Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Äldre som byter jobb riskerar sämre pension

Äldre arbetstagare som byter jobb kan drabbas av en pensionssmäll. De kan förlora mycket pengar som pensionärer om den nye arbetsgivaren valt en avtalspension som missgynnar äldre.
HTF:s expert Jonas Olsson varnar för konsekvenserna av det nya systemet för avtalspension.
Carl von Schéele Publicerad

Förra året slöts en överenskommelse som förändrade villkor i avtalspensionen för privatanställda tjänstemän, ITP:n. Från och med i sommar gäller det nya systemet i allt väsentligt.
Hittills har avtalspensionen varit förmånsbestämd och kompletterats med en mindre del, en premie på två procent som arbetstagaren själv har kunnat placera i olika fonder (ITPK). För normalinkomsttagare har detta garanterat en avtalspension på ca tio procent av slutlönen ovanpå den statliga pensionen. 

Men nu har parterna kommit överens om en ny avtalspension som införs parallellt med det gamla systemet och gäller alla som i år fyller 28 år eller är yngre. Det är en premiebaserad avtalspension som även kan väljas av företag som inte haft kollektivavtal förut men nu undertecknar ett. Då kommer den nya avtalspensionen omfatta alla anställda, oavsett ålder.
I den nya ITP:n betalar arbetsgivaren en bestämd premie, 4,5 procent. Pensionens storlek beror på i hur många år premien har avsatts och vilken avkastning pensionsfonderna ger. För en ung person som hela sitt yrkesverksamma liv är med i det nya systemet ska det ge lika mycket i pension som det gamla.

Äldre arbetstagare som byter arbetsgivare och går över till den premiebestämda ITP-pensionen kan däremot få problem.

- För den som är över 50 år är det garanterat en stor risk att bli förlorare. Om man är under 35 år är det inte alls lika farligt, säger Jonas Olsson, som handlägger pensionsfrågor på HTF.
Han uttrycker sig vagt, eftersom det är mycket svårt att säga något generellt om hur mycket olika individer kan förlora eller exakt i vilken ålder risken blir uppenbar.
- Var och en måste göra en bedömning och även fundera över vad som kan hända med ens karriär, säger Jonas Olsson.
Han ser också en svårighet för individen som ställs inför valet att byta jobb till en arbetsplats med det nya systemet. Det är svårt för individen att ha relevant information för att kunna fatta ett välgrundat beslut.

- Individen måste ställa sig frågan om man är beredd att byta en högre lön mot en eventuellt sämre pension, säger Jonas Olsson.
Han konstaterar också att arbetslösa inte har något val. De måste ta arbeten som erbjuds och har inte rätt att tacka nej till ett arbete för att avtalspensionen är oförmånlig.

Den nya avtalspensionen för privattjänstemän har en lång övergångstid. Företag som redan har förmånsbaserad pension kan inte byta till den premiebestämda pensionen. Företag som sluter kollektivavtal för första gången har däremot valmöjligheten, men om de vill använda sig av den premiebestämda nya ITP:n måste facket godkänna lösningen.
- Ja, det är för att täppa till kryphål. En koncern skulle annars kunna starta ett nytt dotterbolag, välja den nya ITP:n och flytta över äldre personal för att få ner premien för dem. Har företaget redan innan de skriver på kollektivavtalet dessutom haft en pensionsplan måste vi se till att de anställda inte förlorar om de byter pensionssystem, säger Jonas Olsson.

I den nya ITP är premien densamma för alla, 4,5 procent, medan premien stiger med tjänstemannens ålder i det gamla systemet. Men Jonas Olsson konstaterar att det inte är självklart för alla nystartade företag att välja den nya ITP. Han kan tänka sig att en del väljer det äldre förmånsbaserade systemet.
- Ja, det kan annars bli svårt att attrahera äldre i ett läge med hög efterfrågan på arbetskraft. Dessutom kan den nya ITP bli dyrare för företagen, beroende på hur åldersstrukturen ser ut, säger han.

(Lön & Jobb nr 6-2007)

  

Fakta

Så fungerar avtalspensionen
Det nya pensionsavtalet har två delar:

Del 1 ny ITP

  • gäller för tjänstemän födda 1979 och senare, är 27 år eller yngre i dag.
  • i företag utan kollektivavtal som tecknar sådant kan även äldre tjänstemän anslutas.
  • premien är 4,5 procent på löner upp till ca 27 800 kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp).
  • för den del av lönen som överstiger 27 800 kr/mån är premien 30 procent.
    premien betalas in varje månad från 25 års ålder.
  • den sammanlagda premien under yrkeslivet och hur pengarna förräntas avgör pensionen.
  • varje tjänsteman får välja hur pengarna ska placeras bland ett antal förvaltare som parterna godkänt.

Del 2, nuvarande ITP: 

  • gäller alla tjänstemän som i år är 28 år eller äldre. 
  •  arbetsgivaren garanterar en viss nivå på pensionen och betalar den premie som krävs.
  • pensionen ger ca 10 procent av slutlönen för löner upp till 27 800 kr/mån (7,5 inkomstbasbelopp).
  • på den delen av lönen som överstiger ca 27 800 kr/månaden ger avtalspensionen 65 procent, och för riktigt höga inkomster 32,5 procent av slutlönen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.