicera eventuella förändringar i god tid och se till att ge anställda möjlighet att vara med och påverka.

- Tillräcklig information, information i tid och delaktighet är viktigt. Då behöver inte de anställda gå runt och undra och man undviker ryktesspridning.

På ett individuellt plan kan arbetsgivare också se till att minimera oron hos anställda som de facto har en otrygg anställning, till exempel genom att erbjuda andra karriärvägar inom företaget eller att öka deras anställningsbarhet genom kompetensutveckling. 

Lena Låstad har inte studerat någon särskild anställningsform. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Stress

Tagga-ner-lista: Så blir du lagom perfekt på jobbet

Perfektionistiska drag riskerar att leda till till prokrastinering, sena leveranser och psykisk ohälsa. Tagga ner på jobbet i nio steg och bli lagom perfekt.
Elisabeth Brising Publicerad 8 oktober 2025, kl 09:30
Kvinna lägger pennor perfekt
Personlighetsdraget perfektionism riskerar att paralysera den som lider av stark oro för misstag. Att sätta igång med uppgifter, prioritera och avsluta blir ofta svårt. Men det finns knep för att tagga ner. Foto: Colourbox

Så blir du mer lagom på jobbet i 9 steg

  1. Förstå att det är lättast att ändra beteende först, inte tankar eller känslor.
     
  2. Använd almanacka – det låter väldigt osexigt. Men för perfektionister finns en risk att allt upplevs som lika viktigt att göra felfritt. En stor risk är uppskjutande och att inte planera eller prioritera bland uppgifter.
     
  3. De flesta jobbar bäst klockan 10-12 på förmiddagen. Gör det jobbigaste du känner dig mest obekväm med då. Sedan gör du lite till - av lättnad.
     
  4. Planera jobbdagen dagen innan. Planera inte tvångsmässigt varje minut, utan tre viktiga saker du ska få gjorda varje dag.
     
  5. Koppla bort Smartphone/sociala medier t.ex. kl 10-12 för fokus.
     
  6. Minska onödigt noggranna kontroller av exempelvis meddelanden.
     
  7. Hantera motgångar: Se dem inte som en brist hos dig, utan snarare något som du vill förändra i situationen. Se fel dynamiskt: Vad hände den här gången? Vad kan jag ändra på och inte?
     
  8. Utveckla en vänligare inre röst. Påminn dig själv om dina inre drivkrafter som hälsa, meningsfullhet och goda nära relationer. Tänk på en person som behandlat dig väl, vad skulle den personen säga?
     
  9. Sök professionell hjälp om du fastnar i stress, oro, nedstämdhet, ilska, prokrastinering, konflikter och tvångsmässiga beteenden som ätstörning, eller hälsohets. 

    Källa: Intervju med Irena Makower, docent i psykologi, leg. psykoterapeut och författare.