Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Äldre som byter jobb riskerar sämre pension

Äldre arbetstagare som byter jobb kan drabbas av en pensionssmäll. De kan förlora mycket pengar som pensionärer om den nye arbetsgivaren valt en avtalspension som missgynnar äldre.
HTF:s expert Jonas Olsson varnar för konsekvenserna av det nya systemet för avtalspension.
Carl von Schéele Publicerad

Förra året slöts en överenskommelse som förändrade villkor i avtalspensionen för privatanställda tjänstemän, ITP:n. Från och med i sommar gäller det nya systemet i allt väsentligt.
Hittills har avtalspensionen varit förmånsbestämd och kompletterats med en mindre del, en premie på två procent som arbetstagaren själv har kunnat placera i olika fonder (ITPK). För normalinkomsttagare har detta garanterat en avtalspension på ca tio procent av slutlönen ovanpå den statliga pensionen. 

Men nu har parterna kommit överens om en ny avtalspension som införs parallellt med det gamla systemet och gäller alla som i år fyller 28 år eller är yngre. Det är en premiebaserad avtalspension som även kan väljas av företag som inte haft kollektivavtal förut men nu undertecknar ett. Då kommer den nya avtalspensionen omfatta alla anställda, oavsett ålder.
I den nya ITP:n betalar arbetsgivaren en bestämd premie, 4,5 procent. Pensionens storlek beror på i hur många år premien har avsatts och vilken avkastning pensionsfonderna ger. För en ung person som hela sitt yrkesverksamma liv är med i det nya systemet ska det ge lika mycket i pension som det gamla.

Äldre arbetstagare som byter arbetsgivare och går över till den premiebestämda ITP-pensionen kan däremot få problem.

- För den som är över 50 år är det garanterat en stor risk att bli förlorare. Om man är under 35 år är det inte alls lika farligt, säger Jonas Olsson, som handlägger pensionsfrågor på HTF.
Han uttrycker sig vagt, eftersom det är mycket svårt att säga något generellt om hur mycket olika individer kan förlora eller exakt i vilken ålder risken blir uppenbar.
- Var och en måste göra en bedömning och även fundera över vad som kan hända med ens karriär, säger Jonas Olsson.
Han ser också en svårighet för individen som ställs inför valet att byta jobb till en arbetsplats med det nya systemet. Det är svårt för individen att ha relevant information för att kunna fatta ett välgrundat beslut.

- Individen måste ställa sig frågan om man är beredd att byta en högre lön mot en eventuellt sämre pension, säger Jonas Olsson.
Han konstaterar också att arbetslösa inte har något val. De måste ta arbeten som erbjuds och har inte rätt att tacka nej till ett arbete för att avtalspensionen är oförmånlig.

Den nya avtalspensionen för privattjänstemän har en lång övergångstid. Företag som redan har förmånsbaserad pension kan inte byta till den premiebestämda pensionen. Företag som sluter kollektivavtal för första gången har däremot valmöjligheten, men om de vill använda sig av den premiebestämda nya ITP:n måste facket godkänna lösningen.
- Ja, det är för att täppa till kryphål. En koncern skulle annars kunna starta ett nytt dotterbolag, välja den nya ITP:n och flytta över äldre personal för att få ner premien för dem. Har företaget redan innan de skriver på kollektivavtalet dessutom haft en pensionsplan måste vi se till att de anställda inte förlorar om de byter pensionssystem, säger Jonas Olsson.

I den nya ITP är premien densamma för alla, 4,5 procent, medan premien stiger med tjänstemannens ålder i det gamla systemet. Men Jonas Olsson konstaterar att det inte är självklart för alla nystartade företag att välja den nya ITP. Han kan tänka sig att en del väljer det äldre förmånsbaserade systemet.
- Ja, det kan annars bli svårt att attrahera äldre i ett läge med hög efterfrågan på arbetskraft. Dessutom kan den nya ITP bli dyrare för företagen, beroende på hur åldersstrukturen ser ut, säger han.

(Lön & Jobb nr 6-2007)

  

Fakta

Så fungerar avtalspensionen
Det nya pensionsavtalet har två delar:

Del 1 ny ITP

  • gäller för tjänstemän födda 1979 och senare, är 27 år eller yngre i dag.
  • i företag utan kollektivavtal som tecknar sådant kan även äldre tjänstemän anslutas.
  • premien är 4,5 procent på löner upp till ca 27 800 kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp).
  • för den del av lönen som överstiger 27 800 kr/mån är premien 30 procent.
    premien betalas in varje månad från 25 års ålder.
  • den sammanlagda premien under yrkeslivet och hur pengarna förräntas avgör pensionen.
  • varje tjänsteman får välja hur pengarna ska placeras bland ett antal förvaltare som parterna godkänt.

Del 2, nuvarande ITP: 

  • gäller alla tjänstemän som i år är 28 år eller äldre. 
  •  arbetsgivaren garanterar en viss nivå på pensionen och betalar den premie som krävs.
  • pensionen ger ca 10 procent av slutlönen för löner upp till 27 800 kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp).
  • på den delen av lönen som överstiger ca 27 800 kr/månaden ger avtalspensionen 65 procent, och för riktigt höga inkomster 32,5 procent av slutlönen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN