Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nördcafé

Vad gör ni på Tekniska musseets Nördcafé?
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Walk of the Nerd´s är Tekniska museets hedersvägg, där bilder på personer som gästat nördcaféet hänger. Efter tre år har det blivit några stycken. Nils Olander har två personliga favoriter: Fysikern Caroline Hyll som berättade om vilka planeter som är bra att resa till om jorden går under och Carolina Gomez Lagerlöf, som visade några av de ritningar på rymddräkter som genom åren lämnats in till Patentverket.

- Det är inte så mycket ämnet som gör dem till favoriter utan sättet de talade på. Det som skiljer en nörd från en person med ett intresse, är att nörden har svårt att skilja på sig själv och sitt intresse medan en ickenörd pratar om ämnet och inte om sig själv.

Oorganiserade nördar

Idén om ett nördcafé föddes på våren 2009. Från början tänkte Tekniska museet starta en nördgala, där man prisade personer med säregna intressen. Det visade sig dock vara svårt då nördarna varken är organiserade eller särskilt medialt intresserade. 

- Då tänkte vi att vi tonar ner det lite. Alla gillar att gå på café, dricka kaffe och äta kakor, så det blev formen. Sedan bjöd vi in personer vi blev tipsade om eller som själva hörde av sig.
Sedan starten har allt ifrån kända musiker till hissfantaster, ufokännare, kärnkraftsmotståndare och stumfilmsentusiaster gästat nördcaféet. Inga ämnen är för smala eller för stora, även om Nils Olander, museets egen nördgeneral, försöker att få till en bra blandning.
- Det är lättare att hitta killar än tjejer, men vi försöker att pusha på tjejerna lite extra.
Förra året var det nära att självaste Rod Stewart kom till nördcaféet.

- Jag vet att han är en nörd på att bygga amerikanska industrilandskap med modelljärnvägar. Det är det han gör på hotellrummet när han är på turné. Han har själv sagt att han hellre är på omslaget av tidningen Model Railroader än någon annanstans, så då tänkte jag att jag skulle skriva en text till tidningen och få honom uppmärksamma att Tekniska museet har en fin modelljärnväg, så kanske han ville komma hit och prata om sitt intresse. Jag kom rätt nära eftersom jag fick kontakt med hans manager, men det föll på tidsbrist.

Även om inget arvode utgår till den gästande nörden har det inte varit särskilt svårt att få folk att ställa upp. Nördcaféerna är gratis och man vet inte på förhand om det kommer att dyka upp en enda människa.
Det populäraste seminariet hittills handlade om nedladdning och Ipred. Men det anordnades också precis när debatten var som hetast.

- Ibland kommer det 80 personer. Ibland 10. Vi försöker att anpassa diskussionen till situationen.
Till varje föreläsning försöker Nils Olander också att plocka fram museiföremål så att den stämmer överrens med ämnet. När Salem Al Fakir gästade museet, släpade han till exempel fram Christopher Polhems gamla orgel, en hemmagjord synt och ett självspelande piano.

Håller nördbegreppet på att förändras?

- Definitivt. I dag är ordet nörd inte längre förknippat med datakulturen och starwars-kulten utan snarare att vara en egen person och kunna kolossalt mycket om ett ämne. Det är besjälade människor som vigt sitt liv åt ett ämne och tar en med till världar som man inte visste fanns.

Vårens schema är inte helt spikat än, men i mars kan den som vill läras sig att bygga egna flygplan och i april kommer Aron Hekala och Lukas Ivanow och berättar och deras stora intresse: Freerunning och Parkour.
- Vad som är lite kul är att de har hört av sig från andra museer och sagt "Vi vill starta nördcafé. Hur gör vi?". Och egentligen behövs det inte så mycket. Det gäller bara att ha respekt för personer som inte är mainstream

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.