Arbetslivet är inte vad det en gång var, med utsikter om guldklocka efter 40 år på samma kontorsstol. Ökade krav på flexibilitet på arbetsmarknaden och ett högre tempo med såväl jobb- som karriärsbyten är snarare den verklighet många lever med i dag, och som det ser ut, i morgon. Men en ökad otrygghet i anställningen för också med sig negativa konsekvenser, som lägre trivsel och minskad lojalitet, starkare benägenhet att säga upp sig samt sämre fysisk och psykisk hälsa.
Lena Låstad, nybliven doktor i psykologi vid Stockholms universitet, har till sin avhandling studerat hur oro eller rädsla över att kanske förlora jobbet påverkar individen men också hur en kollektiv upplevelse av otrygghet på arbetsplatsen påverkar individens arbetsinsats och hälsa.
Avhandlingen visar att de negativa konsekvenserna uppstår när det råder otrygghet i gruppen oavsett om den egna anställningen är hotad eller inte. Deltagarna i studien skattade också sin egen hälsa som än sämre och uppvisade fler symptom på utbrändhet när otryggheten växte i gruppen. En delstudie visade också att individuell oro följs av ett upplevt klimat av anställningsotrygghet i gruppen, omkring sex månader senare.
- Ett klimat av otrygghet på arbetsplatsen förstärker individens upplevelser av konflikter mellan arbete och livet utanför, känslan av högre krav, en sämre hälsa och ökad risk för utbrändhet, säger Lena Låstad.
Anställningsotrygghet är alltså både ett individuellt och ett kollektivt fenomen och båda formerna förknippas med negativa arbets- och hälsoutfall.
Arbetsgivare behöver prioritera insatser som förebygger anställningsotrygghet bland anställda mer, menar Lena Låstad. Till exempel genom att kommunicera eventuella förändringar i god tid och se till att ge anställda möjlighet att vara med och påverka.
- Tillräcklig information, information i tid och delaktighet är viktigt. Då behöver inte de anställda gå runt och undra och man undviker ryktesspridning.
På ett individuellt plan kan arbetsgivare också se till att minimera oron hos anställda som de facto har en otrygg anställning, till exempel genom att erbjuda andra karriärvägar inom företaget eller att öka deras anställningsbarhet genom kompetensutveckling.
Lena Låstad har inte studerat någon särskild anställningsform.