Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ombudsman

Ombudsmannen, som lika gärna kan vara en kvinna, är den som stångas med arbetsgivaren när en medlem far illa, och där klubben gått bet.
Eva Karlsson Publicerad
Birgitta Nyström, ombudsman Unionen Dalarna

Birgitta Nyström är ombudsman på Unionen region Dalarna.

Har du ett drömjobb, Birgitta?

- På sätt och vis. Jag är tacksam över allt jag fått lära mig och som jag kan använda för att hjälpa medlemmarna.

Hon får ofta små bevis på att hon är uppskattad. I går kom med posten ett vykort föreställande två änglar. Under står: Änglar, visst finns de... och på andra sidan: Birgitta! Tack för att du finns. Kram. Birgitta Nyström tar en sipp från sin kaffemugg, prydd med rosor och "Gittan", och ser mycket glad ut.

Hur kom det sig att du blev ombudsman?

- Jag jobbade som sekreterare. Med tiden började jag hjälpa till på a-kassan och blev sedan regionalt arbetsmiljöombud. Jag tyckte om att vara ute på företagen och uppleva medlemmarnas värld. Jag upptäckte att jag fick väldigt bra kontakt med dem. 1995 blev jag ombudsman.

Birgitta Nyström gick ombudsmannakurser i TCO:s och Sifs regi och alla interna kurser som hörde till jobbet. Hela tiden tillkommer nya kurser, inte minst inom juridiken.

Vilka egenskaper bör man ha?

- Man måste vara lyhörd och inte bara förstå det som sägs, utan också det som inte sägs. Det gäller att medlemmarna får förtroende för mig. Jag vet inte hur jag gör men jag får dem att öppna sig. Man måste tycka att det är viktigt att värna den lilla människan.

- Min chef brukar säga att problemet med mig är att jag är för engagerad men man måste ha engagemang. Man måste tro.

Och man måste gilla att köra bil?

- Det finns en fördel med all bilkörning. På vägen till en förhandling går jag igenom ärendet mentalt och på hemvägen gör jag bokslut. Gick allt bra? Kunde jag ha gjort något annorlunda? När jag kommer hem till kontoret har jag tänkt klart.

Hur ser en bra dag ut på jobbet?

- Då har jag lyckats hjälpa en medlem till en bra uppgörelse.

...och en mindre bra?

- När man kastar sig från det ena ärendet till det andra och tiden inte räcker till. Då kan jag åka från en förhandling och nästan bli kallsvettig: oj, det där tänkte jag inte på! Nu kommer det inte med i protokollet. Men de där dagarna hör gudskelov inte till vanligheterna.

- En dålig dag kan också vara att jag inte har lyckats på lokal nivå i en förhandling utan att jag måste lämna över till central nivå. Jag känner frustration över att inte nå ända fram. På trettio förhandlingar går en till central förhandling.

Är det ett ensamt jobb?

- Både och. Det kan vara ensamt när jag ska företräda en medlem ute hos arbetsgivaren och allt hänger enbart på mig. Hemma på kontoret finns kamraterna att diskutera med. Då är jag inte ensam.

Är det mycket övertid och mycket kvällsarbete?

- Jag försöker att inte jobba över men en förhandling kan dra ut på tiden. Det finns dock hur mycket som helst att göra, men det måste sättas gränser. Några gånger i månaden har vi medlemsmöten och kurser på kvällarna.

Tar du med dig jobbet hem?

- Ibland. Om jag precis har pratat med en ledsen medlem kan jag inte sluta tänka på den personen bara för att jag går för dagen. Har jag väldigt många ärenden på gång kan jag ligga vaken på natten och grubbla. Jag försöker skriva lappar, så att jag inte glömmer.

Är du nöjd med din lön?

- Jag kan inte säga att jag är missnöjd fast ibland funderar jag på om jag verkligen har betalt för allt slit och släp och för all energi som tas ifrån en.

Vad ger du för råd till den som vill bli ombudsman?

- Du ska vara lyhörd och lyssna och alltid ha kontakt med medlemmarna både inför och efter en förhandling. Tro på din förmåga, var flexibel och hitta lösningar. Ha alltid medlemmen i fokus.

Fakta

En ombudsman ska företräda medlemmarna i alla situationer. De ska kunna förhandla, utreda, utbilda och informera om rättigheter, försäkringar, semesterdagar, övertid, raster, kollektivavtal, uppsägningar, avtalen, villkor, lön och mycket mer.

Unionen har 257 ombudsmän. Snittlönen för dessa ligger på ca 36 100 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket