Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ombudsman

Ombudsmannen, som lika gärna kan vara en kvinna, är den som stångas med arbetsgivaren när en medlem far illa, och där klubben gått bet.
Eva Karlsson Publicerad
Birgitta Nyström, ombudsman Unionen Dalarna

Birgitta Nyström är ombudsman på Unionen region Dalarna.

Har du ett drömjobb, Birgitta?

- På sätt och vis. Jag är tacksam över allt jag fått lära mig och som jag kan använda för att hjälpa medlemmarna.

Hon får ofta små bevis på att hon är uppskattad. I går kom med posten ett vykort föreställande två änglar. Under står: Änglar, visst finns de... och på andra sidan: Birgitta! Tack för att du finns. Kram. Birgitta Nyström tar en sipp från sin kaffemugg, prydd med rosor och "Gittan", och ser mycket glad ut.

Hur kom det sig att du blev ombudsman?

- Jag jobbade som sekreterare. Med tiden började jag hjälpa till på a-kassan och blev sedan regionalt arbetsmiljöombud. Jag tyckte om att vara ute på företagen och uppleva medlemmarnas värld. Jag upptäckte att jag fick väldigt bra kontakt med dem. 1995 blev jag ombudsman.

Birgitta Nyström gick ombudsmannakurser i TCO:s och Sifs regi och alla interna kurser som hörde till jobbet. Hela tiden tillkommer nya kurser, inte minst inom juridiken.

Vilka egenskaper bör man ha?

- Man måste vara lyhörd och inte bara förstå det som sägs, utan också det som inte sägs. Det gäller att medlemmarna får förtroende för mig. Jag vet inte hur jag gör men jag får dem att öppna sig. Man måste tycka att det är viktigt att värna den lilla människan.

- Min chef brukar säga att problemet med mig är att jag är för engagerad men man måste ha engagemang. Man måste tro.

Och man måste gilla att köra bil?

- Det finns en fördel med all bilkörning. På vägen till en förhandling går jag igenom ärendet mentalt och på hemvägen gör jag bokslut. Gick allt bra? Kunde jag ha gjort något annorlunda? När jag kommer hem till kontoret har jag tänkt klart.

Hur ser en bra dag ut på jobbet?

- Då har jag lyckats hjälpa en medlem till en bra uppgörelse.

...och en mindre bra?

- När man kastar sig från det ena ärendet till det andra och tiden inte räcker till. Då kan jag åka från en förhandling och nästan bli kallsvettig: oj, det där tänkte jag inte på! Nu kommer det inte med i protokollet. Men de där dagarna hör gudskelov inte till vanligheterna.

- En dålig dag kan också vara att jag inte har lyckats på lokal nivå i en förhandling utan att jag måste lämna över till central nivå. Jag känner frustration över att inte nå ända fram. På trettio förhandlingar går en till central förhandling.

Är det ett ensamt jobb?

- Både och. Det kan vara ensamt när jag ska företräda en medlem ute hos arbetsgivaren och allt hänger enbart på mig. Hemma på kontoret finns kamraterna att diskutera med. Då är jag inte ensam.

Är det mycket övertid och mycket kvällsarbete?

- Jag försöker att inte jobba över men en förhandling kan dra ut på tiden. Det finns dock hur mycket som helst att göra, men det måste sättas gränser. Några gånger i månaden har vi medlemsmöten och kurser på kvällarna.

Tar du med dig jobbet hem?

- Ibland. Om jag precis har pratat med en ledsen medlem kan jag inte sluta tänka på den personen bara för att jag går för dagen. Har jag väldigt många ärenden på gång kan jag ligga vaken på natten och grubbla. Jag försöker skriva lappar, så att jag inte glömmer.

Är du nöjd med din lön?

- Jag kan inte säga att jag är missnöjd fast ibland funderar jag på om jag verkligen har betalt för allt slit och släp och för all energi som tas ifrån en.

Vad ger du för råd till den som vill bli ombudsman?

- Du ska vara lyhörd och lyssna och alltid ha kontakt med medlemmarna både inför och efter en förhandling. Tro på din förmåga, var flexibel och hitta lösningar. Ha alltid medlemmen i fokus.

Fakta

En ombudsman ska företräda medlemmarna i alla situationer. De ska kunna förhandla, utreda, utbilda och informera om rättigheter, försäkringar, semesterdagar, övertid, raster, kollektivavtal, uppsägningar, avtalen, villkor, lön och mycket mer.

Unionen har 257 ombudsmän. Snittlönen för dessa ligger på ca 36 100 kronor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.