Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Nördcafé

Vad gör ni på Tekniska musseets Nördcafé?
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Walk of the Nerd´s är Tekniska museets hedersvägg, där bilder på personer som gästat nördcaféet hänger. Efter tre år har det blivit några stycken. Nils Olander har två personliga favoriter: Fysikern Caroline Hyll som berättade om vilka planeter som är bra att resa till om jorden går under och Carolina Gomez Lagerlöf, som visade några av de ritningar på rymddräkter som genom åren lämnats in till Patentverket.

- Det är inte så mycket ämnet som gör dem till favoriter utan sättet de talade på. Det som skiljer en nörd från en person med ett intresse, är att nörden har svårt att skilja på sig själv och sitt intresse medan en ickenörd pratar om ämnet och inte om sig själv.

Oorganiserade nördar

Idén om ett nördcafé föddes på våren 2009. Från början tänkte Tekniska museet starta en nördgala, där man prisade personer med säregna intressen. Det visade sig dock vara svårt då nördarna varken är organiserade eller särskilt medialt intresserade. 

- Då tänkte vi att vi tonar ner det lite. Alla gillar att gå på café, dricka kaffe och äta kakor, så det blev formen. Sedan bjöd vi in personer vi blev tipsade om eller som själva hörde av sig.
Sedan starten har allt ifrån kända musiker till hissfantaster, ufokännare, kärnkraftsmotståndare och stumfilmsentusiaster gästat nördcaféet. Inga ämnen är för smala eller för stora, även om Nils Olander, museets egen nördgeneral, försöker att få till en bra blandning.
- Det är lättare att hitta killar än tjejer, men vi försöker att pusha på tjejerna lite extra.
Förra året var det nära att självaste Rod Stewart kom till nördcaféet.

- Jag vet att han är en nörd på att bygga amerikanska industrilandskap med modelljärnvägar. Det är det han gör på hotellrummet när han är på turné. Han har själv sagt att han hellre är på omslaget av tidningen Model Railroader än någon annanstans, så då tänkte jag att jag skulle skriva en text till tidningen och få honom uppmärksamma att Tekniska museet har en fin modelljärnväg, så kanske han ville komma hit och prata om sitt intresse. Jag kom rätt nära eftersom jag fick kontakt med hans manager, men det föll på tidsbrist.

Även om inget arvode utgår till den gästande nörden har det inte varit särskilt svårt att få folk att ställa upp. Nördcaféerna är gratis och man vet inte på förhand om det kommer att dyka upp en enda människa.
Det populäraste seminariet hittills handlade om nedladdning och Ipred. Men det anordnades också precis när debatten var som hetast.

- Ibland kommer det 80 personer. Ibland 10. Vi försöker att anpassa diskussionen till situationen.
Till varje föreläsning försöker Nils Olander också att plocka fram museiföremål så att den stämmer överrens med ämnet. När Salem Al Fakir gästade museet, släpade han till exempel fram Christopher Polhems gamla orgel, en hemmagjord synt och ett självspelande piano.

Håller nördbegreppet på att förändras?

- Definitivt. I dag är ordet nörd inte längre förknippat med datakulturen och starwars-kulten utan snarare att vara en egen person och kunna kolossalt mycket om ett ämne. Det är besjälade människor som vigt sitt liv åt ett ämne och tar en med till världar som man inte visste fanns.

Vårens schema är inte helt spikat än, men i mars kan den som vill läras sig att bygga egna flygplan och i april kommer Aron Hekala och Lukas Ivanow och berättar och deras stora intresse: Freerunning och Parkour.
- Vad som är lite kul är att de har hört av sig från andra museer och sagt "Vi vill starta nördcafé. Hur gör vi?". Och egentligen behövs det inte så mycket. Det gäller bara att ha respekt för personer som inte är mainstream

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Här tänker jag inte på jobbet: ”Ombord stannar tiden”

Han växte upp långt från hav. Ändå har Urban Fägnell ända sedan barnsben känt en dragning till segling. I dag bor han en stor del av året på sin båt.
Joachim Stokstad Publicerad 3 juli 2026, kl 05:59
Som kapten har Urban Fägnell nytta av seglingen, både i mötet med nya människor och i chefsrollen på jobbet. Foto: David Fägnell/Urban Fägnell

Hur kommer det sig att du blev en inbiten seglare?

– Jag är uppvuxen i Gällivare, 25 mil från havet, men har alltid känt en dragning till hav och segling. År 2000 fick jag jobb i Luleå, och företaget hade en andelsbåt man kunde låna. Det gav mersmak, men det var lite jobbigt att dela, så jag köpte en egen. Där bor jag nu en stor del av året.

Varför bor du på båten?

– För att det får mig att må bra. Jag jobbar hårt och det tar sig olika uttryck, men redan efter någon dag på båten är man som en ny människa igen och redo att ta sig an nya utmaningar på land. Och jag inser varför – livet ombord, där stannar tiden!

– Det är så mysigt att sova och bo på båt. Och vi har en helt fantastisk skärgård här uppe.

Och bekvämligheten?

– Det finns sovplats för sex personer, dusch, två toa, kök med kyl, stor salong, internetuppkoppling. Ungefär som en trerumslägenhet.

Men i regn och blåst – hur kul är det då att vara på båt?

– Då stänger man in sig och slår på värmen. Det är hög mysfaktor!

Så vad är grejen med själva seglingen?

– Frihetskänslan, tystnaden, det är bara du, havet och vinden, som måste samarbeta. Segling är ett sätt att utmana sig själv. Någon har sagt att alla borde göra en segling över Atlanten, för att man blir ödmjuk – det går inte att tävla mot havet.

Utvecklar det dig som chef?

– Definitivt. Jag gillar att ta med folk ut, gärna som inte känner varandra. Det kan bli lite som tv-programmet Renées Brygga, med spännande möten. Kaptensrollen är bra träning i ledarskap. Man bygger team, precis som på jobbet, och måste vara här och nu, lyhörd, trygg. Man trimmar och utvecklar andra sidor hos sig själv och sin besättning. Som skeppare har jag ju ansvar för att seglingen blir bra för alla ombord, att alla känner delaktighet och mår bra, även om det blåser hårt.

Är det mycket arbete med båten?

– Hur mycket som helst. Men det är precis som med ett fritidshus, du avgör själv hur mycket arbete du vill lägga ner. Det tråkiga skrovputsandet brukar jag leja bort till sonen och hans kompisar. Jag fokuserar på att förbättra saker ombord.

Vad är det längsta du har seglat?

– Min längsta tur är från Frankrike till Mallorca, vilket var fantastiskt, men två veckor som kapten i Karibien slog även det med hästlängder. Så otroligt vackert, så varma människor och att få simma bland havssköldpaddor … Nästa dröm är att segla över Atlanten, det har jag bestämt, men jag tänker att det inte nödvändigtvis måste bli med egen båt.

URBAN FÄGNELL

GÖR: Karriärrådgivare för personer som vill byta jobbinriktning. Har tagit Fartygsbefäl klass 8 och får därmed ha betalande passagerare.

BOR: Hus i Luleå och på sin båt.

SEGELBÅT: Jeanneau, en 40 fots (12 meter) fransk båt.

BÄSTA BÅTMINNE: Jag kunde skriva en bok om alla mina seglingsminnen, men att segla i Karibien var makalöst.

TIPS TILL SUGEN NYBÖRJARE: Kontakta det lokala segelsällskapet och förklara läget. Då lär du få följa med någon. Båtägare är ofta entusiaster som älskar att prata om sitt stora fritidsintresse.