Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nördcafé

Vad gör ni på Tekniska musseets Nördcafé?
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Walk of the Nerd´s är Tekniska museets hedersvägg, där bilder på personer som gästat nördcaféet hänger. Efter tre år har det blivit några stycken. Nils Olander har två personliga favoriter: Fysikern Caroline Hyll som berättade om vilka planeter som är bra att resa till om jorden går under och Carolina Gomez Lagerlöf, som visade några av de ritningar på rymddräkter som genom åren lämnats in till Patentverket.

- Det är inte så mycket ämnet som gör dem till favoriter utan sättet de talade på. Det som skiljer en nörd från en person med ett intresse, är att nörden har svårt att skilja på sig själv och sitt intresse medan en ickenörd pratar om ämnet och inte om sig själv.

Oorganiserade nördar

Idén om ett nördcafé föddes på våren 2009. Från början tänkte Tekniska museet starta en nördgala, där man prisade personer med säregna intressen. Det visade sig dock vara svårt då nördarna varken är organiserade eller särskilt medialt intresserade. 

- Då tänkte vi att vi tonar ner det lite. Alla gillar att gå på café, dricka kaffe och äta kakor, så det blev formen. Sedan bjöd vi in personer vi blev tipsade om eller som själva hörde av sig.
Sedan starten har allt ifrån kända musiker till hissfantaster, ufokännare, kärnkraftsmotståndare och stumfilmsentusiaster gästat nördcaféet. Inga ämnen är för smala eller för stora, även om Nils Olander, museets egen nördgeneral, försöker att få till en bra blandning.
- Det är lättare att hitta killar än tjejer, men vi försöker att pusha på tjejerna lite extra.
Förra året var det nära att självaste Rod Stewart kom till nördcaféet.

- Jag vet att han är en nörd på att bygga amerikanska industrilandskap med modelljärnvägar. Det är det han gör på hotellrummet när han är på turné. Han har själv sagt att han hellre är på omslaget av tidningen Model Railroader än någon annanstans, så då tänkte jag att jag skulle skriva en text till tidningen och få honom uppmärksamma att Tekniska museet har en fin modelljärnväg, så kanske han ville komma hit och prata om sitt intresse. Jag kom rätt nära eftersom jag fick kontakt med hans manager, men det föll på tidsbrist.

Även om inget arvode utgår till den gästande nörden har det inte varit särskilt svårt att få folk att ställa upp. Nördcaféerna är gratis och man vet inte på förhand om det kommer att dyka upp en enda människa.
Det populäraste seminariet hittills handlade om nedladdning och Ipred. Men det anordnades också precis när debatten var som hetast.

- Ibland kommer det 80 personer. Ibland 10. Vi försöker att anpassa diskussionen till situationen.
Till varje föreläsning försöker Nils Olander också att plocka fram museiföremål så att den stämmer överrens med ämnet. När Salem Al Fakir gästade museet, släpade han till exempel fram Christopher Polhems gamla orgel, en hemmagjord synt och ett självspelande piano.

Håller nördbegreppet på att förändras?

- Definitivt. I dag är ordet nörd inte längre förknippat med datakulturen och starwars-kulten utan snarare att vara en egen person och kunna kolossalt mycket om ett ämne. Det är besjälade människor som vigt sitt liv åt ett ämne och tar en med till världar som man inte visste fanns.

Vårens schema är inte helt spikat än, men i mars kan den som vill läras sig att bygga egna flygplan och i april kommer Aron Hekala och Lukas Ivanow och berättar och deras stora intresse: Freerunning och Parkour.
- Vad som är lite kul är att de har hört av sig från andra museer och sagt "Vi vill starta nördcafé. Hur gör vi?". Och egentligen behövs det inte så mycket. Det gäller bara att ha respekt för personer som inte är mainstream

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden