Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Birgitta Nyström är ombudsman på Unionen region Dalarna.
Har du ett drömjobb, Birgitta?
- På sätt och vis. Jag är tacksam över allt jag fått lära mig och som jag kan använda för att hjälpa medlemmarna.
Hon får ofta små bevis på att hon är uppskattad. I går kom med posten ett vykort föreställande två änglar. Under står: Änglar, visst finns de... och på andra sidan: Birgitta! Tack för att du finns. Kram. Birgitta Nyström tar en sipp från sin kaffemugg, prydd med rosor och "Gittan", och ser mycket glad ut.
Hur kom det sig att du blev ombudsman?
- Jag jobbade som sekreterare. Med tiden började jag hjälpa till på a-kassan och blev sedan regionalt arbetsmiljöombud. Jag tyckte om att vara ute på företagen och uppleva medlemmarnas värld. Jag upptäckte att jag fick väldigt bra kontakt med dem. 1995 blev jag ombudsman.
Birgitta Nyström gick ombudsmannakurser i TCO:s och Sifs regi och alla interna kurser som hörde till jobbet. Hela tiden tillkommer nya kurser, inte minst inom juridiken.
Vilka egenskaper bör man ha?
- Man måste vara lyhörd och inte bara förstå det som sägs, utan också det som inte sägs. Det gäller att medlemmarna får förtroende för mig. Jag vet inte hur jag gör men jag får dem att öppna sig. Man måste tycka att det är viktigt att värna den lilla människan.
- Min chef brukar säga att problemet med mig är att jag är för engagerad men man måste ha engagemang. Man måste tro.
Och man måste gilla att köra bil?
- Det finns en fördel med all bilkörning. På vägen till en förhandling går jag igenom ärendet mentalt och på hemvägen gör jag bokslut. Gick allt bra? Kunde jag ha gjort något annorlunda? När jag kommer hem till kontoret har jag tänkt klart.
Hur ser en bra dag ut på jobbet?
- Då har jag lyckats hjälpa en medlem till en bra uppgörelse.
...och en mindre bra?
- När man kastar sig från det ena ärendet till det andra och tiden inte räcker till. Då kan jag åka från en förhandling och nästan bli kallsvettig: oj, det där tänkte jag inte på! Nu kommer det inte med i protokollet. Men de där dagarna hör gudskelov inte till vanligheterna.
- En dålig dag kan också vara att jag inte har lyckats på lokal nivå i en förhandling utan att jag måste lämna över till central nivå. Jag känner frustration över att inte nå ända fram. På trettio förhandlingar går en till central förhandling.
Är det ett ensamt jobb?
- Både och. Det kan vara ensamt när jag ska företräda en medlem ute hos arbetsgivaren och allt hänger enbart på mig. Hemma på kontoret finns kamraterna att diskutera med. Då är jag inte ensam.
Är det mycket övertid och mycket kvällsarbete?
- Jag försöker att inte jobba över men en förhandling kan dra ut på tiden. Det finns dock hur mycket som helst att göra, men det måste sättas gränser. Några gånger i månaden har vi medlemsmöten och kurser på kvällarna.
Tar du med dig jobbet hem?
- Ibland. Om jag precis har pratat med en ledsen medlem kan jag inte sluta tänka på den personen bara för att jag går för dagen. Har jag väldigt många ärenden på gång kan jag ligga vaken på natten och grubbla. Jag försöker skriva lappar, så att jag inte glömmer.
Är du nöjd med din lön?
- Jag kan inte säga att jag är missnöjd fast ibland funderar jag på om jag verkligen har betalt för allt slit och släp och för all energi som tas ifrån en.
Vad ger du för råd till den som vill bli ombudsman?
- Du ska vara lyhörd och lyssna och alltid ha kontakt med medlemmarna både inför och efter en förhandling. Tro på din förmåga, var flexibel och hitta lösningar. Ha alltid medlemmen i fokus.
En ombudsman ska företräda medlemmarna i alla situationer. De ska kunna förhandla, utreda, utbilda och informera om rättigheter, försäkringar, semesterdagar, övertid, raster, kollektivavtal, uppsägningar, avtalen, villkor, lön och mycket mer.
Unionen har 257 ombudsmän. Snittlönen för dessa ligger på ca 36 100 kronor.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden