Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Rekryterare

Ulrika Skogland är rekryterare på Proffice. En bra arbetsdag för henne är då hon träffar både kunder och kandidater och arbetsbelastningen är jämn.
Eva Karlsson Publicerad 19 oktober 2009, kl 11:02

En dålig dag är när kandidater hoppar av i sista minuten eller när en kund inte finner hennes offert attraktiv utan går till en konkurrent.

Vilken utbildning behövs?

- Den kan vara olika. Proffice i Stockholm har tio rekryterare och de är till exempel personalvetare, civilekonomer eller statsvetare. Jag har en högskoleutbildning med inriktning mot turism och har arbetat på Proffice i tretton år vilket blir en intern utbildning/skola.

Hur kom det sig att du började på ett bemanningsföretag?

- Jag jobbade på Kreta i tre år, bland annat på en turistbyrå och som biluthyrare, och när jag skulle hem fick jag tips om Proffice och att arbeta som konsult. Jag tyckte att det verkade bra och via dem jobbade jag som telefonist och receptionist på olika arbetsplatser i ett och ett halvt år. Därefter började jag med intern rekrytering av våra konsulter. Jag har även arbetat som konsultchef med personalansvar för 50-70 konsulter och som säljare av bemanningstjänster. Sedan ett år tillbaka rekryterar jag till statliga verk och intresseorganisationer.

Vad har du för arbetsuppgifter?

- Det som är så roligt är att jag ansvarar för hela rekryteringsprocessen. Jag bearbetar marknaden, träffar befintliga kunder och söker nya för att höra om deras rekryteringsbehov. Jag skriver offerter och avtal. Tillsammans med kunden tar jag fram en kravprofil som sedan kommer att vara den röda tråden genom alla steg. Vi annonserar i lämpliga medier, jag gör ett urval av dem som söker och träffar ett antal kandidater. När jag har fått fram tre eller fyra intressanta utför jag en fördjupad personbedömning som består av ett personlighetstest som heter Opq, en djupintervju samt tar referenser. Därefter presenterar jag dessa kandidater för kunden som själv gör en andra intervju med dem.

Vilka egenskaper ska man ha som rekryterare?

- Man ska vara lyhörd, nyfiken och intresserad av människor. Man måste också ha en vilja och kunskap att sälja. Företaget eller organisationen ska känna att vi frigör tid för dem och att vi har gjort detta förut, att vi kan hitta rätt person till rätt plats. Alla har starka och svaga sidor men vi ska kunna bedöma om kandidatens styrkor kommer att gagna arbetsgivaren och att hans svagheter kan täckas upp av andra på företaget.

*Om hur en kandidat ska vara kan du läsa här nedan i faktarutan.

Är ditt jobb stressigt?

- Det är till viss del säsongsbundet. Ibland är det lugnt och sedan hoppsan så är det fullbelagt. Ibland önskar man att de olika rekryteringsprocesserna befann sig i olika faser. Jag har aldrig behövt säga nej till någon kund men har i stället vid hög beläggning valt att plocka in en kollega och dela på ett jobb eller så överlämnat hela till någon rekryteringskonsult inom mitt team som har lite mindre att göra just då.

Vad har du för arbetstider?

- Jag jobbar 80 procent fördelat på varje dag 8.30-15.20.

Tar du med dig jobbet hem?

- Ibland tar jag med mig arbetsuppgifter hem och jobbar vidare. Det händer också att jag tänker på jobbet på fritiden men eftersom jag är engagerad och tycker att jag har ett roligt arbete så är det inget problem.

Är du nöjd med din lön?

- Ja, men jag vill inte säga vad jag har. Jag har en fast del och en provisionsdel.

Vilka förmåner har ni?

- Kompetensutveckling, som jag ser som en förmån, och friskvårdsbidrag på 1 000 kronor per år.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg